Af C. E. RicHARDson och W. F. WATERMAN, i Boston. Det färska köttet styckas som vanligt och ins lägges sedan i ett bleckkärl, på sådant vis, att små mellanrum lemnas emellan styckena. Kärlets lock åsättes derefter, och alltsammans ställes i ett ar samt krihgbäddas deri med krossad is och koksalt. Köttet qvarlemnas i derna starkt afkylande blandning, tills det blifvit fullkomligt genom: fruset. Då upptages det och nedlägges genast i den för ändamålet förut beredda saltlaken. Medan köttet här tinar upp, intränger saltlaken i dess porer, hvilka blifvit utvidgade genom den i dem bildade isen. Verkan häraf är deh; att sådant kött låter förvara sig oförändradt äfven i varm väderlek och under tropikerna. Den saltlake; som bildats i karet under isens smältning, användös till eh följande köttsaltning; med vilkor att den mättas fullkomligt meå salt. Till den egaltlake, hvari det frusna köttet inlägges, användes 14 kannor salt, 3 ort salpeter och 1 skålp. 60 ort socker. Bomullskrut såsom sprängmedel. Chemical News för den 4 Det. 1568 ibriehåller ett meddelande angående en förut icke iakttagen egenskap hos bomullskrut, som vore öfverraskande nog för att anses tillförlitlig utan närmare undersökning, I fall deh hemtadegs ur en annan källa, än den berömda engelska tidskriften. Uppgiften är hufvudsakligen af följande innehåll: Man här funnit att bomullskrut liknar sprängolja (nitroglyctrid) i den egenheteh, att när det genom stöt bringas till explosioh, afbrinner det när det påtändes med en flamma. Genom försök gagnar en lunta indoppad i vanligt krut, så förrinner bömullskrutet, äfven 1 öppen luft, med en rängkräft; som kan jemföras fullkomligt med nitroglycerineHs hhder samma omständigheter. Stora block af granit och abnan härd stenart, äfvensom tjock jernplåt, har man spfabgt med hårda ämnen, — en verkan, som måste förekomma högst oväntad, då inän hittills antagit att bomullskrutet saknar sprängkraft när det icke är innesltitet: Långa snören af bomullskraät; hvilka lades på marken atined tjocka pallisader, samt antän: es på midten, eller samtidigt vid båda ändarna, medelst knallbattar, exploderade ögonbiickligt utåt hela sin längd och med så förstörande kraft, att man skulle behöft åtta till tio gånger så mycket vanligt krut till frambringande af samma verkan. I grufvor och stenbrott har mah medelst bomullskrut, antändt på detta nya sätt, uträttat detSätina som med nitroglycerin; men dervid har tillika visat Big, att män icke behöfver någon förladdnitg i borrhålen, tär bomillskrit begagnas till sprängning. Man insparar sålunda genom användningen af bomullskrut och det nya antändDingssättet, den farligaste delen af sprängningsarbetet. i Oförgiänglig packning i paekningsdosor. Ur Gewerbeblatt avs Wartemberg 1869, nir 21. Sedan någon tid tillbaka träffas dötta slags packning i handeln. Den består af bomullsgätt, löst spunnet likt ljusvekar, om ; till 1, tums diameter; hvarmed man kan packa såväl dosor som pistonstänger i ångmåskiner. Snörenas yta är öfverdragen med paraffin; deras inre är deremot inpudradt med fint pulver af talk eller späcksten. De fördelar, som erbjudas genom detta fabrikat, äro: oa 1:0 stor varaktighet; 2:o hushållning med smörja; 3:0 obetydlig friktion; 4:0 Hdsbesparing, renlighet och beqvämlighet. Efter ingångna berättelser hafva de försök, som anstälts med denna packning; fullkomligt bekräftat de ofvan anförda uppgiftetha öm densamma. Eldfast kitt. Af J. L. FrievricH i Darmstadt. Vid lysgasberedning har man företrädesvis tillfälle att erfara hvilken vigtig roll eldfastheten spelar, när ugnar, retorter, eldstäder och dylikt måste tätas genom kitthing. Författären