afgjord,. 1) Den 3 Dec. samma år föredro statssekreteraren Cederström för riksens råd Secreta utskottets utlåtande angående statskontorets till det remitterade skrifvelse om de 6 af Ström till landträntmästaren Braun utgifna och till Ströms broder Birger 0. Ström ställda vexlar pr banco å tillsammans 13,521 daler silfvermynt. Då Ström i infordrad förklaring upplyst att han med räntmästaren ej haft att skaffa såsom kronans uppbördsman, utan såsom en privat man och Ströms factor, och denne mot alla fordrings: kraf ville af beskärmelsebretvet sig begagna — så anhöll Secreta utskottet att K. M:t ville med ärendet så förfara som omständigheterna medgifva,. Derefter funno Deras Excellenser rådligast sålunda resolvera att bref till statskontoret skulle afgå med förständigande att räntmästaren Braun skulle få del af Ströms förklaring på det att detta mål efter dess beskaffenhet må kunna å behörig ort och tid upptagas och afgöras, dock att kronans säkerhet, ehuru ock saken kan; aflöpa, vederbörligen iakttages,. Emellertid satt Ström i ostörd besittning af all sin egendom: hans talrika kreditorer den 16 Oktober 1734 voro fullkomligt vanmäktige så länge protektorialet gällde, och han fortsatte sina vidsträckta affärer: han ingick nya fastighetsköp och atyttrade fast egendom, det senare oaktadt sådant i den kungliga resolutionen uttryckligen var förbjudet; men kringgicks på det sätt, att salubrefven daterades före protektorialets utfärdande, under det att fastighetstillträdet utsattes till den tid köparen sjelf bestämde. Hans kredit hade icke rubbats, och äfven med kronan inledde han stora affärer i jern och koppar. Ehuru boende i Göteborg — der han förde ett stort hus och hade både kuskar, laquaier och häst-equipage, och fastän han egde de stora Gravendalsoch Strömdalsverken, köpte han under tiden äfven Strömsbergs, Wesslands och Hellboda bruken i Roslagen (Upland) som i anseende till sina herrligheter voro de profitablaste iriket; men emedan han tog sig mera före än han utreda kunde och dessutom blandade sig i politiquen, med hvilken han intet hade att skaffa, så blef han ifrån Roslagsverken undanträngd af mäktiga grannar och nödgades nämnde bruk försälja med en förlust af 175,071 daler kopparmynt. 2) Några månader före beskärmelsebrefvets, utlöpande öfverraskade han sina talrika kreditorer med en hos domhafvanden i Nåås, Jerna och Floda socknars tingslag uttagen stämning (daterad d. 2 Januari 1744), hvari han yrkade på borgenärernas inkallande för att med honom ackordera; men ville de derpå ej ingå, så begärde han att å en gång få afstå allt sitt gods och sedan blifva från borgenärerna skild. Nu uppväxte mot honom en våldsam storm; de uppretade borgenärerna, af hvilka redan många hade fordringar som voro tio år, uppsände ombud d. 27 Februari till det i Westerdalarne belägna tingsstället. Tre ombud från Stockholm förde talan för mer än 700,000 daler k. m:t. Det var dock icke blott stockholmare, hvars talan de förde, ty det ena ombudet, auditören Sereen, upplyste, att ingen i Göteborg vågat taga sig på, att mot den öfvermäktige mannen, som så omt omfattande af sin höga öfverhet rönt, talan föra,. Många utrikes borgenärer visste ej af stämningen, troende sig nu snart få betalning. Sereen ifrågasatte om tingsrätten kunde saken upptaga, då Ström såsom borgare i Göteborg borde lyda under den stadens domvärjo; men derpå svarade Ström, att han låtit sig skrifvas vid Gravendals bruk, hvarefter rätten förklarade sig behörig, då Sergen upplyste att med hans gjorda remarque endast åsyftades förebygga Ströms supponerade dristighet, att, sedan saken vid tingsrätten någon tid behandlats, få alla åtgärder häfda och saken till rådstufvurätten i Göteborg förvisad för tidens uthalande skuld. Mot Ström anfördes af ombuden: att han väl i stämningen yttrat sig vilja ackordera, men derom intet i sin till rätten ingifna käroskrift något vidare anfört, utan blott yrkat att gods sitt till borgenärerna afträda och sedan blifva dem qvitt; att han således ville sätta borgenärerna i svåraste bryderi med så stora affärers skötande; att han urder hela beskärraelsetiden af det stora kapitalet dragit all möjlig profit, men trots sitt erbjudande och uttrycklig föreskrift inga intressen erlagt om ej till sina besynnerligaste vänner och nära anförvandter; att han hvarken vid stämningen eller vid sin senare ingifna käroskrift icke bilagt någon förteckning öfver sin egendom i löst och fast, änskönt i hans hus i Göteborg och vid Gravendal fanns en mycken öfverflödighet af de kostbaraste lösören i guld, silfver, jouveler, koppar, meubler m. m.; att bruken och fastigheterna upptagits efter det höga pris, som de sjelfve kostat honom, ej efter laga värdering såsom vederbort; att han icke heller uppgifvit brakens inventarier, rudimaterier, effekter, tillverkning m. m., och likaledes uteslutit cassa-, spanmåls-, proviant-, xreaturen och det stora jernlagret i Kristinehamn 0; 8 V. Af de ofullständiga handlingar som han till rätten ingifvit hade ombuden erfarit, att han på fruktlösa försök uti silfver-, kopparoch jerngrufvor, som ingen visste hvar de lågo, hade förlorat 26,512 d:r s. m:t; på Roslagsverken 175,000 d:r k. m:t; att på jernets declinerande pris hade han förlorat 23,279 d:r silfvermynt, då likvisst andra på jern gjort gtor vinst; att hans balansräkningar vid bruken visade en fordran af 210,620 d:r 8. mt, men att vid indrifniogen visats stor försumlig efterlåterhet; att enligt Ströms egen ofullständiga uppgi.t utgjorde hans tillgångi Gravendals och Strömsdals bruk jemte hus och gård i Göteborg 225,19 d:r. ntestående fordringar 122,260 d:r, allt silfvermynt, samt lidna skador och olyckor 284,836 dir s. m:t; men att skulderna utgjorde 325,098 d:r s. m:t, hvartill dock de många årens förfallna räntor och vexel-intressen borde läggas, så att hela skulden uppgick till nära två millioner daler kopp. mit (1 daler s. m:t — 3 d:r kpr.) Då ombuden ansågo att Ströms obestånd tillkommit af omogna spekulationer, äfvenARR AR haatandaA nnnärvl