PERLBANDET ELLER FANILJEN RIBAUMONT) Roman i två delar af miss Yonge. Öfversättning från engelskan af Mathilda Langlet. Gå undan, sade Berenger, hon börjar Kerfå sansningen. Kanske hon aldrig helt och hållet förlorat den, ty då kan stödde hennes hufvud mot sin arm, smög hennes hand öfver hans och höll den fast. Full af bestörtning, harm och förvirring, som han var, kunde han dock ej annat än känna medlidande med en varelse, så uppoffrande, så helt och hållet beroende af hans godtycke. I det ögonblick då hon halft sanslös hvilade mot hans bröst, det länga fuktiga håret svallande öfver hans arm, de mörka ögonen bedjande seende upp i hans, den kalla banden omslutande hans, föreföll det bonom nästan som om denna oändliga kärlek vore en verklighet och hans tankars och resas mål en skugga. Det föreföll honom som ett beslut ar ödet, att han skulle rädda henne och höra hennes bön, att hennes kärlek skulle segra öfver hans — hon, som var så öm, så skön... ja, och så ädelmodig. Men då han, midt i sin förvirring, såg Bpp öfver det mörka hafvet, tyckte han g verkligen se den för hans själs öga så oita synliga bilden af den bleka, beslutsamma unga qvinnan, med sitt barn i famnen, ——— 4) be A. b. ur 159, 161, 162, 164—167, 171, 174 175, 177—119, 182, 185—189, 191, 192 194—196, zz 200-—203, 205—203, 21) 212—215, 217, 218, , 2-2, 220, 1269, :