har isyns nerhet erfarit detta vid fastkittningen af hufvärne på gasretorter. För detta behof hade han hittills icke vetat om något bättre kitt än det allmänt bekanta jernkittet, med en liten tillsats af lera. Emellertid inträffade stundom att gas spildes igenom fogarne, trots den sorgfälligaste kittning. Efter mångfaldiga försök med olika kittsorter, lyckades han slutligen att finna en, som alltsedan visat sig ega företrädet framför alla andra. Den består af pulveriserad tungspat, sammanältad med glasvatten, eller med boraxlösning. Med detta kitt tätas fogarne, och öfverstrykas ytterligare invändigt med tillbjelp af en pensel. Med någon besparing kan glasvattnet eller boraxlösningen umbäras, om tungspatpulvret blandas med pulver af hvitt glas och sammansmältas med vatten. Medel att förekomma stötande kokning hos vissa vätskor. Kemister, farmaceuter, kemiska fabrikanter, färgare, m. fl., hafva sig väl bekant att vissa vätskor, när de bringas i kokning, sjuda upp med en utomordentlig häftighet, och med ett ljud liknande små explosioner, hvilka äfven i verkligheten inträffa; emedan de kunna inifrån stöta sönder kärlet ifall detta är af glas, porslin eller stengods. Mångfaldiga medel hafva blifvit uppgifna till förekommande eller mildrande af detta sjudningsfenomen; men med så liten framgång hitintills, att man t. ex. i svafvelsyrefabriker och i guldskederier nödgas använda högst kostsamma platinapannor till kokkärl, af fruktan att de tunga syrornas stötning, när de upphettas, skulle slå sönder kärl af glas, porslin eller stengods. PELLAGIO, HaAGErR och OC. WinKELHOFER hafva i senare tider sysselsatt sig med undersökningar öfver orsaken till detta slags kokning, för att derigenom komma till säkrare kännedom om medlen att styra densamma; och detta tycks hafva lyckats bäst för den sistnämnde, hvars uppgifter vi här skola meddela. jan har sysselsatt sig i tre år med detta problem, och föll slutligen tanken att använda elektricitet. Med dess tillbjelp åstadkommer han en gasutveckling i den kokande vätskan, derigenom att ett par ledningstrådar, med afrundade och olerade ändar och isolerade i glasrör, bringas ner i vätskan och föras helt nära intill hvarandra, utan att röra hvarandra, men förenas med hvar sin pol af ett enkelt Bunsenskt element. När man nedsänker dessa ledningstrådar i vätskan, mot kärlets botten, och låter en elektrisk ström genom dem förena stapelns begge poler, så upphör den stötande kokningen genast, och återkommer icke så länge den elektriska strömmen fortfar. Vid kokning af svafvelsyra använder man platinatrådar; men till andra vätskor kan man använda koppartrådar. . Uppfinnarer bar gjort försök med svafvelsyra, methylalkohol, alkoholhbaltig lösning afjernvitriol, hvari basiska jernoxidsalter hade utfällt sig genom luftens inverkan, alkoholbaltig kalilösning, saltsyra, utspädd svafvelsyra, försatt med en liten qvantitet svafvelsyrad blyoxid; och slutligen en vätska, som erhållits genom sönderdelning af en utspädd lösning af svafvelammonium i vatten, med öfverskjutande saltsyra — en sådan vätska visar annars företrädesvis egenskapen att stöta vid kokning. Vätskor, som icke leda elektriciteten; måste man göra ledande genom särskilda medel. En i vätskan insatt termometer visar konstant vätskans kokpunkt; hvaremot samma vätska, om den tillåtes stöta under kokningen, bringar termometern att stiga högre under stötarnes mellantider, men att falla omedelbart efter hvarje stöt. Gipsgjutning i elastiska formar och häftigare och med en helt annan våldsamhet, än har ådagalagts, att om man till påtändning be-! bomullskrät, som helt enkelt låg på ytan af desså