slika mycken glädje inom de demokratiska kretsarne, om känslör af förbittring öch sviken förhoppning inom de socialistiska och I reaktionära. Då nu Felix Pyat, såsom vi förut berättat; nedlagt sin kandidatur inom den åttonde, 3:t Åntolne, och Barbös, söm ligger ejuk i Haag, protesterat mot sitt uppställande i den fjerde, är i dessa kretsar fältet lemnadt fritt åt de demokratiska kandidaterna, Visserligen ävarstår ännu den protektinnistiska agitatorh Pöuyer-Suerttier i den tredje, men sedan Ledru Rollins afgåag röstsplittringen inom venstorn blifvit förekommen, anses denne den konservativa opinionens kandidat ej längre farlig. Här stöter säkerligen den gamle Cremieux val ej på något allvarsammare motstånd, lika ltöt som Brissons i den fjerde och Aragos i den åttonde kretsen. Laboulaye har visserligen af en valkomitå blifvit uppmanad att träda inom skrankorna i den sistnämnda kretsen; men här fanns ej, som i den första, en demokratiens fiende att bekämpa, och han har ej efterkommit uppmaningen: I den första kretsen deremot är utgången ännu omöjlig att förutse. Det berättas visserligen i korrespondenser från Paris, att Carnots kandidatur under den senaste veckan vunnit mark, medan Rocheforts aktier visat en tendens att sjunka; men stämningen bland arbetarne, som utgör större delen af valmännen inom denna krets, var fortfarande så uppjagad, att det knappast är att hoppas, att denna omkastning skall utöfva något afgörande inflytande på valets utgång. På ett af de sista valmötena tillkännagaf Rochefort, att hans tidning La Lanterne kommer att upphöra, men att han i stället äm nar uppsätta ett nytt organ för den revolutionära venstern. Från Paris skrifves nu, att den nya tidningen redan är färdig att löpa af stapeln samt kommer att redigeras af Rochefort i förening med Lissagaray, f.d. medarbetare i Reforme och en af de mest framstående talarne på valmötena vid Rue Doudeauviile och i Folies Belleville. Hennes namn blir La Marseillaise. Figaro yttrade för en tid sedan om Emile Ollivier, att han ej gör någonting annat än afslår ministerportföljer, som aldrig blifvit honom erbjudna. Detta yttrande har så till vida ännu sin riktighet, som den mycket omtalade öfverlöparen från venstern, numera chefen för tiers parti, oupphörligt af ryktet sättes i förbindelse med de ministerkombinationer som ständigt skola vara på tapeten i Compiegne, men aldrig blifva utaf. Tidningarna låta honom vecka på vecka komma till Paris, kallas till Compiegne, bestormas med böner att intaga en taburett vid sidan af hrr Forcade och konsorter, visa sig obeveklig, sätta sig på jernvägen och resa hem till sin vackra villa vid Montpelier, men knappt hemkommen till sin unga fru af ett telegram kallas tillbaka till Compidgne. Så har nu den stackars mannen, om vi få tro Paristidniogarna, minst tre å fyra gånger under de senaste veckorna rest fram och tillbaka mellan Paris och S:t Tropez. Det ser nästan ut som den kejserlige taburettutdelaren en smula roade sig på hr Olliviers bekostnad. Vi trodde oss i lördags kunna, ehuru med någon reservation, berätta, att det nu verkligen skulle blifva allvar af, och att Ollivier åter var på väg till Paris; men tidninen hade ej hunnit utkomma förrän telegrafen återigen dementerade alltsammans. Vi skola hädanefter taga oss bättre tillvara. Sympatierna för Oilivier äfven bland de moderatare demokraterna äro betydligt afsvalnade, och hans aktier ha ej upphjelpts gerom det förord han under den senaste valstriden gifvit den konservative Pouyer-Quertier i tredje kretsen emot Cremieux. Vensterns manifest, som vi i lördags meddelade, har rönt ett stort och så godt som enhälligt bifall inom alla fraktioner af den liberala pressen. Endast den yttersta venstern och den -yttersta högerns tidningar, Reveil och Poys, ha broderligt räckt hvarandra banden för att håna det. Isynnerhet kan hr Paul de Casssgnacs tidning ej finna ord nog starka för att ecrasera de tjugusju under tyngden af sin förbittring och sin svikna förhoppning. Hela den öfriga pressen är enhällig att erkänna den förening af moderation och kraft, som deri ger sig tillkänna, samt den beslutsamhet, hvarmed venstern der uttalar sig mot despotismen, hon må komma nedifrån eller uppifrån. Det är en bred bas, säger Avenir National, på hvilken alla de verkligt liberala fraktionerna kunna mötas. Man hemtar också deraf godt mod och god tillförsigt för enigheten mellan tiers parti och venstern under det fälttåg som i nästa vecka inom lagstiftande kåren kommer att öppnas emot det personliga regeringssystemet. Italiens parlament sammanträdde förliden torsdag. Den länge förutsedda kampen mellan ministeren och representationen utbröt genast vid valet af president i kammaren. Regeringen led här ett fullkomligt nederlag, i det oprositionen med stor majoritet genom