Om ett billigt byggnadssystem för statsbanorna. Till redaktionen af Aftonbladet. Med anledning af ett yttrande, som förekom under diskussionen i andra. kammaren öfver den derstädes väckta motionen om jernvägsbyggnadsstyrelsens indragning,, att nemligen talaren från flera håll och af fullt sakkunniga personer hört uppgifvas, det de enskilda banorna vore betydligt underlägsna statens, samt att likasom öfverbyggnaden på de förra vore klenare, han äfven trodde, att, om det funnes något som kallades underbyggnad, denna äfven skulle befinnas klenarex, tager sig ins. friheten att fästa uppmärksamhet på följande omständigheter. För det att en bana är försedd med bättre öfverbyggnad behöfver dess soliditet icke vara mindre, ej heller kostnaden för dess underhåll större. En banas soliditet beror nemligen, hvad öfverbyggnaden vidkommer, dels på de proportioner i hvilka lokomotivvigten eller rättare drifbjulstrycket, tåghastigheten, rälsvigten, sleepers dimensioner samt barlastqvantiteten stå till hvarandra, dels på den mer eller mindre fördelaktiga konstruktion, som gifvits åt lokomotivet samt öfverbyggnadens olika delar, samt dels på de använda materialiernas godhet. Äro de rätta proportionerna i dessa hänseenden iakttagna, samt, med användande af lika goda materialier, åt de olika delarne gifvits en lämplig konstruktion, är säkerheten för trafiken på en bana af lättare beskaffenhet fullkomligt lika stor som på en dylik af tyngre konstruktion, och kostnaden för underhållet för den förra är icke större än för den senare, med andra ord: den lättare banan är fullkomligt lika solid som den af tyngre konstruktion. Att ofvannämnda vilkor för soliditet blifvit uppfylda vid flertalet af våra enskilda likasåväl som vid statens jernvägar, tror sig ins., hvilken haft tillfälle att taga närmare kännedom om båda systemen, med full visshet kunna uttala, och i detta hänseende kunna således de förra icke anses de senare underlägsna. vad åter vidkommer de olika systemens förmåga att lemna afkastning på det för deras konstruktion nedlagda kapital, så måste ins. oBetingadt lemna företrädet åt det lättare system, som i allmänhet blifvit användt för våra enskilda jernvägar, och detta icke allenast för den trafik som på dem nu förefinnes, utan äfven för den större trafik, som existerar på våra stambanor, med andra ord: ins. anser att det lättare systemet äfven för: våra stambanor skulle vara det nu tillämpade tyngre, öfverlägset, och detta af följande lätt insedda skäl: Då statens jernvägar i medeltal kosta 850,000 rdr pr mil i anläggning, så kosta de enskilda från 300,000 till 500,000 rdrför samma sträcka; detta då de förlorade räntorna under de år som trafiken icke lemnar tillräcklig afkastning utelemnas. ) ) Denna. senare qvantitet må derför icke anses som någon obetydlighet, ty för våra statsbanor torde dessa förlorsde räntor i de flesta fall konrma att fördubbla anläggnivgskostnaden: