Upplysningar. Ingen skulle derigenom förlorå ett frn af sin sjolfständighet, men denna utväg, på vilken statsråden med stort nöje skulle biträda med uppl; ar, vara bättre än någon annan för det afsedda ändamäålets vinnande. Grefve Posse hade i sin interpellation yttrat, att hur förtviflad statsverkets ställning också. vore, Koppades han likväl att statsregleringen skulle kunna uppgöras utan ökade skatter. r finansministern anhöll derför nu, att man ville. öfverväga ställningen med fullkomligt lugn och-utan begagnande af uttryck, som bevisade mindre än intet: Det befunnes då, att den k. propositionen om statsverkets tillstånd och behof visserligen hade föreslagit skattehöjning, nemligen å -bränvinsbränningsmedlen och beviliningen. Men då bränvinsskatten för innevarande år blifvit beräknad till 0,800,000rdr och för 1871 till 10 millioner utorde den föreslagna förhöjningen i detta fall enast 200.000 rdr. Detta vore likväl i sjelfva verket endast en beräkningsfråga. Ty om riksdagen beräknade bränvinstillverkningen för 1871 till 14 millioner kannor, hvilket tal. icke ville motsätta gig, ehura han ansåg det mindre klokt, så förSvänne allt tal om förhöjning af den ifrågavarande skatten. Vid sådant förbållande blefve den föreslagna tilläggsbevillningen af 550,000. den enda ifrågakommande skatte jningen. Men i sammanhang dermed borde likväl äfven bemärkas en skattelindring, hvilken man icke hörde någon omtala, aemligen den i K. M:ts Dröposition omnämnda till följd af föreslagna ränteförvandling åkronotionden uppkommande minskning i skatteinkomsterna af 307,000 rdr. Den skattetillökning, som vore att förvänta, utgjorde således i sjelfva verket, med inberäkning af den förhöjda bränvinsskatten, endast 450,000 rdr, och funnes väl sålunda icke någon befogad anledning att skildra ställningen såsom förtviflad. (Forts.