Å NN . ta NAS GE ve Sr nJdeona Petersburgs förmur. Man vill förenkl va den gamla, tnycket komplicerade fästnings at, janläggvingen och mer koncentrera försvars ka Punkterna. Efter den nya planen skall el ta styrka af 25.000 man sjöoch landtruppe mn, ) vara tillräcklig att mot en sexdubbel öfver på makt försvara denna nyckel till hufvödstaden en) Kronprinsen af Preussen har på sin res: ru Itill Suez ankommit till Jerusalem och de blifvit med mycken ståt mottagen. Del II preussiske fursten har der kunnat taga formlig besittning af Johanniterordens gamla paP Ilats, eller rättare sagdt tomten der det stått som sultanen skänkt konungen at Pretssen le I Denne skall ha för afsigt att i sin tur dera göra en present åt prins Carl af Preussen som för närvarande fungerar som titulär storör Mästare för den en gång så berömda orden George Peabody, hvars död telegrafen för ett par dagar sedan inberättade, afled den 4 ra dennes i sin bostad vid Eaton squareiLono-I don vid 74 års ålder. Hans familj härstammade från en af de engelsmän, som i I förra hälften af det 17:de århundradet anlade nybyggen i Amerika. Född i Danvers i r, I staten Massachusetts, började han vid 11 års å j ålder sin köpmansbana i en kryddbod, men blef fyra år derefter anställd såsom handelsI bokhållare hos sin bror i Newbury Port. Han var 17 år gammal, då han vid utbrottet af kriget mot England ingick i ett regemente frivillige och deltog i striden vid fästet Wart)burton år 1812. Ffter fredsslutet grundlade han tillsammans med en herr Riggs ett handelshus i Baltimore, hvilket snart utgrenade sig till Filadelfia och Newyork. Ar 1830 öfvertog han firman för egen räkning och e flyttade år 1837 öfver till London, der han e grundlade ett stort bankirhus. — Firman ; Grorge Peabody komp. vid WarnfordI Court var väl i affärernas storlek och omt fång ett eller ett par hus i Londons City underlägsen, men gaf icke något annat efter a li godt namn och förtroende. — Firmans föra 4 nämsta område var penningoch börsaffärer med Amerika; 1848 erhöll Peabody en tacksägelseskrifvelse från Marylands representantkammare, emedan han genom sina financiella underhandlingar hade största andelen i upphjelpandet af nämnda stats kredit. Vid den första stora utställningen i London bekostade han helt och hållet ordnandet och utställningen af den amerikanska afdelningen; ett år derefter blef han inbjuden att bivista )sin födelsestad Danvers bundraåriga grundläggningsfest, men ursäktade sig i ett bref, som innehöll 20,000 dollars att användas till uppfostringsändamål. Ännu större gåfvor följde sedermera, inalles 500.000 dollars, hvaraf frukten är Peabody-institutet i Danvers. I Nästan samtidigt lemnade han stora bidrag till den expedition, som Kane utrustade för att uppsöka Franklin; och bland Kanes upptäckter finner man på kartorna äfven ett Peabody-land. — Efter tjuguårig frånvaro gjorde han ett besök isin amerikanska hemIbygd; och att detta icke kommer att glöm mas, derför sörjer det litterärt-vetenskapliga institutet i Baltimore, som han grundlade för 500,000 dollars. I Amerika har han derefter anslagit mer än två millioner dollars till negerbarns uppfostran. Hvad som först i England gjorde Peabodys namn berömdt i hela landet var en gåfva af 250,000 pund år 1864, hvilken han anslog till byggande af sända och trefliga arbetarebostäder i åtskilliga de-j lar af hofvudstaden. På denna fuistliga gålvar, såsom drottning Vixoria iett egörhändigt bref. till Poaopdy kallade dn följde sistlidet ar en ny på 100,000 pund för samua ändamål. De sista åren tillbragte Peabody förnämligast i Amerika, der han till Harvard-universitetet öfverlemnade 150.000 dollars till grundläggning af, ett arkeologiskt och etnologiskt miscum. År 1867 uttalade Förenta Staternas kongress sih tacksägelse till honom; i England bestod hans belöning af den hedersborgarerätt, som många städer förlänade honom, samt en bildstod, som restes åt honom i Londons City. För några veckor sedan återkom Peabody från Amerika till London; en sjukdom lade honom der på dödsbädden, Hans minne skall icke slockna, och när den kort före honom aflidne engelske inagnaten, markisen af Westminster, som med girig hand omslöt sina ofantliga rikedomar och gjorde obetydligt för att lindra den nöd, som omgaf honom, för länge sedan är förgäten, skall den simple amerikanske ER namn lefva, hans, som undanbad sig all personlig tacksägelse för sina storartade välgerningar. dessa dagar ha två kommunikationsmedel i London öppnats för den allmänna trafiken: en ny bro öfver Thames-floden och en viadukt i Holborn, hvilka äro bland de mest storartade företag, den engelska hufvudstaden har att berömma sig af. Isynnerhet gäller detta om viadukten, som anlagts öfver Holborn-dalen och tillsammans med omskapningen af Smithfield och dess omgifningar, försätter detta qvarter i ett så förändradt skick, att det knappt kan igenkännas. Storartad till anläggning och utförande är äfven den nya Blackfriars-bron med sina fem, vackert spända bågar, sina massiva stenpelare och hvalf. I fem års tid har byggnaden fortgått, och 700 arbetare ha tidtals varit sysselsatta dermed. För att erhålla fast grund för pelarne, ha gräfningar måst ske till ett djup af 50 å 60 fot under det högsta flodvattnets yta; mer än 100,000 centner jern ha användts till hvalfbågarne, och 280 centner väger hvar och en af de polerade granitpelare, som tjena dessa -till prydnad. Nu är bron färdig, så när som på några orneringar (längden är 1270 fot, bredden 75 fot, största hvalfspänningen 185 fot), och såsom ett glädjande faktum anmärkes, att den till en del mycket farliga byggnaden blett kostat två menniskolif, hvaremot vid byggandet af Londonoch Westminsterbroarne 40 arbetare omkommo vid den förra och 17 vid den senare. Åter berättas från Irland om ett mord, denna gånvg föröfvadt, icke af fenier, utan af. orangister. Några invånare i Drumale, ett af de värsta orangistnästena i grefskapet Cavan, hade tsgit illa upp, att ett sällskap, prydt med gröna partiemblemer, på morgonen färdats genom nämnda köping till en arrendatorssammankomst i Cavan. När sällskapet på aftonen återvände, aflossade orangisterne skott mot detsamma, af hvilka en