lege 700 elever. En annan mensklighetens välgörare, Matthew Vassar, anslog en betydlig del af sin förmögenhet till samma ändamål. Han grundade i Poughkeepsie en läroanstalt för flickor, med den uttryckliga bestämmelsen, att de der skulle erhålla alldeles samma undervisning som i lyceerna meddelas gossarne. Det beslut, hvarigenom staten Newyorks representation med universitetet inkorporerade Vassars college, skall i folkupplysningens historia intaga ett vigtigt rum. Genom detta beslut blef nemligen qvinnornas rätt till en vetenskaplig bildning och deras jemnbördighet i intelligens med mannen för första gången offentligt och högtidligt erkänd af regeringen. Ett tredje institut för qvinnor, hvars läroplan likaledes omfattar de högre studierna, grundades i Newyork af en mrs Rutger. Ett fjerdes college, och ett af de vigtigaste, der båda könen mottagas, Oberlie College, uppstod genom frivilliga sammanskott af befolkningen. Dessa åtgärder, hvarigenom tillfälle beredts qvinnorna att idka högre studier, ha föröfrigt redan icke blott för de enskilda, utan ätven för , republiken burit välsignelserika frukter. Äfven här, säger en författare i N. Freie Presse, hvars ord vi här citera, har det visat sig, att hvarje handling af rättvisa äfven är en handling af klokhet. Då under det fruktansvärda borgerliga kriget hela den manliga befolkningen stod i fält, var det qvinnorna som besörjde ungdomens undervisning och många andra befattningar, hvartill deras grundliga bildning gjorde dem dugliga. Dock var det framför allt krigets slut som visade qvinnornas nit och förmåga i klaraste ljus. Genom norlens seger öfver södern hade fyra millioner negrer plötsligt blifvit fria. Mensklighetens ej mindre än politikens fordringar gjorde det till en pligt för republiken att komma denna massa till bjelp, som utan någon förberedelse kommit i besittning af friheten. För att göra sig en föreställning om det andliga tillstånd, hvari dessa fyra millioner befunno sig, måste man erinra sig det faktum, att i slafstaterna undervisning i läsa och skrifva för gifvaren ej ej mindre än för mottagaren var belagd med dödsstraff. Med klar blick insåg man nödvändigheten att här raskt och kraftigt ingripa, och med en energi, hvartill man ej lätt finner ett motstycke, förbundo sig unionens medborgare till det stora, det rätta befrielseverket. Den nyss aflidne menniskovännen Peabody skänkte ensam till detta ändamål en million dollars, från alla håll inströmmade rikliga bidrag, och inom loppet af några år uppstedo 4000 skolor. En så utomordentlig tillväxt gjorde en lika stor tillökning af lärarekrafter nödvändig, och denna tillökning kunde endast erhållas derigenom att qvinnornas medverkan togs i anspråk. De tvekade ej att öfvertaga undervisningen i negerskolorna. Lösningen aft deras i sig sjelf svåra uppgift försvårades ännu mera genom den illvilja de mötte på många ställen i de gamla slafstaterna. De läto dock ej af något afskräcka sig, och de kunde, snart glädja sig åt de bästa resultater. Arsberättelserna at undervisningsväsendets högsta ledare uttrycka enstämmigt den åsigt, att Förenta Staternas qvinnor i lärarkallet ådagalägga en intelligens, en takt och en omtanke som hos deras manJiga kolleger endast sällan i samma grad återfinnas. Också äro de företrädesvis eftersökta. För närvarande förhåller sig i Förenta Staterna lärarinnornas antal till lärarnes som 100 till 70. Det var visserligen till en del nöden, som dref den nordamerikanska republiken till så energiska steg, men resultaten, till hvilka man kom, ådagalägga tydligt, att man beträdde den rätta vägen, då man, i stället för att länge och väl bråka sitt hufvud med hvilket mått af vetande man borde utminutera åt vinnorna och de arbetande klasserna, storsinnadt beslöt att gifva med fulla händer och göra dem delaktiga af alla bildningsmedel.