det brådskat med dem, hade vi bort taga plåtar utifrån, i annat fall hade vi kunnat dröja tills vi kunnat åstadkomma dem sjelfva. Det sämsta vi kunde göra var att bygga dem provisionella. . Vi borde derföre ej låta kapten Ericsson inför främmande folk framställa oss, på sätt han sjelf! uppgifvit, såsom okunniga, vårdslösa och slösaktiga. I de kungliga propositioner, som tid efter annan uppgifvits, hade tal. ej funnit någon upplysning om att tornen voro provisionella, och riksdagen kunde således ej träffas af kapten Ericssons förebråelse. Huru det deremot förhölle sig med regeringen önskade tal. erfara då han nu sporde sjöministern, för det första, om hr Ericsson upplyst regeringen att monitortornen Voro provisionella och om regeringen det oaktadt anbefallt deras utförande, och, för det andra, om han kunde gifva betryggande förklaringar, att de, med nu ifrågasatta förändringar blefve fullgoda stridsfartyg efter konstens nuvarande ståndpunkt. Hr Eriesson hade sagt, att en rundkula kunde gå ut och in genom tornens 11 tums pansar, och detta gåfve tal. anledning befara, att äfven monitorernas sidor blott voro provisionella. Man måste derföre vara tveksam huruvida ej monitorerna borde lemnas i deras nuvarande skick och de tillgångar, som kunna förefinnas, i stället användas till byggande af nya, fullgoda fartyg. Sjöministern, frih. Lejonhufvud, förklarade sig skola i dag åtta dagar till besvara interpellationen. Den förklaring kunde han dock nu genast afgifva, att kapten Ericsson ej upplyst, att monitorerna vore provisionella, samt att ingen i Sverige föreställt sig eller ännu föreställer sig att så är förhållandet. Hr v. Koch uppläste ett långt anförande rörande jernvägsoch lånefrågorna, hvilket hufvudsakligen innehöll, att han motsatte sig annat anslag till jernvägsbyggnader för 1870 och 1871 än till nordvestra banans fullbordande och till inköp af rörlig materiel, samt att han ansåg jernvägsbyggandet sedermera böra begränsas till de tillgångar trafikmedlen lemnade, hvarför han motsatte sig det ifrågasatta 40 millionslånet och ansåg upplåningen böra begränsas till hvad som behöfves för nordvestra banan och det tillfälliga lånets konverterande. Det derför erforderliga beloppet borde upptagas mot ouppsägbara, helst 3-procentsobligationer och detta lån möjligen blifva början till ett konverteringslån för att vinna billigare ränta å de äldre lånen. Behandlingen af de hvilande grundlagsändringsförslagen är bestämd att taga sin början nästa onsdag: : Till valmän att utse komiterade för tryckfrihetens vård: : : Af första kammaren: Hrr Berger, Brun, af Buren, Cederström, Hasselrot, Hazelius, Hederstjerna, Kuylenstjerna, Liljehöök, Stråle, Stålhammar och Wrede. 3 Af andra kammaren: Hrr Gunnar Eriksson i Mörviken, N. Nilsson i Östra Essinge, (hvardera med 156 röster), Leffler (114); Appeltoft, J. E. Eriksson, P. M. Gunnarsson, H. B. A. Hansson, J. Jonasson i Gullaboås, C. G. Kruse, Sv. Nilsson i Efveröd (hvardera med 113), Grenander och V. Rydberg (hvardera med 112). Till suppleanter utsågos af första. kammaren: Hrr Berg, Häggström och Koskull. (Andra kammaren valde inga suppleanter.) Till revisorer i diskonikontoret i Stockholm: af första kammaren: Assessor C. F. O. Bahr och majoren R. v. Kremer. Suppleanter för dessa revisorer: Af första kammaren: Advokatfiskalen J. A. Liljenstolpe och grosshandlaren. As. Glosemeyer. Åf andra kammaren: Handlanden J. E. Bäcklin i Nyköping (138) och hr Pehr Andersson i Fragg (104 Till revisorer i lånekontoret i Göteborg: Af första kammaren: Grossh. Aug. Röhss och R. Thorburn. Af andra kammaren: Rådman Björck i Göteborg (59) och landtbrukaren C. Nilsson i Tje (97). Till suppleanter: Af första kammaren: Grossh. A. Fröding och löjtnanten O. J. Kihlman. Af andra kammaren: f. riksdagsmannen E. Christensson i Tingstad (87) och lektor Fr: Th. Blomstrand i Göteborg (85). Till revisorer i lånekontoret i Malmö: Af första kammaren: Baron. A. FGyllenstjerna och major G. W. Lindencrona, . Af andra kammaren: f. d. riksdagsmännen handlanden P. Olsson i Helsingborg och Klockaren S. Rosenberg. bo Till suppleanter: Af första kammaren: Ryttmästaren G. E. O. Swedenborg och konsul Joh. Dieden. Af andra kammaren: Rådman A.R. Falkman i Malmö och landstingsmännen Christoffer Olsson i Eskilstorp (67). Till revisorer lånekontoret i Wisby: Af första kammaren: Hr C. E. af Chapman och konsul Carl Stenberg. Af andra kammaren: Fältkamreraren OC. ÅA. Ljungholm i Wisby och riksdagsmannen L. Norrby (78). . Till suppleanter: Af förste kammaren: Landtbrukaren H. Wöhler och apotekaren C. J. Marelius. Af andra kammaren: Hr P. Larssöni LillFohle (52) och riksdagsmannen TLeijer (51). Vi omtalade på sin tid, att, vid remissen af den k. jernvägspropositionen hr Wern för2 2 KR RR TT ra TAR FT PAN ONA