1 å 2 s. högre. hållande, äfvensom sådana från nordligare hamnar. Sparrar från Skellefteå och Piteå till 11 å 12 s. pr load. Finska tillverkningar voro ej så lätta att sälja på leverans, dels såsom mindre kända, dels derföre att olika sortering begagnas, men vi tro att Björneborgs och Kristinestads furu vattensågade plankor betingade 5 15 s. åa 6 för mixed, med något mer eller mindre allt efter qvalitet och sortering. Jacobstads och Nykarleby voro värda c:a f55s å 5 10 s. och Uleåborgs 4 15 s. å 5 för mixed; med 10 s. lägre för battens, och — Gröfre och mindre bjelkar i förf 10 proc. afdrag för gran, allt f. o. b. Ehuru en stor mängd trävaror redan lärer hafva bytt om händer i år har det skett till spekulanter i Sverige och England, men icke ännu till verkliga afnämare. Vi hafva ej hört af några försäljningar af betydenhet ännu i England, för i år undantagandes en enda större, men vi tro på något högre priser när affärerna börja, dock ej på så mycket högre, som man föreställer sig i utlandet. Hvad nu vår egentliga Londonmarknad beträffar, har importen varit från Sverige: 1867. af Plankor, i stycken... 2,402,000 Pokena kv Bräder —... 1,210,000, a urubjelkar w 44 Sparrar 7.000) 23,0001ds. Lathved i kubikfamnar. 320 Splittved p rv 6,200 1868. af Plankor, i stycken... 2,562,000 Battens Bräder 911,000 ; urubjelkar .. -48,000 Sparrar oe 2000) 24,000 1ds. Lathved i kubikfamnar. 500 Splittved Poe 11.200 1869. af Plankor, i stycken... 2,584,000 Patten CI Bräder ... -683,000 urubje -24,000 Sparrar po oe 0000) 19,000 1ds. Lathved i kubikfamnar. 1,000 Splittved Boo ee 9,100 Beträffande den stora efterfrågan för ordinära plankor och battens, dels i utbyte mot bjelkar, kan man ej anse den svenska tillförseln under del senare åren, utöfver behofvet, ty leveransen från dockorna öfverstiger importen af utländskt virke, och häri spelar svenska furuplankor och battens största rollen. Priserna äro på platsen ungefärligen som följa: för 1:ma Gefle tillverkningar 3x 9 tums furu mixed, 10 å 10 10 s. pr stand., med 20 s. lägre för battens. Tertia 15 s. å 20 s. och qvarta 20 s. å 25 s. pr stand. lägre relativt. Gefle och Söderhamns 1:ma, 14 f. 3x9 tums furu bruksoch bondplankor, 9 10.:s. å 10; 2:da d:o 7 10 s. å 8 10 sg. Söderhamns, Bergviks, Ljusne, Marma och Hudiksvalls tillverkningar, af snarlik karakter, mixed furu långa, 3x9; I 5 s. å 9 15 8; tertia 15 sg. och qvarta 10 8. lägre. Sundsvalls, Hernösands (med ett och annat undantag) och 2:dra rangens tillverkningar mixed plankor: 9, battens 10 s. ägre. meå och Nordmalings vattensågade mixed plankor 8 å 8 10 s.; Skelefteå och nordligare hamnars mixed plankor 7 å 7 108. Dickson and Co.s Norrbottens och bättre Göteborgs mixed plankor 9 5 s. å 9 15 s.; andra klassens Göteborgs, mixed plankor, 8 10 s. å 8 15 8. Svenska handsågade och undermåliga furuplankor nära nog försvunna ur vår marknad. Svenska granplankor öfverbufvud, 73 8, och battens 6 å 7; men de hafva svårt att täfla med amerikansk spruce och det billiga Finlands-virket; Söderhamns, Nyviks och Hudiksvalls gröfre bjelkar 47 s. å50s3.; Sundsvalls, 2627 kubikfots, 45 8 å 46 8.; Hernösands, 2627 kubikfots, 44 s. å 45 s.; Umeå och Nordmalings, 2324 kubikfots, 42 8. å 43 s8.; Skelefteå, 2122 kubikfots, 40 s. å 41 8.: Piteå och Luleå 1820 kubikfots jemte sparrar, 35 s.