BLANDADE ÄMNEN. En märkvärdig planta. (Ur Tidning för Trädgårdsodlare.) Längs , Atlantiska kusten af Förenta Staterna, från Long Island till Florida, förekommer ett flackt sandigt landbälte, som vexlar från 5 till 50, till och med 100 engelska mils bredd och af botanisterna är väl bekant under benämningen Pine-Barrens. Det är i allmänhet sparsamt bebygdt och föga odladt, synnerligast på vissa ställen, såsom i New-Jersey, der landet till icke ringa del betäckes -af kärr och moras (swamps), men hvarest riklig tillgång finnes på sådana frukter som växa å sumpig mark. e högre liggande platserna skulle deremot genom den varma beskaffenheten hos jorden vara väl egnade för odling af tidiga grönsaker och frukt för afsättning i Newyork och Filadelfia. Hela denna landsträcka är ett paradis för botanisterna. En mängd högst sällsynta och egenmn växter förekomma i de talrika morasen, hvaraf en del förefinnas öfver hela sträckan; andra åter antingen endast i de norra eller endast i de södra trakterna. Bland andra sällsynta och egendomliga växter som här förekomma, är äfven flug-fällan, Dionaea Muscipula, Linn (Ellis?) Denna växt, som företrädesvis förekommer omkring Wilminton i Nordearolina och angränsande: trakter är i visst fall sannolikt den märkvärdigaste planta fp hela jorden. Märkvärdigheten hos densamma igger i egenskapen hos dess blad att fånga fluor. Bladen framkomma från roten och ligga utredda åt alla sidor. Bladskaften äro till formen i hög grad liknande blad, emedan de äro så mycket vingade att de erhålla en bredt lancettlik form och i spetsen af dessa bladlika skaft eller fyllodier sitta de egentliga bladen, hvilka till formen äro rundade (omkring 1 tum i diameter) och i kanten försedda med styfva hår. Bladens insida är beströdd med vårtor, försedda med hår som afsöndra en vätska. Mellan dessa vårtor förekomma dessutom 3 hår på hvardera sidan om bladets! medelnerv, hvars vidrörande förorsakar att bladet med stor hastighet sluter sig. Så snart nu en fluga eller annan insekt skall krypa öfver bladskifvan och dervid kommer att vidröra ett af dessa hår, slår bladet ögonblickligen sig tillsammans om sitt byte, hvarvid den frans af styfva hår, hvarmed bladets kanter äro försedda gripa in mellan hvarandra, på samma sätt som fingrarne då man knäpper ihop händerna. En hr W:m M. Canby som på senare tider noggrannt observerat denna växt, har kommit till det högst märkliga resultat, att växten använder de fångade insekterna till sin näring. Han säger: så snart bladet slutit sig omkring insekten, så afsöndras från vårtorna en saft, motsvarande ten hos djuren, hvari insekten upplöses och insuges efterhand af växten, så att slutligen endast något litet af de gröfsta delarne finnas qvar. Först sedan detta inträffat öppnar sig bladet ånyo för att göra en ny fångst. 2 Växten upptäcktes för omkring hundra år sedan, enligt somliga författare af en John Bartram, enligt andra af engelske naturforskaren Ellis, och man anför, ömsom att Linn, ömsom att Ellis gifvit den sitt namn. Emellertid hade Ellis öfversändt torkade exemplar af växten till Linn6 och dervid upplyst om att växten fångade insekterna till sin näring; men Linn betviflade detta, och oming. att bladet blott qvarhöll insekten tills den var död och denna åsigt har sedan varit den allMa ngn ertid Db Janby har emellertid genom noggranna observationer och direkta försök kommit till det resultat, att växten närer sig. af de af växtens blad fångade insekterna. Han har äfven försökt att fodra dem med färskt kött och de hafva äfven tillgodogjort sig detta, och