på bränvin. Jag, för min del, beklagar, att bränwinet någonsin kommit att utgöra en så mäktig beståndsdel för svenska statsverkets välbefinnande, ehuru å andra sidan jag visserligen icke klandrat, att fördelen af den beskattning, som måste läggas Ba denna handtering, användes för det allmänna sta. Jag kan dock icke dela den åsigt, som en annan ledamot från Södermanland uttalat, då han säger, att han motsätter sig förhöjningen af skatten å bränvin, emedan statsinkomsterna då skulle minskas i följd af minskad konsumtion. Han har frågat, hvem som under ett föregående år, då beskattningen höjdes, utan att verka fördelaktigt å statsinkomsterna och tillverkaren naturligtvis icke heller hade fördel af den höjda skatten, hade vinst derpå, och jag svarar obetingadt nationen, ty, säga hvad man vill, har dock kongintionen af bränvin bland allmänheten minskats. Då således ökad tillverkningsskatt bör medföra antingen minskad bränvinstillverkning eller ökad statsinkomst, synes den böra vara i endera händelsen ändamålsenlig och jag kan icke annat än tillstyrka den. Jag erkänner att jag för min del skall icke ogerna till någon del med ökad bevillning bidraga till fyllande af den brist, som uppkommit och detta så mycket hellre som jag anser att den nog allmänna enskilda tryckta ställningen härleder sig långt mera från enskild skuldsättning än från statens ökade beskattning och jag är säker att räntan å de enskildas skulder är vida högre än den skatt som han får till staten erlägga. Jag anhäller att dessa mina yttranden må få åtfölja remissen af den k. propositionen.