Ku aa torra: saredes 109 kkulle känna erhålla någo! rörelse. . , Jag . mödgifver,, att under sommarmånaderna Wir afgiftea på sjön billigare än på jernväg, ty ett centner jern kostar fralttadt. fr un tf ex. ping still, StockKolm på sjön 10 öre, men på ÄR 34 Are, Härvid får dock icke förbises, att vm jernvägen begagnas, åtskilliga hamnoch andra utgifter inbesparas i uppstäderna, hvarigenom skilnaden torde blifva ringa om ens någon, att fördelen af en daglig förbindelse fullt ut uppväger en sådan större äfelfts — . ; Ett annat förhållande inträffar deremot turtder de fem månader af året, då sjöfarten på Mälaren är stängd, men under hvilken tid bergslagerna hafva ett icke mindre behof än under sommarmånaderna att få sina tillverkningar förda till AE SR härrön af flera orgaker.t hörie not jolms, hamn I ällmäntet en måna nfrre neg bl:l Tiilesleanniue och detta under en tid, nvad åtminstone våren beträffar, då tillgången på fraktsökande fartyg är som störst, emedan hela stenkolsflottan, som vidare skall,gå norrut för att lasta trävaror, för hvilket ändamål de här intaga jern till barlast, vid denna tid inträffar i Stockolms hamn, som då erbjuder en ovanligt liflig anblick. — Vanligen är inventariet på Stoekholms emellertid då ganska utrymdt af föregående 14 Höstskepphing, hvarunder någön tillförsel från den af is tidigare stängda Mälaren icke egt rum. Under sådana förhållanden hörer det icke till sällsyntheten, utan fastmera till vanligheten, att ingångna ordres icke kunna fullgöras förr än 2 till 3 veckor efter sedan Stockholms hamn blifvit isfri och jernflottan från Mälarstäderna bunnit bit anlända; men då hafva de gynnsamma fraktkonjunkturerna äfven vanligen gått förlorade. Hvar och en som med uppmärksamhet något följt dessa förhållanden skall kunna intyga, att denna olägenhet utöfvar ett icke så ringa menligt inflytande på jetnhandteringens utveckling. . Vidarö torde det icke vara obekant, att sedan Jernet härstädes blifvit vågfördt, kan det belånas 1 riksbanken och; jag tror; äfven i några andra bänkinrättningar. Från denta förmån äro jernillvetkariö emellertid nu ganska mycket utestängLå, emedan under sex månader af året det är för dem en omöjlighet att, af brist på fortskaffningsmedel, tå sina tillverkningar förda till Stockholm samt der vågförda; utan måste de i stället ligga i betydliga förlag, som i räntor medtaga en god del af vinsten: . Dessa och flera andra förjernhandteringen meni liga förHållanden skulle emellertid till betydlig del )! undanrödjag om, gönom norra stambanans ledande fvet Beralla, döt blefte för bergslagen em möjlig: Bet att under alla tider af året föra sina tillverk1 ningar till den hamn, som för dem blefve förmån: ligast, och dervid kan man vara fullt förvissad att ! de komma att välja den närmast belägna, hvilket just är Stockholms hamn. Å Hvad jag yttrat om jerntillverkarne gäller i viss mån äfven norra Mälaredalens jordbrukare. Det l: torde kanske icke vara obekant att hösten är! landtbrukarens brådaste tid. Fan skall då inberga t Bin skörd; så sitt höstsäde och genom höstplöjnins ) betbda sin jord för nästa års gröda. Tid tilll ätt tröska den inbergade grödan saknas då och i de allra flesta fall kan detta ändock icke företagas förr än vattendragen tillfrusit. Såvida landtmannen icke vill hålla sin spanmål osåld till våren, hvilket för ganska många är en omöjlighet men för alla medför en förlust, så måste han under vintermånaderna ligga med folk och dragare på landsvägarne, som på slättbygden vanligtvis såkna slädföre, för att på långt aflågsna orter kunna afsätta sin spanmål. Denoa kommer då vanligen för sent i marknaden, ty då förråden äro tömda på hösten, men landtbrukearen ännu icke hunnit bitforsla sin säd, måste man