nes mun, och det unga äkta paret hade drait sig tillbaka i ett angränsande rum, der e höllo på att tvista om mannens och hustruns ömsesidiga rättigheter, så-hade Nicke ingenting annat att göra, än att återigen gå at till de spelande herrarne för att se hur viran gick — ty att i förtreten slå för nåsön AM fröknarne Ölander, det kunde han icke örmå sig till. Och der satt han nu alldeles orörlig bakym mantalskommissariens stol, ända tills sapån var serverad; men om han också dervid rick miste om Claras sällskap, så skaffade han jig i stället en py vän, ty hvar gång Nicke suckade vid tanken på sin nya bror i gradasserare-uniformen, så trodde herr Noll att let var tysta utrop af beundran öfver hans sätt att sköta sina kort, och det tjusade herr nantalskommissarien ofantligt. Han vände sig derför gång på gång till Nicke, pekande på det kort han ämnade spela ut, och såg dervid så menande och djupsinnig utsom om han velat säga: Har herrn sett något så fint kombineradt spel förr? Hvasa? Uch när Nicke bara nickade, hvilket, som man vet, kan betyda både ja och nej, så var det ju icke underligt att mantalskommissarien och riddaren var belåten med sin tystlåtne benndrare. i ,Ändtligen var spelet slut och supån började. y. Men den vilja vi icke vidare stanna vid: Ty att beskrifva en sup6, det vore ju alldees öfverflödigt i dessa supgernas tider, då ill och med späda barn deltaga i dessa billande nöjen och känna dem utantill. Det säkra är, att här åts icke mindre grannt och iracks icke mindre dyrt än på alla andra ställen, der man räknar det bland de med