SELICLLA VIS UHUGSL aLL ULLAla CH IVTIRVUaN HUT MTU b denna sak möjligen kan hänga tillsammans. Mossberg uppgifver att dei Hastings fingo arbete för hn dollars 75 cent pr dag, jemte fri kost och logis. :0 Kanske var detta så inbjudande att de ej reste, förr är biljetten blef för gammal? Detta anföres ki endast som en möjlighet till förklaring, hvilken åtminstone kan ha något större skäl för sig-än att kompaniet skulle vilja roffa åt sig 1 dollar 75? cent af utvandrarne, på ett sätt som aldrig skulle Z kunna bli fördoldt, utan nödvändigt upptäckas F till skada för det anseende söm det just der vid kolonisationens början vär som nödvändigast för kompaniet att bibehålla. Det står i oc i skarp strid mot det sätt hvarpå kompaniet kort förut gått tillväga med afseende på ötverfartspriset. för ett större antal andra utvandrare, just för att ej n någon anledning till missnöje, som kunde vara till skada för dess företag. essa utvandrare hade nemligen köpt biljett härifrån till S:t Croix Falls för det då gällande priset. Men jernvägstaxorna äro ej så konstanta i Amerika som här. När de kommo dit, erfors att taxan från Newyork till S:t Croix Falls blifvit nedsatt med 7 dollars. Utvandrarne bekommo då dessa 7 dollars tillbaka och fingo då sin biljett 7 dollars billigare än priset var då de här köpte den. Om priset nu i stället blifvit höjdt i Newyork med 7 dollars hade kompaniet fått betala dessa utan att kunna lägga dem på utvandraren. Den suzama kompaniet nu sjelfmant återlemnade till utvandrarne utgjorde nära 300 dollars. Detta anföres ej såsom någon berömmelse utan endast för att visa huru angeläget hb kompaniet var att tillfredsställa utvandrarne och k huru osannolikt det är att det samtidigt skulle (v motarbeta sina egna syften genom att vilja plun-)h dra dem på en mycket liten multipel af 1 dollar 75 t cent. Men som sagdt denna punkt behöfver när-t mare förklaring. kl Skattmästaren Mossberg litade på hvad andra( sade, att i S:t Croix Falls ej fanns något arbete, lt och den af hans kamrater utskickade berättade att S:t Croix Falls var den ebehagligaste plats man a kunde finna på jorden. Der blef slut på alla vä-l1 fr och någon segeifart kunde ej varsnas längrev, a vad utseendet beträffar så är detta en smaksak. dq Alla bref derifrån som kommit ej allenast tilllu kompaniet utan till en mängd enskilte i bufvud-a staden öfverensstämma dock deri att läget är utomr v ordentligt vackert, stadsplatsen visserligen backign och skogig, men landet deromkring det bözaigaste ltr man kan önska sig. Indianer finnas visserligen, d men af den sorten, som Mossberg och hans kam-a rater ej behöft frukta för. Att någon segelfart ej t kunde varsnas längre är just det som ger staden 1 sin betydelse. Derföre har den blifvit ändpunkten I för en jernväg, som sammanbinder den med norra y Bjösystemet. Emellertid tyckes Mossberg kommit i sig för rätt bra 3 Amerika. Först har fan arbelc tat för 2 dollars pr dag och sedan har han fåttf arbete: för 5 å 7 är. Det tyckes nästan som hant borde vara tacksam emot kompaniet, som fört hovv nom dit, i stället för att hela sitt bref igenom c visa vresighet mot detsamma. Mossberg klagar f öfver hårdt arbete. Det var just detta som grefve Taube i sin broschyr hade förberedt alla uppå och s ärligt afrådt den, som ej vill underkasta sig det;a att resa dit. 1 Men det förhåller sig så, att icke alla våra goda s svenskar äro så särdeles benägna för sådant ar-d bete. Den andra klaganden Fredriksson, som skrif1 ver ifrån Hastings, tyckes vara bland dessa. Hanc Bkickades till en farmare, men der var omöjligt l att varas. Man får arbeta 10 timmar fastän Taube s sade i sin bok att det inte skulle vara mer än 8c timmar,. Med förlof, Taube sade aldrig dettall i sin bok. Han sade (sid. 21) att den lagligals arbetstiden fastställdes nyligen till 8 timmar f och det är icke han som sade detta, utanll det är enaf offentliga embetsmän under-e tecknad handling som säger det, ur hvilken handling han meddelar utdrag. Laglig arbetstid lärer 8 väl dessutom ej kunha betyda