m—— NM UTRIKES. Fredagens session i lagstiftande kåren fick sid största :märklighet genom det-nederlag regeringen der led vid-valpröfningen. Ölement Duvernois hade som referent: för en af byråerna tillstyrkt . stadfästandet af markis de St Hermines val som ledamot för Vendee. Då uppträdder Tachard, en af vensterns yngre ledamöter och visar genom hvilka konstgrepp från myndigheternas sida detta val genomdrifvits. Två dagar före valet hade nemligen ortens, under prefektens inspiration stående tidniog uppgifvit, att morkandidaten, Alequier, i en offentlig församling yttrat att myndigheterna erhållit order att förhålla sig neutrala, tidningen förklarade nu denna uppgift osann och beskylde sålunda Alequier för afsigtlig lögn. Denna tidrinzsnotis, som man hade sig angeläget it 5 detta sätt sprida till valmännens kännedvin, hade äfven till följd; att Alequier föll igenom. Ett par dagar efter valet innehöll tidningen ett enkelt beriktigande, att Alcquier vid det ofvannämnda tillfället allsicke yttrat någonting sådant som tidningen uppgifvit. Då valet under den korta sessionen i somras öfverklagades, blef. den publicist som tecknat sitt namn under tidningsartikeln inkallad till förhör inför den byrå som hade sig valets pröfning uppdragen, och han uppgaf då, att han skrifvit artikeln på befall-: ning af prefekten i departementet hr de Fonbrune. Trots dessa upplysningar hade byrån nu likväl genom Duvernois tillstyrkt att valet skulle förklaras giltigt. Debatten i kammaren blef mycket liflig. Frågan rörde också en af de sidor hvarigenom den nuvarande regimen gjort sig mest förhatlig. Bland talarne emot byråförslaget uppträdde utom den unge talentfulle Tachard, en af tredje partiets chefer Buffet, och slutligen Jules Favre, som stälde frågan på hennes rätta mark och anföll hela det officiella kandidaturväsendet detta det största af Frankrikes politiska och sociala sår. Under debatten föreföll en särdeles liflig scen mellan Clement Duvernois å ena, samt Tachard och Gambetta å den andra. Med anledning af ett yttrande af Tachard, att det smärtade honom djupt att se en af sina gamla vänner och lNiktänkande sålunda öfvergifva den sak de tillsammans tjenat — Duvernois har, som bekänt, varit en mycket foam demokrat — svarade -kejsareds gunstling; ätt han framför allt tjenade ordningen. Ni kallar detta att tjena ordningen! Det är på rent språk sagdt, förräderi. Ni är en förrädare. -Divernois höll till godo och svarade ej. Efter ett mycket matt försvar för byrån af statsrådet Jolibois blef valet, med 118 röster mot 91, förklaradt ogiltigt. Denna utgång, hvarpå man ännn straxt före voteringen ej vågade hoppas, väckte en så mycket större sensation som detta val ansågs som ett af de minst hotade. Som ett af vårt gårdagstelegram berättade har regeringen lidit ännu ett annat känbart. nederlag vid valpröfningarna, i det kåren med 110 röster mot 94 godkänt deputeraden för Haut-Rhindepartementet Viellard Migeons val hvars giltighet regeringspartiet sökte bestrida. SR Samma fredagssession erbjöd ännu en annan märklighet. Rochefort höll sitt första tal i kammaren. Strax sedan sammanträdet blifvit --öppnadt; -restesig -deputeraden för Paris första valkrets och begärde ordet. Ett starkt sorl uppstod härvid i salen. Rochefört ville tala från sin plats, men man ropd till honom: Till tribunen, till tribunen! an gick dock endast några trappsteg utför och yttrade med klar och välljudande stämma följande ord: Miaa herrar! Före fullmakternas verifikation och såsom ett fullständigande af kammarens val af sina embetsmän anhåller jag att få göra en enkel anmärkning, som rör församlingens säkerhet och värdighet (Larm). Blifven ej rädda! Mitt förslag har ingenting omstörtande. Hittills har vakthållningen i kammarens lokal besörjts af Tinietrupperna. Jag tror att det vore godt, om man för framtiden anförtrodde henne åt nationalgardet. Nationalgardets manskap äro valmän och de ha mer än någon intresse att skydda den nationalrepresentation, till hvars väljande de bidragit. Under denna regering äro vi fortfarande utsatta för öfverraskningar (Larm). Vi behöfva garantier. Våra för-. samlingar ha hittills haft den olyckan att förrådas af dem som särskilt haft deras försvar sig anförtrodt, isynnerhet af sin president. Jag anser derför att vi, i händelse af enöfverraskning uller ett anfall, från hvilket