Rättegångs-. och Polissaker. Lindströmska telegram-målet. För någon tid sedan lemnade vi en redogörelse för innehållet af de till K. M:t ingifna besvären i denna sak, äfvensom de med anledning deraf infordrade förklaringarne med dertill hörande bilagor. För fullständighetens skull införa vi här de af apaden i målet nu afgifna påminnelser, hvilka äro af följande lydelse: S. A. K. Sedan mig blifvit förunnadt att afgifva underdåniga påminnelser med anledning af telegrafstyrelsens utlåtande öfver mina besvär af den 26 sistl. Oktober, så får jag underdånigst anföra: Telegrafstyrelsen påstår, att jag framkommit med åtskilliga sanningslösa uppgifter. Dessa mina uppgifter synas gälla, hvad jag anfört med anledning af telegrafstyrelsens ytterligare skäl för dess resolution af den 23 sistlidne September. : Intet af hvad jag härvid i vå Streng anfört har dock på minsta vis blifvit vederlagdt. Endast mina påståenden, att jag aldrig fått del af samtlige handlingarne samt telegrafstyrelsens derpå grundade beslut i dessa mål, framhållas såsom sanningslösa. Likväl finnes intet bevis, att jag blifvit ilaga ordning delgifven dessa handlingar, af hvilka jag nu låtit taga afskrift. , Direktör A. H. Öllers påskrift om kommunikation af det ena beslutet, vågar jag underdånigst påstå ej vara något bevis om sanningslösheten af. hvad jag anfört för bedömandet af det som tillförene blifvit lagt mig till last. Att direktör Öller verkligen tjenstgjorde såsom stationsföreståndare samt var dun som anmälde den förmenta försummelsen den 7 November 1864, kan jag icke anse bevisadt genom direktör Preumayers uppgift om hvad konceptet till en qvartalsrapport innehåller. Direktör Öller hade möjligen under denna tid 14 dagars s. k. intendentspermission, Att kommissarien : Wassberg vid tillfället skötte stationsföreståndaregöromålen minnes jag med bestämdhet. . Likaledes minnes jag mer än väl, att direktör Oller i medlet af December samma år tillsade mig att afhålla mig från tjonstgöring, samt i början af Januari 1865 gjorde ett afdrag af min lön; men aldrig kommunicerade direktören mig någon annan handling än herr intendenten, majoren och ridd. A. L. Fabnehjelms memorial af den 18 November 1864. I sjelfva hufvudfrågan tyckes ett och annat nytt hafva kommit i dagen. Jag får underdånigst påpeka det i direktör Preumayers skrifvelse omnämnda förslaget att förbjuda mig läsa ankommande telegrammer. — De af direktör Preumayr åberopade bilagorna innehålla hufvudsakligen bevis, att jag vid budsändningsexpeditionen plägat genomläsa ankommande telegrammer. Jag kan ej finna hvartill dessa bevis egentligen tjena. Jag har aldrig förnekat detta förhållande, och får i detta fall underdånigst åberopa min besvärsskrift, i hvilken jag äfven yttrat mig angående de mycket omtalade anteckningarne. Att jag såväl efterfrågat som utqvitterat till mig adresserade telegrammer synes tydligt dels af assistenten M. T. Landahls (bil. n:r 4) och dels af e. 0. assistenten K. G. Nordqvists (bil. n:r 8) skrifvelser. Hvad för öfrigt beträffar tidningen Fäderneslandets telegrammer och denna tidnings tryckning m, m., hvarom kommissarien Malm i bil. nr 10 mycket ordar, är en fråga, som ej tillhör mig att bedöma. Jag kan ej ens fatta huru hr Malm kan våga påstå, att sagde tidning aldrig haft till sig adresserade telegrammer. I afseende 3 förföljelse mot nig har endast kommissarien Bratt vågat i bil. 5 yttra sig. Ett par af mig åberopade tjenstemän förneka sig någonsin hafva till mig yttrat om något dylikt. I öfriga hafva undandragit sig allt utlåtande i en. De anmälanden, som kommissarien Malm säger sig nödgats hafva gjort rörande försumlighet, äro just de bevis jag nämnt mig haft på förföljelse. Denna påstådda försumlighet har bestått deri, att jag likt samtlige tjenstemänanen vid Stockholms telegrafstation ofta för andra göromål nödgats göra 8. k. eek men någon gång icke punktligen anmält ett dylikt byte. Detta är visserligen en försummelse, men en försummelse som dagligen begås af samtlige tjenstemännen å stationen. Dessa byten hafva också städse oanmärkt fått passera. Endast då jag vågat begagna mig af samma rätt, som kommit öfriga tjenstemän till godo, har kommissarien Malm funnit nödigt anmäla mig. Jag har ock till direktör Preumayer i mbetsrummet yttrat mig vidkommande kommisBirien Malms anmälningar. Telegrafstyrelsen säger, att jag i min besvärsskrift ej gittat förnya mitt pngeg om det omordade kuvertets innehåll. Jag vet ej på hvåd sätt jag återtagit rhitt påstående i detta fall. Skulle, af allt som blifvit anfördt i detta mål, något kunna läggas mig till last, så skulle det vara mot 62 4 mom. i Eders Kgl. Maj:ts nådiga reglemente för telegrafverket, hvari förbjudes telegraftjenstemän att befatta sig med företag, vid hvilka upplysning och ledning kunde hemtas af telegrammer. Efter de gjorda suppositionerna skulle jag nemligen vara en slags medarbetare i tidningen Fäderneslandet, och bland annat meddelat nyheter jag pr telegraf inhemtat. Skulle detta vara brottsligt, så finnes nästa i hvarje stad brottslige, som äro till och med redaktörer för tidningar. pren får i djupaste underdånighet fortsätta mitt i besvärsskriften gjorda yrkande om målets afgörande inför vederbörlig domstol, såvida ej Eders Kgl. Maj:t i nåder täcktes till alla delar häfva teJegrafstyrelsens resolution af den 23 sistl. September. Jag vågar så mycket mer underdånigst vidhålla