nedöma öm danska förhållanden Nordisk natiosiföreningen härstädet harnemligen se. dan ere år gjort i atttende på den Nordi sk festen en uppfattning gällande, som nå got afviker från den som framträdt i Kjö benhavn, der man vid sådana fester hufvud sakligen erinrar om de bortgångne, som di rekt arbetat i skandinavismens tjenst elle haft större betydelse för universitetslifvet. Hä har man ansett det lämpligt att erinra om alk de under året aHidne personer i de fyra por. diska länderna, hvilkas lif och verksamhe varit af någon betydelse för och utöfvat nå. got inflytande på det land, i hvilket de lef. vat. Minnestalaren vid tillfället förklarad också att han ansåg sig böra nämna grefve Keventlow-Criminil derföre, att denne unde perioden 1842-48 var dansk utrikes minister i den Örsted-Stenmannska ministören, som mangen ansett böra kallas den ReventlowCriminilska derföre att han hade ett politiskt system och genom sina personligt älskvärda egenskaper, sin humanitet, sin klokhet och ihärdighet drog de andra med sig. Detta system innebar en stor villfarelse och medförde olyckor för Danmark, men förebråelsen att hafra omfattat en sådan villfarelse kunde med samma skäl vändas emot A. S. Örsted, utan att det dock kan falla någon in att neka, att denne varit en af Danmarks märkliga män och att hans namn tillhör landets historia. Härtill kom, att grefve R.-Criminil icke deltog i det schleswig-holsteinska upproret, och att sedan han 1854 utträdt ur statstjensten, han helt och hållet egnade sig ät privatlifvet och vägrade mottaga uppdrag och offentliga förtroenden i de tyska hertigdömena. Att han hade sin broder bland de werksammaste upprorsmännen är sannt, men han stod i detta fall uti alldeles samma predikament som nuvarande konungen af Danmark och den danske ministern i Stockholm. Det har sålunda icke varit bristande insigt om danska förhållanden, som föranledt det anmärkta faktum. Deremot kan anmärkas såsom ett underligt förbiseende, att Dagbladet, liksom andra Kjöbenhavnstidningar, samtidigt med den nämnda anmärkningen infört ett telegram från Stockholm af innehåll, att Riksdagen har förkastat den af förra riksdagen gjorda framställning om att fartyg om 9 lästers drägtighet, som utklarera till utlandet, skulle vara fritagna för att betala lotspenningar, men har derjemte nedsatt en komite på tre ledamöter, för att företaga en tidsenlig omarbetning af lotsförordningen. Det är naturligtvis regeringen, som förkastat riksdagens framställning och nedsatt komiten.