FRA FRÅ TT SK RT BN. samt mottagit underrättelsen om ministörförändringen. Fonderna stego genast. Hvad de särskilta personerna inom det nya kabinettet beträffar, fa vi redan om hufvudmannen, Ollivier, meddelat de vigtigaste biografiska data. Till teckningen af sin politiska karakter har han föröfrigt sjelf under den senaste tiden gifvit de bästa bidragen. Jemte honom är finansministern Buffet onekligen den mest betydande af de nya ministrarna. Liksom vore han van att föra befälet, skrifver en körrespondent till Kölnische Zeitung, imponerar hans gestalt genom hela sitt uppträdande redan från första ögonblicket. Buffet har redan två gånger förut, uddör republiken, varit minister, första gången vid ännu ej fylda 30 år. Han innehade då handelsportföljen. Med en obestridd omutlighet och oegennytta förenar han stor affärskännedom och outtröttlig arbetsförmåga. Hans blick sträcker sig måhända ej så långt som Olliviers, men det fält, som ligger inom hans synkrets, öfverskådar och beherrskar han fullkomligt. Daru, som fått utrikesdepartementet på sin lott, är känd ej blott som en man med strängt konstitutionella tänkesätt, utan äfven som en af det orleanistiska partiets koryfber. Son af författaren till Histoire de Venise,, som under det första kejsardömet beklädde ett högt .embete, var han vid statsstrecket 1851 vice president i den lagstiftande församlingen, och det var under :hans presidium som den 3 December på morgonen de folkrepresentanter, som ej af våldet läto skrämma sig eller dagtingade . dermed, samlades i 10:de arrondissementets mairie, der protesterade mot det under natten utförda våldsverket och förklarade presidenten utom lagen. Efter statsstrecket drog sig Daru tillbaka från det offentliga lifvet och återgick ej dertill, trots alla inbjudningar från hofvets sida, förrän han i sistlidne Maj valdes till deputerad för La Manche. Den nye utrikesministern är en vän till Thiers och tillhör samma politiska skola som Tocqueville, hvars förtroligaste vänkrets han tillhörde. Frankrikes utrikespolitik kommer under .honom säkerligen att bli afgjordt fredlig. Inrikesministern Chevandier de Valdröme har i lagstiftande kåren, såsom chef för de förra 45 och hufvudorganisatör af de 116:s demonstration i förl. Juni, spelat en framstående roll. Han är en klok och framför allt n verldserfaren man, som förstår konsten att försona och förmedla motsatserna, utan att dock bortskänka något af sina grundsatser. Han skall, isyonerhet veta att hålla prefekterna tummen på ögat och ej låta de administrativa fordringarna och nödvändigheterna synnerligen imponera på sig. Han är en vän till decentralisationen i förvaltninger, och man kan derför hoppas godt af honom för lossande på den byråkratiska tvångsjacka, som så länge fängslat Frankrike. Han är f. d. elev af polytekniska skolan, har varit verksam i flere grenar af den stora industrien och har äfven Nppträdt som författare i tekniska ämnen. — Segris, undervisningsministern, är en advokat från Angers och i besittning af en ganska stor talartalang. Hurovida man at honom kan vänta ett tillfredsställande af fordringarna på en fullkomligt fri undervisning samt ett kraftigt initiativ till befrämjande åf folkundervisningen gentemot de klerikala anspråken, årerstär att se. — Den nye ministern för de allmänna arbetena, August Bonamour marquis de Talhouöt, tillhör en gammal bretagnesisk familj. Befryndad med alla de gamla familjerna i Faubourg S:t Germain, är han kainettets verklige grand seigneur, med en liten vacker årlig inkomst af 7 å 800,000 francs. 1849 invald i lagstiftande församlingen, var han der en trogen och orubblig anhängare af den konstitutionella saken. Vid statskuppen blef han också jemte Daru inspärrad på Vincennes. I lagstiftande kåren representerar han sedan länge Sarthedepartementet. Han är en till åren kommen man; han är nemligen född 1802. Hans inflytande i kammaren är stort, och hans rättrådighet och politiska redlighet upphöjda öfver allt tvifvel. — Handelsoch åkerbruksministern Louvet, en bankir i Saumur, är den minst betydande af . kabinettets medlemmar. .Han är dock uppriktigt liberal. — Sedan det stora portföljskiftet egt rum, fanns POR qvar åt Olliviers trogne Achates, Maurice Richard. Som han dock nödvändigt ville ha honom med sig in i kabinettet, skapades enkom för håns räkving en plats, derigenom att de skönal konsterna, som hittills sorterat under mini-: stern för det kejserliga huset, marskalk Vail-! lant, togos ifrån denne och upphöjdes till en sjelfständig minister. Detta drag af favoritism, hvarigenom: en! alldeles onödig post med 100.000 francs lön inrättas, gisslas skarpt af Siecle. En verklig statsman, säger tidningen, samtycker ej att mottaga ett årligt arvode af 100,000 francs, för att reglera söitten på operadansösernas kjolar. N Medan en del af pressen lofordar den öppna och strängt parlamentariska hållning kejsaren iakttagit under ministerkrisen, finner en annan del åter det ej synnerligt vitna om någon uppriktig omvändelse till en verkligt konstitutionel regimen, att han begagnat sig: af fristen strax före det nya kabinettets inträdande att genom befordringar till senatorsoch andra oafsättliga platser rädda undan l:! efterräkningar några af sina mest hänsynslösa kreatur, bland dem särskilt den beryktade prefekten i Norddepartementet S:t Paul. ! Ett af den nye inrikesministerns svåraste, men tillika mest trängande åligganden blir att företaga en radikal utgallring bland prefekterna. Han har äfven redan för detta ändamål satt sig i verksamhet, och bland ! de män, som pröoktplatger blifvit erbjudna, ! nämnas särskilt författarna About och Hervå. ! En komite för utarbetande af förslag till en genomgripande decentralisation i förvaltnin! gen kommer ofördröjligen att nedsättas. Ord! förande i denna komitå blir Odilon Barröt,! som äfven lär vara designerad till generalprokurator vid kassationsdomstolen efter Delangle. i o z Från Konstantinopel kommer underrät-; telsen, att tvisten mellan Porten och Khe-; diven, som tycktes vara lyckligt dödad och : l 1 1 begrafven, hotas att flamma upp igen. Sultanen, som ej skall varit vöjd med vissa reservationer i khedivens svar på den senaste fermanen. hade befallt gstorvisiren att ganact!.