NORGE. Om årets skörd jetrar Morgenbladet; at höskörden varit god; delvis tillock med myt et god; i störstå delen ar landet; då tillik: Halmfodret I många distrikter blifvit rikligt Bör man ingen anledning att befara foder brist. Mindre jemnt och mindre gynnsam ar resultatet af spanmålsskörden. Iöstlande var visserligen höstsädesskörden god, kanske med undantag för Kristians amt; deremo har värsäden gifvit ett dåligt resultat, blott i de trakter der sönimaren var för kort för nicgnaden, utan ock annorstädes, der tiCiga nattfroster gjorde mycken skada. Med undantag af vissa distrikter, såsom Akershus, Smaalenenes, Jarlsberg och Laurvigs, större delen af Lister och Mandals, Stavangers, inre delarne af de två Bergenhus amter, samt Buskeruds fögderi, har spanmålsskörden varit under medelmåttan, till en del mycket dålig. I nästan hela landet var potatisskörden under det vanliga. — Tidningen yttrar, stt sädesodlingen har fått en alltför stor utsträckning på bekostnad af den för landet naturligare boskapsskötseln. En förändring i detta förhållande är emellertid i gång, så att de mångåriga offentliga och privata bemödatidena i dennö riktning medelst utställninfen uiidervisning i mejeriväsende m. m., tydigen ej varit förgäfves. Den norska historiska föreningen, som nu räknar 836 medlemmar, har i dessa dagar konstituerat sig och till styrelse valt professorerna O. Rygh och S. Bugge, riksarkivarien M. Birkeland, antiqvarien N. Nicolaysen och bibliotekarien L. Daae. En komite, under ordförandeskap af borgmästaren i Throndhjem S. Christensen Ström, är förordnad att granska gällande lagbestämtnelser om det kommunala skatteväsendet, så i städerna som på landet, och utarbeta förslag till möjligen erforderliga nya stadganden.