å 40 s.; gran 5 s, lägre än fåru; allt pr load. Lathved har med anledning af stor tillförsel tryckts från 6 till under 5 pr kubikfamn, : Från Norge har importen varit: 1867. Af Battens i stycken... Bräder a Plankor 286,000 Sparrar 39,000 Spiror om . -117,000 Splittved i kubikfamnar ...... .23,000 1868. Af Battens I stycken... Bräder Plankor Sparrar Spiror D Splittved D Af Battens i stycken......... .962,000 Bräder Plankor Sparrar Spiror Splittved i kubikfamnar Från detta land utgöres hufvudimporten af hyflade golfbräder, och en stor förbrukning eger rum deraf, men pserna hafva tryckts, detta oaktadt, till 66 för 34 tums och till 10,6 för i tums, för vanlig fyrkant. De gamla lagren af battens ha nu mycket medtagits, men prisen hafva nedgått till 4 10 s. å 6 pr 120 stycken 12 fots, motsvarande 30 s. å 35 s. för load bjelkar. Battens, passande till sågning, äro vårda 30 proc. å 50 proc. högra, Kristiania favorittillverkningar hålla sig uppe, men vanliga granplankor hafva svårt att täfla med billigare vara från andra håll. Spiror hafva varit låga i pris, till följd af stor tillförsel, och noteras till-1, d. för löpande fot för mindre, och hafva fallit 45 s. för load för de större, öfver 6 tum i diameter. Med anledning af döfsfall och fallissementer hatva affärerna i splittved varit rubbade i fjol, öch prisen mycket tryckta, men de hafva bättrat sig igen den senare tiden, så att vi notera nu 60 g. å 10 8. för kubikfamn, med 10 sg. å 15s8., mera för vacker svensk vara. Från Finland har importen bestått af 1867. 1868. 1869. Plankor Battens i st. 779,000 918,000 788,000 hvaraf mer än hälften varit handsågad vara som slutligen måst realiseras, för granplankor och battens, till 6 å 6 5 s. och för furuplankor 7 10 8. och battens I för standard, ngoch vattensågade tillverkningar från Finland variera mycket i sortering och qvalitet och i många fall, kallas all skeppningsbar vara på England, för prima eller mixed, utan att såsom i Pyerige skilja derifrån tertian och qvartan. Vi notera Wibörgs och Fredrikshamns plaokor till pund st. 8 10 s. å p. st. 9 5 s. Helsingfors, Lövisa, Borgå, Åbo, Nystads och Raumo plankor till . st. 7 158. å p. st. 8. Handsågade 20 s. lägre. Björneborgs, Kristinestads och Kaskö plankor till p. st. 3 å p. st 8 15 s, med 20 s, lägre för handsågade; Wasa och Nykarleby plankor p. st. 8 å . st. 8 10 s., Jacobstads plånkor p: st.:3 10 s. äå p. st. 9; Gamla Carleby, Brahestads och Uleåborgs plankor och battens pFö 7 10 8, å p. st. 7 15 g., med något mindre för flötade än oflötade. Battens i allmänhet 10 s. å 20s. lägre än plankor och gran med ungefärlig lika stor rabatt; Gamla Carleby, Brahestads, Uleåborgs furubjelkar 40 sg. då 45 s. för load efter storleken. Handspakar af björck, obestämt, 2 s. 6 d. å 5 8. för tolft. Vi hysa bättre förhoppningar om Londons trä varuhandel för ingtundande säsong än vi haft de två senare åren, — Huru en hjort i farans stund kan hoppa fick man se under en preussisk kavallerimanöver alt gigtlidne September månad. KyrassierRc mm Dh Fr f-— ct BR. -— FAR ME ir mn -bt ÅR OM vh DT KR Kå än br Jr 5 AA kel a