STOCEHOLM den 20 Januari Våra riksdagar börjades och slutades under ståndsrepresentationens tid med en oändlighet af helsningstal. Numera har en betydlig indragning i detta hänseende egt rum; men det finnes nästan ändock nog mycket af den sorten, när man besinnar att kamrarne årligen sammanträda, och det vill synas som om här såsom annorstädes konungens trontal och svaret derå från representationens sida skulle vara det enda behöfliga.. Det tyckes som skulle man gerna kunna gå till de årligen återkommande revresentativa bestyren, om icke sans phrase, åtminstone utan en mängd af fraser, som icke lända hvarken till gagn eller uppbyggelse. Trontalet innebär en konstitutionel handling, som alltid måste motses med intresse, emedan man deri gerna vill finna en antydning om riksdagens förnämsta uppgifter och efter dess uttalanden, om möjligt vore, ställa ett horoskop för riksdagens hufvudsakliga verksamhet. Skall man emellertid döma af detta trontals innehåll, så ärnar regeringen intaga en synnerligen modest och passiv hållning gentemot representationen och är icke sinnad att taga initiativet i någon reformfråga af betydelse. I stället för att med den större sakkunskap, öfver hvilken regeringen bör kunna disponera, framställa förslag, nöjer sig regeringen med att göra denna sakkunskap gällande emot förslag, som från riksdagen framställas och som, ehuru regeringen godkänner dem i hufvudsak, bli förkastade till följd af detaljanmärkningar. Om den yttre politiken och landets förhållande till utländska makter förekommer i trontalet icke ett enda ord. I talets första punkt, som handlar om den gynnsamma årsväxten, finnes emellertid äfven en tacksägelse till Gud för det han fortfarande skänkt oss yttrelugn. Det korta omnämnandet af prinsessan -Lovisas giftermål har blifvit nedflyttadt till slutet af trontalet. midt emellan stroferna om den åsyftade förenklingen af kameralväsendet, och om de utfärdade ekonomiska förordningarne. --Har detta skett af princip. och emedan man icke mera stänker framför de vigtigaste statsangelägenheter sätta större och smärre tilldragelser inom den kongl. tamiljen, så har man skäl att vara belåten med förändringen. I afseende på förslaget till ny föreningsakt häntyder regeringen på möjligheten -att uppskjuta den definitiva pröfningen deraf. 64 fIgringsfermen stadgar i fråga om beandlingen af hvilande grundlagsändringsförslag vid den lagtima riksdag, som efter förrättade nya val i hela riket till Andra kammaren först sammanträder: Ej må. beslut öfver hvilande förslag till annan riksdag, än nu är nämndt, uppskjutas, utan att konungen och begge Kamrarne derom : äro ense. Konungens Difall till ett sådant uppskof nes genom yttrandet i trontalet vara temfligen gifvet. Vi tro ock, att Kamrarne lätt skola bli ense om att till nästa riksdag uppskjuta saken, på det norska Storthinget må bli i tillfälle att någorlunda samtidigt yttra sig om nämnde förslag, hvilket i Norge synes hos betydande fraktioner ha framkallat betydlig ovilja, då det deremot i Sverige till följd af sin beskaffenhet betraktas med fullkomlig likgiltighet. De förslag till förändringar i organisationen af landtförsvaret, som regeringen denna gång framlägger, äro i sanbing icke af genomgripande art. Hvad som vinnes genom att till armen öfverflytta marinregementet och åtskilliga båtsmanskompanier och genom att uppsätta ett nytt indelt regemente i Norrland och nya indelta jägarekårer i Halland och Kalmar län, blir icke någon hufvudsakkg tillökning istammens numerär, alldenstund ett någotsånär motsvarande. antal rotar inom andra indelta regementen och kårer komma att ställas på vakans; deremot erhålles utan särskilda kostnader för statskassan en ökad tillgång på betäl och underbefäl, hvilken utan tvifvel, med afseende på möjligheten att i händelse af mobilisering kunna med stamtropperna införlifva någon större del af beväringen, är af bebofvet påkallad. Man har sett inom pressen diskuteras den frågan, hvilka skattelindringar som nu, främst borde kunna ifrågakomma. Såsom man finner af trontalet och Kongl. Maj:ts proposition rörande statsverkets tillstånd och behof, komma några skattelindringar allsicke ifråga, utan i. stället betydande,, skatteförhöjningar. Regeringen har, oaktadt den allt annat än lysande, financiella ställning, som framgår af en öfversigt, som i nämnde proposition innehålles, beslutit sig för att föreslå, att icke blott nordvestra stambanan skall fullbordas, utan jemväl nya bandelar utföras å norra och östra stambanorna, för hvilket ändamål regeringen vill föreslå upptagande af lån på 5,600,000 rdr, hvarjemte regeringen önskar beslutandet af ytterligare lån, belöpande sig till 3,900;000 riksdaler, för att. dermed betäcka kapitalafbetalningar å 1867 års lån. Derjemte skulle beskattningen höjas genom 10 procents. förhöjning i -bränvinsskatten (1,250,000 rdr) samt 30 procents förhöjning a allmänna bevillningen (550,000 rär). I afseende på den förenkling af vår kameralväsende, som skulle: uppnås derigenom, att de kronohemman, hvilkas innehafvare ega rätt att dem skatteköpa, må utan erlagd köpeskilling i jordeböckerna öfverföras till skatte och tillerkännas nämnde innehafvare : under full skattemannarätt, torde vara lämpligast att uppskjuta. hvarje omdöme, tills man erhåller del af den kongl. proposition, som i ämnet kommer att afgifvas. ge mmmresme