uppsköts till om fredag för hörande af förre spanmålsbäraren Johansson, hvilken jemväl deltagit i utprånglingen, men för närvarande undergår bestraffning å Långholmen för det han förliden sommar misshandlat en vid kinesiska beskickningen anställd person. — Ansvar för vanvård af barn. Sömmerskan Brita Kristina Lagergren har till rådhusrättens fjerde afdelning uttagit stämning dels å direktionen öfver allmänna barnhusinrättningen i Stockholm, dels å tjenstförrättande intendenten vid barnhuset kaptenen Gestrin med yrkande af ansvar å dem. Emot direktionen anföres i stämningen att den skulle den 15 sistlidne Oktober i Lagergrens frånvaro hafva hos henne, utan hennes vetskap, låtit afhemta hennes fem år gamla flickebarn Leontina Theresia, hvilket barn blifvit inlöst på barnhuset, men vårdades af modren i hemmet, och derefter, sedan det blifvit modren förvägradt att återfå barnet, ehuru hon afsagt sig allt underhåll från barnhuset, afsändt barnet på s. k. transport, utan att uppgifva hvarthän. Af stämningen inhemtas vidare att Lagergren, efter flera resor till Småland och andra orter för att uppleta sitt barn, omsider funnit detsamma i ett torp under egendomen Kärrstorp i Kläckeberga socken af Kalmar län samt att barnet vid anträffandet befanns i det mest vanvårdade skick, hvarom intyg från fullt trovärdiga personer äro stämningen bifogade, äfvensom intyg om att fosterföräldrarne äro alldeles oförmögna att vårda barnet. Med pastors i församlingen tillåtelse blef barnet lemnadt i arrendatorns på Kärrstorp vård. I stämningen yrkas nu att rådhhsrätten ville förklara barnhusdirektionen hafva förverkat all rätt öfver barnet samt att direktionen må ådömas laga ansvar för vanvårdnad och ersättning för hennes resor, hvarjemte käranden förbehåller sig rätt att utföra ytterligare talan mot direktionen i händelse barnet, fenom den ögonsjukdom detsamma skall till följd af ytterlig vanvård ådragit sig, skulle blifva blindt, förklarande sig likväl Lagergren vilja från öfriga anspråk, utom det sistnämnda, afstå om barnhusdirektionen godvilligt till henne återlemnar barnet. Ansvarspåendena mot intendenten Gestrin äro föranledda af det sätt, hvarpå han skall ha bemött Lagergren, då hon hos honom återfordrade barnet. Då målet i går till behandling företogs, förklarade sig barnhusdirektionen ej vilja ingå i svaromål, då Lagergren ej förmått styrka att ifrågavarande barn vore hennes. För åvägabringande af bevisning i denna del blef målet uppskjutit på åtta dagar. — Olaglig emigrantibefordring. Göteborg den 11 Jan. Till polisens kunskap hade kommit, att en herre vid namn Nils W. Berglund, f. d. svensk, men numera välbestäld industriidkare i amerikanska sydstaterna, som i går på f. m. hade för afsigt att med ångfartyget Carlsund till Lybeck låta öfverföra cirka 170 emigranter för vidare befordran till det förlofvade landet. Som detta fortskaffningssätt af svenska undersåter icke öfverensstämde med nu gällande svenska lagen om befordring af emigranter till annan verldsdel, utverkade poliskammaren sig från konungens befallningshafvande ett förbud för ångfartyget Carlsund att härifrån afgå förr än vidare förordnades. Hr Berglund blef i anledning af hans obehörighet att befatta sig med emigrantrörelsen kallad till poliskammaren att ansvara för den begångna förseelsen, men ville icke beqväma sig att åtlyda kallelsen förr än poliskammaren slutligen beslöt att han vid hämtningsäfventyr skulle inställas. Vid förhöret uppgaf B., att han, som nu vore i mycket goda omständigheter och tyckte det vara synd om sina f. d. landsmän, gerna ville hjelpa dem till bättre inkomster, och derför af godt hjerta och ej af vinningslystnad bekostade deras resa till Amerika, och berodde det sedan på hvars och ens hederskänsla huruvuda han ville återbetala den lemnade hjelpen eller ej. En sjökapten Johan Andersson var äfven inkallad till poliskammaren att ansvara för det han skulle varit B. behjelplig att värfva de ifrågavarande emigranterna. Härtill nekade han helt och hållet, men kunde dock icke frångå att han för Berglunds räkning varit ledare för omkring 150 personer från Carlstad och hit; men detta hade endast skett för att öfvervaka att folket skulle uppföra sig hyggligt och anständigt på jernvägsstationerna under vägen. På tillfrågan, hvad han skulle ha för detta besvär, uppgaf han att han af Berglund blifvit lofvad fri öfverresa till Amerika samt en god anställning derstädes. Kapten E. J. Smitt, befälhafvare å ångfartyget Carisund, hade intet annat att upplysa än att han, enligt ett mellan fartygets kommissionär hr J. H. Konow och Berglund upprättadt kontrakt, skulle öfverföra ett större antal personer till Lybeck. Enligt det upprättade kontraktet skulle Berglund för emigranternas öfverförande till Lybeck i förskott erlägga 2000 rdr, hvilket han äfven gjort. En stor del af emigranterna blefvo derefter hörda, och framgick af deras berättelse att de, som till största delen voro handtverkare dels härifrån staden, dels från Carlstad och trakten deromkring, nästan allesammans voro försedda med högst obetydligt kontanta penningar (en hade till och med endast 7 rdr och ingen hade öfver 50 rdr), bvarför Berglund åtagit sig att förskottera öfverresan för dem till Amerika, och skulle de efter ankomsten dit å Berglunds mekaniska fabrik få arbeta utaf sin skuld. När de kommit till Hamburg skulle vidare öfverenskommelse träffas mellan dem och Berglund, och om det vore någon som ångrade sig, sedan han kommit dit, egde han rätt att återvända till Sverige igen. Det är icke otroligt att hr Berglund, som verkligen lärer ha en ganska lönande fabriksinrättning i Amerika, haft för afsigt att bereda sina landsmän bättre inkomster än de här kunnat förvärfva sig, men nog är det ett oförstånd och lättsinne som gränsar till det otroliga, att utan penningar och endast på grund af en muntlig öfverenskommelse begifva sig till en så aflägsen yerldsdel som Amerika, der hvarken språk eller seder äro för dem bekanta. . Sedan polismästaren upplyst att poliskammarens itslag i detta mål skulle meddelas som i dag, förklarade Berglund, att han, som ansåg sig icke ha begått något brott, ämnade uttaga stämning å den som förhindrat resan med yrkande om ergsättningsunspråk för derigenom uppkomna kostnader och idsspillan. (GÖTEBORGSPOSTEN) orre Vd Tolegrafunderrättelser.