annat än antalet r tiumar en person bör arbeta, då ej annorlunda är öfverenskommet, samt den tid personer få hållas :e till arbete i fabriker och dermed liknande inrätt-s ningar. Taube bör vara oskyldig, om detta miss-1 förstås. — Anspråken på att erhålla arbete äro !l föröfrigt icke små. Att erhålla sådant, genast( och hvarest utvandraren önskar, är väl mycket begärdt. Ett nyss anländt bref från kompaniets agent i S:t Croix Falls upplyser, att emigranterna fordra att få arbete hår i staden, hvilket är omöjligt, hvaremot det finnes vid jernbanan i Minnessota, ej långt derifrån. Att deröfver att de måste betala något litet (2 dollars) till den som skaffar dem arbete, är och temligen obehörigt. Det är ej kompaniet som tager dessa 2dol1 lars, utan den arbetsbyrå, som kompaniet i samI manhang med sitt kontor Åre Men huf-14 vudsaken vid allt detta är huruvida kompaniet; om nu -kan skaffa arbete vid jerobanan i Min-! nesota, och äfven förut vid vissa tillfällen, enligt hvad annonser tillkännagifvit, anskaffat dylikt;;j hade förbundit sig till Noraoch Nya Kopparbergs-1 ; föreningarne att absolut anskaffa sådant vid den 4 tid dessas medlemmar utreste. Ett sådant absolut åtagande vore i sig sjelft en orimlighet, då inen t. ex. lär kunna skaffa arbete åt den odug-)! ige eller late. Sekreteraren för den senare före-; I ningen, Jacob Jacobson, åberopar sig härvid påj( Taubes broschyr och anser sig deraf besviken! Det säges dock på det ställe i denna broschyr, som särskilt uppräknar de fördelar kompaniet j( bereder dess utvandrare och som innebära dej egentligen afgifna löftena tydligen följande: 4 Sådane utvandrare, hvilka ej kunna köpa land, ! ( hafva alltid att påräkna att de genom kompaniets 1 medverkan kunna lättare erhålia lönande arbete, ; så snart de anlända till bestämd ort, än om de sjelfva skola höra sig om efter sådant. I Hur försigtigt kompaniet i öfrigt gått till väga i afseende på afgifvande af löften )om arbete; f inhemtas af följande transumerade skrifvelse just till samma emigrantförening, för hvilken den före(t nämnde Mossberg är skattmästare: 7 Stockholm den 4 Juli 1869. Ir På begäran af Anders Persson från Fogdhyttan!y och gruffogden Fredrik Johansson från Grigsåsen, I såsom hit till staden ankomne utskickade från f Nora Bergsförsamlings Emigrantförening får styrelsen öfver förenämnde kompani härmed förklara: ) I att kompaniet visserligen icke kan ansvara för!p eller förbinda sig åt att genom dess försorg be-!g f g hb I f fordrade utvandrare anskaffa arbete vid ankomsten till S:t Croix Falls i Wisconsin; men att kompaniet har sig bekant att arbetstillfällen derstädes icke saknas, och att kompaniet skall låta sig angeläget vara att göra allt hvad i dess förmåga står för att åt emigrantföreningens medlemmar anskaffa arbete; samt att kompaniet ej kan ansvara för att de I till Amerika ankomna medlemmar af föreningen komma att ordentligt erlägga sina; afgifter, utan i att föreningen gör klokast att bland nio utvan S drare utse en eller flera att för föreningens räkning utfordra dessa afgifter och desamma till för-h eningen redovisa. E F b h Hvad föröfrigt denna arbetsfråga beträffar, så kan den något belysas deraf att kompaniet sjelft i arbetslöner under sommarmånaderna till den 1 Oktober utbetalt till ankomna utvandrare 6223 dollars 78 cent, samt att klagan försports deröfver att just icke alla vilja arbeta,. Med glädje finna I vi dessutom att icke allenast Mossberg. och Fredriksson, utan äfven medlemmar af Nya Kopparbergsföreningen erbållit ed fast ej precist på den plats de väntat sig. . Att de ej få nå-P fe öfver att skicka hem, det är väl.ej kompaniets ja 1. ej I Jacob Jacobssons klagomål förekommer vidare en uppgift, som till utseende synes vara mycket)h raverande för kompaniet, men dock. är mycket! r ätt att genmäla. Emigranterna af den. tredje ,— sändningen blefvo förvägrade att då de ankommo S till Newyork på de erhållna biljetterna resa vi-ti dare, oaktadt de blifvit betalda med 215 rdr, De vände sis försäfves till konsuln m. m. Det synes !h