ag or TV VM INGU SKAM Vanda Ullbaka till den gamla qvietismen och derigenom arbeta de radikala, Jaabtek och hans parti, i händerna. Det kan knappt slå fel, att rösträttssaken skall göras till föremål för disXussionen på åskilliga möten öfverallt i landet, innan man går att välja representanter till det år 1871 sammanträdande storthinget. Ett sådant möte har redan förefallit, hvilket väckt icke ringa uppseende, och på hvilket man företrädesvis sysselsatte sig med den här Däranda frågan. Det är ett mycket besynnerligt uttryck, Man mottager, när man genomläser diskusAonerna om rösträtten på mötet i Fosser den 7 dennes. De vitna om, att vii politiskt afseende ännu äro ett mycket ungt folk, som har en lång och kanske icke behaglig uppfostran att genomgå. Mot alla skäl, mot det utförligaste resonnement till reformens förSvar ställas antingen lättsinnigt, framkastade Instanationer, att den blott är ett krigsputs al nägra ledare i storthinget, hvilka vilja sfå in personer, som de kunna dominera och leda; detta skall ske genom att få in arbetarne — Personer, som ingenting ega, ingenting begripa, eller också ett cyniskt afvisande af alla politiska frågor såsom någonting, som wicke leder till bröd, icke till hus, icke till fred och välsignelse. Hufvudsaken, svaras det, är att stå på egna ben, knuten är att kunna föda sig och de sina; den sanna storbeten är att ega hus och hem och mat och dryck åt sig och de sina,. Ja i sanning, här tarfvas mycken uppfostran; mången erfarenhet måste ännu göras, många strider måste utkämpas, innan vi komma så långt, att de stora allmänna frågorna icke blott erhålla sin berättigade plats i folkets intresse, utan äfven kunna göra räkning på en insigtstall och passionfri diskussion. Och i denna uppfostran ha folkmötena sin betydelse; arta de sig också i början litet oformligt, ja till och med en smula rått, så är det att hoppas att — med den stora portion sundt förstånd och moderation, vårt folk likväl i verkligheten besitter — den parlamentariska takten skall komma med vanan. Detta är säkerli. gen äfven, om jag icke mycket misstager mig, . samma, erfarenhet, man, om också under en jemförelsevis kort tid, bar haft tillfälle att göra i Sverige. Mötet i Fosser — på hvilket, ehuru ingen formlig resolution blef antagen, reformens vänner dock uppenbarligen voro i majoriteten, hvilket visade sig genom de till slut företagna valen till styrelse i den landtmannaförening, gom hade sammankallat mötet — har åter bragt frågan om rösträttens utsträckning under diskussion i pressen, och på samma gång det nu ser ut, som om enighet är rådande om, att en utsträckning af rösträtten nu icke längre kan uppskjutas, splittra sig meningarne, om hvilket af de förslag, som föreligga från det af senaste storthing tillsatta utskottet, bör väljas. Morgenbladet som från begynnelsen uppträdt principielt emot reformen, har nu förklarat sig för det förslag, som tilldelar ett antal specielt uppräknade klasser rösträtt, hvaremot de öfriga tidninS garne, för såvidt de ha yttrat sig om de sär-, skilda förslagen, tyckas samla sig omkring I det beslut, som fattades af storthinget, men t hufvudsakligen derföre att saken ansågs ännu 1 icke vara uttömmande granskad — förvägraj1 F t s å des sanktion af regeringen. Det sistnämnda förslaget går ut på att jemte de qvalifikationer, grundlagen har uppstält — nemligen antingen att vara tjensteman eller på landet ega eller bruka matrikulerad jord eller i städerna. vara köpstadsborgare eller ega gård och tomt till ett värde af minst 150 spd. — uppställa en ny, som består i direkt skatt till stat eller kommun af förmögenhet eller inkomst till ett belopp af 100 spd. på landet och 2,00 spd. i städerna. 2 Förotom de båda förslag, som nu blitvit 1 nämnda, och på hvilka uppmärksamheten !l företrädesvis är fäst, har man en hel mängd i andra till benäget val. Så t. ex. ett, som I går ut på att helt och hållet upphäfva def nu gällande föreskrifterna och såsom enda, för alla nödvändigt vilkor för rösträtt uppställa skatt på en inkomst af 150 spd. påt Jandet och 200 spd. i städerna; ett annat —I. det, som innebär den största utsträckningen lv — fordrar, att rösträtt skall tillerkäpnas hvar f och en, som under de tre sista åren har betalt skatt af förmögenhet eller inkomst, huru f ringa denna skatt än må vara. Sannolikt är , det, att man skall komma att samla sig omg kring det senaste storthingets beslut — ma-r Jjoritetsförslaget, såsom man kallat det, eme-q dan det är det enda, som blifvit underteck-lq nadt af en absolut majoritet af rösträttsut-r skottet — bland annat äfven derföre, att ; detta är det förslag, om hvars detaljer man genom storthingets vidlyftiga debatter har! fått bästa kännedomen, likasom det också, f då det är ett uttryck för representationens n slutliga åsigt i saken, har största sannog likbet för att ha träffat det egentliga centrala b 1 saken. I nära samband med denna sak står en d annan fråga, hvilken likväl också nu tagits! under behandling; ty på anmodan af senaste storthing har en komite blifvit tillsatt för att utarbeta förslag till en revision af det kommunala skatteväsendet i landtdistrikterna. Såsom bekant är, har man här i Norge blott direkt skatt till kommunen; all skatt tilll, staten är indirekt i form af tull, bränvinsaf-. gift, maltafgift o. s. v. Men för dessa kom-l; munala skatter är grunden mycket olika.!4 Ursprungligen uttaxerades all kommunalskatt ( s f på den matrikulerade jorden efter dennas taxering. — Detta blef emellertid snart otillförlitligt, dels emedan detta beskattningssätt; icke kunde göra afseende på, huru mycket ly intecknad jorden var, således huru stor nettof, behållning den gaf sina egare, dels äfven der-!7 före att jemte jordbrukärne uppstode andre yrkesidkare, som ej egde matrikulerad jord 7 och derföre gingo frie från skatt. För att!f afbjelpa detta missförhållande, blef det nu på!, 1860-talet genom lag tillåtet kommunerna y, e d a n d k 9 att uttaxera skatterna till fattigväsendet och skolväsendet — de två största — icke blott på matrikeln, utan till en del äfven på förmögenhet och inkomst, och detta sistnämnda beskattningssätt har ständigt vunmt mark, enligt hvad nu under rösträttsdebatten blifvit upplyst. Men ännu återstå de egentliga kommunalskatterna samt de skatter, amtsty