folkningen, för hvars nationalitet och språk de ej sällan voro alldeles främmande, och det är derföre icke att undra på, att denna bär ett glödande hat till dem. Då det nu talas så mycket om fästena Dranjolics, Zovalla, Castel Lastra, Stanjevic, Kotzma, Spiridion och andra, så anmärka vi, att alla dessa små gränsfästen i Boccha mot Albanien och Zernagora bestå af massiva stentorn, som äro omgifna af en vall och på många ställen af en rad pallisader. Deras beväpning består vanligen af 2—4 små kanoner, och mer än 100 mans besättning kunna de icke rymma. Vanligtvis i fred består besättningen af 8—10 artillerister under en underofficer och 40 till 60 jägare under 1—2 officerare, hvilka bruka aflösas från Cattaro efter två månaders förlopp. Ett sorgligare lif än i ett dylikt torn kan en soldat icke gerna föra. Dessa torn ligga alla på en höjd af 2000.—3000 fot midt ibland ödsliga, branta kalkklippor, som sakna nästan all vegetation, och endast på smala, branta bergsstigar kan man komma till dem, hvarför alla lifsmedel måste från Cattaro eller. Budua föras dit på packåsnor. Officern har derför icke heller någonting annat att tillgå än grof kost, vanligen bestående af torkadt fårkött och majsgröt, och om han någon gång kan förskaffa sig en lameller getstek, så anses detta såsom en utsökt läckerhet. Till på köpet är äfven under fred bocchesens hat så stort, att ingen officer eller soldat vågar låta se sig ensam utanför vallen, emedan han måste frukta att någon bakom en klippa liggande fiende skall taga honom till skott-tafla för sin kula. Vill en officer i ett sådant fäste någon gång göra en promenad -derutanför, måste han alltid taga med sig en eskort af 3 eller 4 jägare med laddade gevär, hvilka rekognoscera trakten. Dessa fästen eller, rättare sagdt, torn ligga 2, 3 och 4 mil från hvarandra; vanligen skickas alla dagar patruller af 10—15 man från det ena till det andra, och ändamålet med dessa är, att förhindra de rofgirige al.baneserna och montenegrinerna att göra infall i landet och att någorlunda hålla den alltid fiendtliga befolkningen i tygeln. På detta sätt kostar hela Bocche di Cattaro, ja, till och med största delen af Dalmatien, den österrikiska regeringen årligen mera, än de inbringa, och de skola alltid vara och förbli en besittning, som är svår att bibehålla. Det republikanska partiet i Nord-Amerika har alla orsaker att vara belåtet med utgängen af Oktobervalen, då utförliga redogörelser visa, att demokraterna förlorat allt. Till och med deras käpphäst och på förhand utsedda presidentskaps-kandidat för 1871, Pendleton, blef för sin repudiationslust slagen i Ohio, trots det han der var personligen omtyckt. A? de hittills kända statsvalen ha de flesta utfallit till fördel för repulikanerna. Endast i Newyork och vestra Virginien ha demokraterna segrat. Dock tog man för gifvet, att de äfven i Maryland och NewJersey, der valen ännu ej skett, skulle vinna majoritet. Aflidne krigsministern Rawlins har, såsom förut blifvit berättadt, efterträdts af geneal Belknap, dock saknas ännu senatens sanktion på utnämningen. Enligt. Newyorser Handels Ztg är William Belknap född . Hudson i staten Newyork och blott 38 år sammal. Hans far var brigadgeneral och nträdde 1812 i armen som simpel soldat, nen tjenade sig upp. BSonen slog sig ned i (owa som advokat, men vid senaste rigets utbrott gick han in i armen och kommenderade som major det 15:de frivilliga egementet och blef för ådagalagd tapperhet bataljen vid Shiloh befordrad till öfversteöjtnant. Han deltog derpå i stormningen af Vicksburg och blef 1867 utnämnd till brisadgeneral. Derefter deltog han i Shermans yktbara tåg och utnämndes vid armens an.omst till Savannah till generalmajor. Efter rigets slut återvände han till Iowa, der han Jef skatteuppbördskontrollör, efter att ha fslagit den honom erbjudna posten som brisadgeneral i den reguliera armen. Han är n varm vän till Granat och Sherman och : inses ega stor administrationsförmåga. RESER NORERDESN