Article Image
amorteringen å bygenadslånet åfvörskrider inkom. sten, och som äfven efter den minst kostsamma beräkning uppgår till 8 proc., eller till 450,000 rd: årligen. En så stor uppoffring skulle ej ersättas äfven af den indirekta fördel som vanligen före speglas och som alltid till en viss grad bör er kännas, och således kunde tal. ej fatta hvari der nationella nödvändigheten för staten, att nu bygg: denna bana, skulle bestå. Den andra omständig heten hvarvid tal. hade fästat sig, rörde sättet fö! medlens anskaffande, hvars upptagande genom lår mom landet föreslås till belopp af tillsammans 26,819,000 rår. Det hette nemligen på ett ställe: Den årliga kopitalbildningen i landet torde icke för högt uppskattas om det antages, att, utar egentligt men för landets näringar, ett belopp at 4 mill. årligen kan för statsbanornas byggande inom landet upplånas Detta yttrande påkallade en allvarlig uppmärksamhet, emedan i tal:s tanke deruti låg en benägenhet att taga skalet för kärnan, ett betänkligt missförstånd om hvad ordet kapitalbildning egentligen betyder. För sin del kunde tal. icke fatta denna benämning annorlunda än att den skall betyda en tillökning af den rörliga förmögenheten i landet, och hvilket i första rummet bör visa sig genom tillväxt i bankens metalliska valuta. Väl hade någon förbättring häri på det sista året inträffat, men den vore dock ännu för obetydlig att hafva kunnat utöfva någon väsentlig inverkan på landets tillstånd af bristande förlager och nedsatta fastighetsvärden. Om under sådant förhållande man vill närmare undersöka hvarifrån den betydligt lättade tillgången på låns erhållande mot obligationer härleder sig, så vore det ej svårt att spåra orsaken dertill. Den syntes tal. helt enkelt ligga i den större säkerheten och lättheten för kapitalisten att erhålla räntan på sina utlånta penningar. Denna lätthet gör, att inteckningar i fastigheter småningom uppsägas för att i stället placera medlen i obligationer, och om man beräknar att måhända 1000 millioner funnits utlånta mot inteckning i fastigheter, så är lätt att beräkna att ganska stora belopp kunna blifva disponibla mot obligationer, då räntan är så hög som 5 procent eller mera. Men det är lika klart, att om icke utbytet af svenska produkter mot andra länders ger ett öfverskott i metallisk valuta, som i sin ordning kan användas till förlag för ökade arbeten, så måste den förmodade kapitalbildning, som består i kapitalernas placerande mot obligationer, dels ytterligare draga förlagskapital från näringar, dels fortfarande hålla räntorna för enskilda låntagare vid en höjd, som verkar tryckande på produktionen, och följden deraf är att man får se sådana betänkliga motioner framställda, som vi redan här sett flere, att binda riksbankens rörelse genom omsättningslånefondens ökande till dubbla beloppet. Tal. förklarade slutligen att han helt och hållet instämde i prigopen att, om det låter sig göra, taga lån inom ndet hellre än i utlandet; men det måste ske under tvenne vilkor, det ena att beloppen icke äro alltför stora, och det andra, att det i en tidpunkt afpassas, då näringarne icke ännu äro i saknad af rörelsekapital. Hr Granlund sökte deremot visa Östgöta-babanans stora vigt och betydelse, äfvensom huru densamma sannolikt skulle komma att lemna ett särdeles gynsamt ekonomiskt resultat. . Sedan diskussionen derefter förklarats slutad, Faera dog den k. propositionen till statsutskotset.

29 januari 1870, sida 4

Thumbnail