fylla behofven från utlabdet, hvilket hittills föranledt en betydlig spanmålsinförsel fastän landet har, såsom i år, blifvit välsignadt med en ganska god skörd. Att ett sådant förhållande icke kan bidraga till att höja landtbruket bör vara temligen klart, ty den tid, som är afsedd att användas till framskaftfande af kalk, dyjord och andra för jordens förbättring lämpliga ämnen måste i stället tillbringas på landsvägarne, der kreaturens spillning äfven qvarstannar. Dessa olägenheter och hinder för landtbrukets utveckling i Upland och Westmanland skola emels ri lertid försvinna sedan norra stambanan blifvit ledd j: öfver Sevalla, ty denna jernväg kommer då attd utefter större delen af sin längd genomskäral nömnda trakter. b Att under sådana förhållanden en ganska liflig rörelse skall uppstå på Sevalia-banan bör således )d icke vara något tvifvel underkastadt, isynnerhetr som någon täflan med sjöfarten på Mälaren dåln icke kan ega rum. r Vidare har man sökt med statistikens tillbjelp ådagalägga, att Sala-banan skulle till ett område d af 2 mil på båda sidor hafva en 80 proc. större lå befolkning och 33 proc. större yta odlad jord änk Sevalla-banan, allt pr mil af jernvägarnes längd s beräknadt. r Visserligen synas dessa uppgifter, under antaande att de äro tillförlitliga, tala mycket förs Bala-banan, men granskar man dem något när-d mare, så skall man finna att ett motsatt förhål-a lande eger rum, Så t. ex. visa geologiska byråns t: kartor, hvilka äro tillgängliga i bokhandeln, attsi utefter Sala-banan finnes åkerlera, eller den för åkerbruket lämpligaste jordmånen, nästan uteslu-b tande endast vid de båda ändpunkterna Upsala och 1e Sala, hvaremot helå den öfriga delen af landet består till allra största delen af granit och kross-Cc stensgrus. si Utefter Sevallabanan finner man marken deremot n nästan lika uteslutande bestå af åkerlera, och detlu skulle hafva varit eget nog om norra Mälareda-!R Jens strandbygd, som alltjemt hittills betraktats sågom en af Sveriges fyra fruktbaraste flattbygder, d nu helt oförmodadt skulle hafva förlorat denna s! egenskap. (0 Granskas åter uppgiften om den ovanligt stora l sl folkmängden kring Salabanan, så framgår, att, ehuru )b folkmängden uppgifves vara beräknad till en om-ld krets af 2 mil kring de båda banorna, så har man h för Sevallabanan dock uteslutit icke allenast Stockn holms stad, som ligger 1, mil söder om banans lic ena ändpunkt, utan äfven hela den del af Stockholms län, som ligger på 2 mils omkrets kring den g nära 1 mil långa bandelen mellan Thureberg och js Stäket. Vid bardans andra ändpunkt har man äf-f; ven uteslutit Sala; men tages allt detta med iräkning så blir befolkningen per mil dubbelt större g utefter Sevallaän Salabanan. al Att med dylika beräkningar söka utreda den y förmodade rörelsens större eller mindre omfattning q vare sig på den ena eller andra banan är emellertid långt ifrån riktigt, isynnerhet som vid nu ifrå-y gavarande banor det land, hvarifrån rörelsen skall o uppfångas, är af vattendrag så sönderskuret, att!1 stora delar af samma träkt, ehuru liggande inom ej de två milen, likväl icke böra medräknas. Sålunda gt kan man från Sevallabanans område ganska väl lj, utesluta Stockholms stad och angränsande del af lj; Stockholms län, men å andra sidan bör man äfven k utesluta icke allenast Upsala stad utan äfven alla deromkring belägna trakter, för hvilka, om Sala-p banan finnes eller icke finnes, Upsala station änje, dock alltid blir den närmaste. ja Verkställes nu dessa uteslutningar fullkomligtqd opartiskt på båda hållen, så skall man finna, attp; Sevallabanan äfven i afseende på folkmängd eger åt afreinvdt föärnträdan fram fön Cala Tradgen Pnnan oRL MM Mc As MM PM MM ppreon KK nm m BR ID Br