UTRIKES. Kyrkomötet i Rom har ej länge dröjt att öppna visiret. Redan den andra mötesdagen höll påfven en predikan, hvari han öppet uttalade som mötets ändamål att det skall afkunna dom öfver menniskornas falska vetenskap.: Tydligare och brutalare kunde utmaningshandsken ej gerna kastas mot vår tids största ära, dess fria forskning. Dessa ord ha dock, liksom hela denna gengångarscen från länvgesedan förflutna sekler, endast kuriositetens intresse. De äro fullkomligt våänmäktiga, . Det bästa beviset derpå är, att denna samma förkättrade vetenska nu trängt in i påfvedömets eget läger Oc der allt hvad hon hinner undergrätver S:t Peters: stol.; Jesuiternas. afsigt att proklamera ofelbarhetsdogmen har framkallat ett stort antal protester från franska och tyska prelater och teologer. Den märkligaste af alla, märkligare än sjelfva monsignor Duanloups, är en i.Tyskland utkommen skrift kallad Påfven och :konciliet, som i en populär och lflig form skilårar de kolossäla Ger och förfalskningar, hvarpå hela påfvedömet hvilar. Bokens författare, som å titelbladet kallar sig Janus, är den beante stiftsprosten Döllinger i Minchen. Hvilket raseri skriften framkallat i jesuitlägret, synes bäst deraf, att hon blifvit uppförd på denna lista öfver förbjudna böcker, der allt hvad den fria tanken här ypperst förut finnes. Samma ära här äfven vederfarits ett arbete i samma riktning af professor Frohschammer i Mänchen, De katolska makterna intaga till mötet en tillbakadragen hållning, om man undantar. det: förr så ultramontana Spanien, som på förhand inlagt en formlig protest mot varje beslut, som kunde göra intrång på den borgerliga maktens område. Frankrike har ej skickat någon särskild representant, och de andra makterna ha följt dess exempel. Till presidenter i de kongregationer, som skola förbereda mötets beslut, har påfven utsett fem kardinaler. En af dem, kardinal Bilio, är tillika den yngste af alla kardina