Emilio Castelars förslag om alla de bourbonska liniernas uteslutande från Spaniens tron har varit föremål för en preliminär öfverläggning inom de båda förenade partier som bilda majoriteten af cortes. Prim höll dervid ett tal, hvari han, efter att ha förklarat, att Isabellas och prinsens af Asturien återinsättande vore omöjligt, likväl på det kraftigaste bekämpade förslaget, såsom innebärande en orättvisa mot hertigen af Montpensier, hvilken gjort revolutionen vigtiga tjenster. Prim förklarade till sluts, att med undantag af amiral Topete ingen af ministerens medlemmar hade någon kandidat, och regeringen ämnade derför låta det nuvarande interregnum tills vidare fortfara. Valen till återbesättande af de 30 lediga platserna i cortes ha till största delen utfallit till förmån för monarkisterna. Hertigen af Montpensier, som hade goda utsigter att bli vald i Asturiens hufvudstad Oviedo, har enligt de senaste underrättelserna fallit igenom. I Frankrigzes lagstiftande kår höll Thiers förliden lördag sitt så länge väntade tal mot handelsfriheten. Han sade ungefär detsamma som han, på sitt glänsande vältaliga språk, sagt hundra gånger förut. Han är, skrifver en korrespondent till Köln. Z., ännu alltid samme till sinnet ungdomlige, men till sina idter gamle Thiers som fordom. Detta är i isynnerhet fallet med hans åsigter ide nationalekonomiska frågorna. Eljest en man med ej vanlig iakttagelseförmåga, ser han, så snart han satt på sig de protektionistiska glasögonen, allting grått och mörkt, der personer med friska ögon se en kraftig, ehuru med väder och vind kämpande tillväxt. Thiers anser folkens solidaritet i nationalekonomiska ting för en olycka, liksom i politiska fråfr för en galenskap. Vi kunna, yttrar a France, karakterisera detta tal med två ord: det är prohibitismens och protektionismens liktal. Hade dessa saker stått att rädda, skulle Thiers räddat dem; men all talarkonst i verlden är ej i stånd att återkalla till lifvet hvad som öfverlefvat sig sjelf och är dödt. Till alla de lidanden som Simon tillskref andra orsaker äro, enligt Thiers, endast handelstördragen skulden; alla uppfinningar som fört den nyare tidens folk närmare hvarandra och förändrat alla produktionens vilkor äro, enligt Thiers, olyckor. Sjelfva ångan och elektriciteten äro, enligt honom, inga välgörande krafter... Om den franska industrien kunde följa hans råd, skulle hon komma i ett: ingalunda afundsvärdt läge; men hon skall följa andra råd och ej, sedan hon så ärorikt och med så stor framgång kämpat, modlöst erkänna sig besegrad,. Egendomlig är Thiers farhåga, att England kunde. en vacker dag, i följd af den alltför stora utsträckning hennes verldshandel och verldsvälde tagit, gå under och då draga Frankrike med sig i förderfvet, om det vore allt för nära förbundet med sin britiska granne. Alexander Hertzen bisattes, som vi i går nämnde, förl. söndag på Pere Lachaise. En talrik procession af tyskar, ryssar och polackar följde liket från Hotel Pavillon Rohan, der han afled, till kyrkogården. Äfven den franska demokratien hade skickat talrika representanter. Hertzens maka, samt hans son och dotter, följde tåget: Ledru Rollin, som under första inirycket af indignation öfver mordet på Victor Noir och af sympati för hans familj mottagit uppdraget att föra familjens talan inför haute cour de justice, har begärt att bli befriad från sin åtagna förbindelse, och Louis Noir har skyndat att gifva honom hans löfte tillbaka. Som skäl anför han sin obenägenhet att genom sitt uppträdande inför nämnde domstol ens indirekt erkänna dess laglighet. I detta beslut hade han blifvit styrkt af ett stort antal af sina politiska vänner, som uppmanat honom att spara sina krafter till vigtigare fall. Han har nu, enligt Reveil, återkommit till Paris, der han förliden lördag öfvervar lagstiftande kårens session. Den utmärkte astronomen och senatorn Leverrier är, med sina stora vetenskapliga förtjenster, ytterst fåfäng och despotisk. Det är redan länge som de under honom stående vetenskapsmännen vid Paris observatorium haft skäl att beklaga sig öfver hans egenmäktighet och småsinnade afundsjuka. Trötta vid denna despotism, ha nu alla de fjorton astronomerna vid observatoriet till undervisnvingsministern ingifvit sin afskedsansökan. Temps yrkar, med anledning häraf, att ministern skall besvara denna ansökan med afskedande icke af de fjorton, utan af hr Leverrier, under hvars ledning Paris-observatoriet, säger tidningen, förlorat: en stor del af sitt gamla anseende. I lyceet uti Douai har en revolt egt rum bland eleverna. Dessa hade öppnat en subskriptionför Victor Noirs familj, men listan togs i beslag och flera af eleverna straffades. Detta ville de öfriga ej tåla, och det kom till öppen resning, hvilken åter hade till följd att 60 af eleverna blefvo relegerade. Striken i Creuzot synes nu vara slut. Den 24:e skrefs derifråv, att arbetarpersonalen samma dag på morgonen infunnit sig i verkstäderna Jika talrikt som på vanliga dagar. Journal officiel meddelar ett kejserligt dekret, som promulgerar den d. 25 Novemher mellan Frankrike och Belgien afslutna konventionen om byggandet af två jernvägar. Dessa två jernvägslinier äro de från Dinkirchen till Furnes och från Hazebrouk till Poperinghe. Deras ändamål är å ena sidan att genom stationen Furnes sätta staden och hamnen Diärckirchen i förbindelse med de belgiska jernbanorna, och de belgiska jernvägarna med de franska genom stationen Hazebrouk å den andra. På de nämnda stationerna skall de båda jernvägarnas anslutning till de redan befintliga ega rum på sådant sätt, att båda ländernas lokomotiver och vagnar titan hinder kunna cirkulera på båda linierna. Petersburgs Börsenzeitung innehåller i ett af sina senaste nummer några upplysningar om den nyligen upptäckta sammansvärjninen. Förliden höst infann sig Nieczajev emligt i Moskva, och här lyckades det honom att bland eleverna vid den i stadens närhet belägna landtbruksskolan organisera ett hemligt förbund, som till mönster tog den bekanta polska nationalregeringen från 1863