M:t, afgifvet under den 23 April detta år, låna börjar med att erinra derom, att förhållan-!wM dena visserligen Hafva, sedan Nya Elfsborg upp anlades, så vexlat, att den gamla, fordom lupp starka fästningen ej längre i sitt nuvarande mai skick kunde med framgång mäta sig med sam nyare tiders krigsskepp. Men platsen varpå den är anlagd bibehölle sin fulla vigt vid försky svaret af inloppet till Göta Elf. Skulle derlat före fråga blitva om ett fullständigare och bör starkare befästande af nämnda inlopp, så skulle må också otvifvelaktigt en ombyggnad af Nya för Elfsborg komma att ingå uti planen derför. jer Men frågan huruvida inloppet till vår vigtigaste I de handelshamn bör erhålla en sådan fullständinin gare befästning anser fortifikationschefen ej ne kunna på allvar upptagas, så längre andra pu ännu angelägnare befästningar äro ofulländade. så Deremot anser han det böra tagas i betraklatt tande om detta vigtiga inlopp, i händelse aflbe krig, kan lemnas alldeles öppet och oförsvåsa radt, eller om icke sådana enkla förberedelser än böra vidtagas, som, utan att deras kostnad öfverstiger dertill tillgängliga medel, kunna G; möjliggöra afvisandet af åtminstone enskilda på fientliga kryssare och medgifva oss att i det län längsta draga all önsklig fördel af denna hamn. mi Han erinrar med afseende härå, att under krig en ej ringa del af våra behof måste hemtas från utlandet. Om nu fienden vore en, af detpoe makter som i öster och söder omgifva Öster-be sjön, så blefve detta haf säkerligen af honom så beherrskadt, att införsel ej vore att på-E räkna genom Östersjöhamnar. Vi måste från vester hoppas på den behöfliga importen ochq större delen skulle otvifvelaktigt gå genom bpa Göteborg. Ändamålet med befästningar vid lni denna stad vore således hufvudsakligen, att i det längsta kunna begagna Göteborg såsom n den öppna port, hvarigenom vi kunde draga till oss allt det som vi under kriget blifvaln nödsakade att hemta utifrån. a De befästningsarbeten, som chefen för for-st tifikationen anser sig böra föreslå, inskränka m sig derföre äfven endast till några jordbatterier å båda sidor af Göta Elfs mynning, å Lilla Billingen och Rya Nabbe, bestyckade med kanoner af tillräcklig kraft att undanhålla ej bepansrade fartyg, samt att bevaka de undervattensminor som i krigstid böra utläggas, och förhindra fienden att genom utsända båtar, uppfiska och undanrödja dessa minor, hvilka komme att utgöra det egentliga hindret för fiendens fartyg, men som, lemnade utan bevakning, snart af fienden kunde oskadliggöras. Batterierna behöfde derföre ej heller under fredstid förses med bestyckning, för att sålunda dels inbespara bevakningen och underhållet af lavettaget m. m.,. dels ock lemna fienden i okunnighet om hvad kanoner; han här kunde hafva att vänta sig. I sjelfva, verket voro dessa batterier således ej af annan beskaffenhet än sädana, som under krigstid sannolikt måste på många håll uppkastas. Men ett hufvudsakligt skäl hvarföre de här redan under freden borde utföras, !j vore att både. på Rya Nabbe och Billingen är stor brist på jord, som således måste ditföras från andra ställen, Detta gör att ar-, betet, äfven om en stor arbetsstyrka dertilll, användes, ej kan utföras i hast, utan alltid kommer att medtaga en god tid. ; Kostnaden beräknas till 47,000 rdr under ; förutsättning, att arbetet utföres af en dell. af kronoarbetskårens a kompink, till hvars herbergerande tillfälle antages utan svårighet kunna beredas på Nya Warfvet. Hvad slutligen angår medlen till arbetets utförande, så antagas dertill mer än tillräckliga tillgångar finnas uti En-per-mille-fonden, hvars belopp vid 1868 års slut utgjorde 64,520 rdr 58 öre, och som till följd af k. förordningen den 22 Maj 1794 är bildad just för att användas till militära bebof i Göteborg och stadens försvar. Mot den väntade invändningen, att det är farligt för en rik handelsstad att blifva föremål för ett försvar mot fiendens anfall, invänder fortifikationschefen, dels att denna tanke är opatriötisk, dels att, om den i nu förevarande fall framställdes, den vore fullkomligt falsk. Någon bergslag af staden vore nemligen ej i fråga: blefve Jodmynningen forcerad, så vore staden lika öppen som någonsin. Deremot torde det, säger fortifikationschefen, äfven för stadens köpmän ej vara utan vigt, att deras fartyg, upplagde eller inlupne i hamnen, ej kunna brännas eller borttagas af den första fiendtligå kryssare, som visar sig å kusten, och hvars expedition, om intet motstånd mötte, kunde vara utförd på några få timmar och således innan någon-hjelp kunde åstadkommas. Pj heller extagas folkrätten och helgden, af enskild egendom i detta fall lemna något skydd. Fienden, som visste, att genom denna hamn ginge den ström af varor; som bidrogatt gifva oss -krafter till krigets fortsättande, och att de fartyg, han der anträffade, just användes till dessa varors transporterande, skulle ej få svårt att öfvertyga sig sjelf om rättigheten al deras borttagande och förstörande, eller om nödvändigheten att visitera de i Göteborg befintliga magasiner och förråder, oberoende af om de tillhöra kronan eller enskilda personer, samt deraf bortföra eller förstöra en större eller mindre del, Sedan fångvårdsstyrelsen haft tillfälle yttra sig i ämnet, i hvad som rörde användningen at en del kronoarbetsmanskap för arbetets utförande, remitterades ärendet den 23 Sept. till vapenoch befästningskomitön; som under den 8 i denna månad afgifvit sitt -yttnde. 7 . PK omiten, som förklarar sig fullkomligt dela chefens för fortifikationen uppfattning af den stora vigt, Göteborg; vid ett krig, särdeles inom våra gränser, skulle ega sasom landningsplats för de förnödenheter af mångahanda slag, hvilka vi vid sådant tillfälle oundgängligen måste från utlandet anskaffa. och såsom ändpunkt för våra förnämsta iore fjrbindelsevägar, såväl öfver land som öfve vatten, säger sig hafva, för ett fullständig! bedömande af frågan om behofvet. och lämpligheten af befästningars uppförande vid inloppet till staden Göteborg, ansett nödig taga i ötvervägande de olika sätt, hvarpåallmänhet ett fiendtligt företag mot en betydunde handelsstad sådan som Göteborg kar tänkas utfördt, samt de medel, som i hvar virskildt fall stå den försvarande till buds De olika operationssätten, säger komitön, äro landstigning, blokering, bombardering och in ran i RN tg pa