sina referat, för att kunna lyckas tillfredsställa talarne, då deremot i Frankrike — enligt hvad denne talare upplyste — följande dagens tidningar kunde innehålla de i nästföregående plenum hållna talen, hufvudsakligast genom den praxis, som der utbildat sig genom nattligt arbete från sjelfva tas larnes sida, förmedelst korrekturläsning och dylikt. Motionen bordlades. : Af hr Falck, om tillägg i jagtstadgan. Remitte rades till lagutskottet. Af hr Lilliehöök, om upphörande af rätt till införsel i tjenstemäns löner. Af hr Casparsson, om ändring istadgandena rörande edgång. Bordlades. Af hr Arrhenius, om ändring i bränvinslagstiftningen till förmån för hvitbetsbrännerier. Remitterades till bevillningsutskottet. Öfver frih. Cederströms motion om Baggens-Stäkets upprensning uppstod följande diskussion: Grefve von Platen trodde att man var fallen för att öfverdrifva olägenheterna af den längre skärgårdsleden till Stockholm, Fartyg, kommande från Finska viken, kunna ej hafva fördel af Baggens-Stäket. Södertelge kanal begagnas ej så mycket som man väntat, utan begagna de, som deraf bort hafva fördel, just den illa beryktade stora omvägen. Ångbåtsfarten skulle hafva fördel af Baggens-Stäkets upprensning, men ej segelfarten, ty ett fartyg hade, kommande från Östindien, nästan ingen märkbar, och från England eller Vestkusten föga nytta af den proportionsvis ringa Vigpespar ringen genom passerandet af Stäket. Kustångbåtarne deremot hade vinst dervidlag genom kolbesparing. Men ej borde staten och Stockholms kommun betala detta, helst då vid Stäket, om farleden upprensades, ej torde kunna umbäras befästningar, som skulle komma, att kosta en million. Stäksundet vore ännu trängre än Södertelge-leden; kryssning genom densamma är för segelfartyg alldeles omöjlig. Vi använda stora summor för att befästa Stockholm, och för att minska eller stänga inloppen till hufvudstaden. Skola vi nu skapa ett nytt inlopp utan befästningar. Detta vore väl ej gerna rimligt. Man fordrade till på köpet, att vi skulle göra detta inlopp djupare än hvad som behöfdes för våra egna, skärgårdsförsvaret tillhörande fartyg, så djupt att det äfven passade för fiendernas. Man kan lätt fylla, men — särdeles vid en hastig reträtt — gör man detta ej gerna bättre, än att fienden i sin ordning lätt kan rensa. Frih. Cederström ansåg, att vi vore att beklaga, om fienden, så nära Stockholm, lemnades tid att ligga och muddra upp Stäket, utan att vi förmådde dervid hindra honom. Ty vore vi för svaga att kunna detta, så förmådde vi helt säkert ej heller att hindra honom från att landvägen intaga Stockholm. Frih, Bildt önskade Stäksundets upprensning å allmän bekostnad, men ansåg motionens väcde i viss mån mindre lämpligt, enär Stockholms kommun hos K, M:t gjort hemställan om saken, och representationen till följd häraf hade en viss svårighet att dessförinnan slutligt afgöra densamma. Tal. trodde ej den föreslagna kanalen kunna blifva farlig, utan snarare nyttig för Stockholms försvar. Fred vore ju det normala förhållandet för ett land, krig ett abnormt, Han ansåg derför, att man ej af fruktan för möjligheten af ett krig borde hindra handelns och rörelsens naturliga utveckling. Den långa omvägen yttre skärgårdsle den, nästan i en cirkel, erfordrar många olika slag af vindar, för att utan dröjsmål passera. Dessa olika slags vindar infinna sig ej alltid, då man behöfver dem. Till följd häraf nödgas sogelfartygen nu oftast antingen anlita ångbåtsbogsering eller förlora lång tid, om de föredraga att undvika denna kostnad. Man hade sagdt, att fartyg, t. ex. kommande från Ostindien, hade ingen fördel af skärgårdsledens förkortning genom Stäksundets upprensning; det var just dessa långväga seglare, som den yttre, långa, trånga och krokiga .se elleden nu förorsar kade största tidsoch penningförluster. Man hade medgifvit den fördel, som den föreslagna nya kanalen borde, om den komme till stånd, bereda vår ångbåtsfart. Nåväll Ett skäl mera för upprensning af denna farled, enär troligen den tidpunkt ej vore alltför långt aflägsen, då ångbåtarne utträngt de återstående segelfartygen, som ju redan börjat utrusta sig med auxiliärmaskiner, as Tr