öfver dessaiakttagelser och försök har han fört ordentlig dagbok. . Den 7 Juni fodrade han flera blad med kött och redan den 9 hade ett blad i det närmaste smält det; den 18 var köttet i samtliga bladen fullständigt upplöst och hade af dem uppsugits. Han har äfven försökt att i stället för kött fodra bladen med ost, men sådan föda fördrogo de icke; ntan svartnade och dogo deraf. Denna växt har temligen länge varit införd i europeisk kultur och äfven varit föremål för odling i Sverge; men den vill icke gerna trifvas. Bosse uppger att växten skall odlas i varmhus och i grunda krukor, ställda på fat med vatten, samt hållas under glasklocka, kortl. behandlas såsom en mycket kinkig och ömtålig sumpplanta. Canby säger att växten alldeles icke är on gumpväxt och icke fordrar varmhus, enär den mycket väl fördrager köld i sitt hemland. Vi hoppas att i ett följande nummer kunna lemna en afbildning af denna märkvärdiga vänt En familj i en kanon. Från Hamburg skrifver en korrespondent till en fransk tidniog om följande kuriösa tilldragelse: Som man påminner sig förevisades här mot slutet af sistl. sommar eh samling djur, tillhöriga en hr Andrea. Man påminner sig också, att under en åskdiger natt, hvarunder djuren tjöto förfärligt af räddsla för de täta blixtarne, en Lo från Lithauens skogar, känd för sin vildhet, hade lyckats rymma ur sin bur, utan att man sedan kunnat komma den på spåren. Män bade utfäst 50 thaler i belöning för djurets återskaffande dödt eller lefvaade, men ingen hade infunnit sig för att utbekomma belöningen. Den 17 i denna månad omkring kl. 1 på morsonen, observerade en soldat, som stöd på post på en af de bastioner, hvilka Preussen skyndat sig att uppkasta vid inloppet till Kiels hamn, till sin stora förvåning att ett djur, somshan ej sett förr, gick två gånger ut och in i-mynningenpå en å marken liggande kolossal bestyckningskanon. När han kom tillbaka in i vaktrummet omtalade han sin upptäckt för vakthafvande officern. När det blef dager närmade denhe sig försigtigt ka-) ionen och blef icke litet förvånad öfver att när: van tittade dit in mötas af två gnistrande ögon. Han ropade på några soldater, man. försökt på. lera sätt förmå det inkrupna djuret att gåut och nan väntade vid utgången med dragna sablar. En wrtillerist föreslog att man skulle sticka en påtänd svafveltråd ned genom -fänghålet och så gjorde nan. Knappt hade svaflet nedträngt, förr än man åg loen störta ut med-borsten på ända, men han ;lef genast mottagen af sabelhugg och expedierad. Van såg då att det var loen, som rymt från AnIrea vid slutet af sommäåren. Men knappt var oen död, förrän tre ungar och deras moder komno utkrypande ur kanonen och modren: var. en ranlig katt. -Ungarne. blefvo straxt förda, till:zooogiska trädgården, der modren ger dem di. Man örsäkrar att det är första gången en Sådan croiering blifvit observerad. SR : — Hvad en fluga duger till. Ett ziguenarejand, som i dessa dagar uppehöll sig i Pesth, anände ett lika originelt som enkelt medel möt ångfingrighet bandet emellan:--Den ziguenare, om insamlade penningar bland publiken för de örevisade konsterna, fick i sin venstra hand en jluga instoppad medan han med den högra bar mkring tallricken. När han kom tillbaka måste an aflemna flugan lika lefvande som han mottog enne. Var flugan borta så fick han ingenting, tan måste nöja sig med hvad.han sjelf möjligen .unnat smussla åt sig. å ER OR RR färg rr hj KO Rh CA mm -— LV FR RR AR KR st RA Handelsunderrättelser. GÖTEBORG den 28 Dec. Kursnotermgar: Lon a Hamburg 132,25, Paris 71;23; allt pr 3 rånader. lagd