ERONOMISET. De gynsamma resultaterna af året: skörd — den rikaste som Sverge haft på många år — blifva med hvarje dag mere synbara. Det blir allt mera åskådligt ati Sverge är ett spanmålsexporterande land och att jordbruket gjort .större framsteg är man anade under de missgynnande åren, som vi nu hoppas hafva för denna gång öfvervunnit. Hvarhelst man nu färdas i de landskap, der jordbruket utgör hufvudnäringen öfvertygas man om skördens riklighet; öfverallt vid gårdarne ser man stora sädesstackar och äfven ute på de aflägsnare åkerfälten, och talrika höstackar ute på äbgarne — allt antydande att skörden i år icke på långt när kunnat inrymmas i ladorna. Den spanmål, som landtmannen hinner aftröska och torgföra, har hittills funnit afsättning till sådant pris, hvarmed säljarne böra finna sig belåtna. Det kan till och med väcka undran att spanmålsprisen hålla sig så pass höga som förhållandet är, om i betraktande tages att skörden i utlandet äfven uppgifvits hafva utfallit tillfredsställande. Att spanmålsprisen efter en så rik skörd icke anmärkningsvärdt deklinerat, är en högst intressant företeelse, hvilken icke på annat sätt torde kunna förklaras, än att till följd af de föregående årens svaga skördar, ha de stora spanmålsupplagen blifvit uttömda och att sådana nu ånyo skola bildas. Men det är tilllika sannolikt att spanmålskonsumtionen på flere orter ökats i större proportion än folkmängden. Denna iakttagelse är åtminstone konstaterad i England, I anledning af Englands stora och alltjemt tilltagande spanmålsinförsel, framkastade hr Withwort 1868 i underhuset den hypotesen att Englands jordbruk hade gått tillbaka, hvartill han uppgaf spanmålslagarnes afskaffande vara skulden. Economist upptog genast denna hypotes till granskning och bevisade att den var falsk. England producerade mera jordbruksalster än för 10 år sedan, oaktadt den ständigt ökade spanmålsinförseln, :Men konsumtionen hade ökats ofantligt. Massan af folket förtärde nu absolut mera och bättre födoämnen af alla slag än för 10 år sedan. Economist anförde såsom bevis derpå att fattigportionen på alla försörjningsanstalter i England under de sista 10 åren ökats med 3313 d 50 procent — d. v. s. hvarje understödstagares portion hade ökats pr dag med 13 å a mot förr. Orsaken härtill är — yttrade Economist — icke att menniskokärleken ökats, utan understödsgifvarnes egen erfarenhet, att de sjelfve för sitt lifsuppehälle konsumera mera, och att det är likaså med de obemedlade, hvilkas lefnadsbehof stigit. Med få ord sagdt: alla samhällsklasser förtära: nu-mera föda och starkare föda än förr, och då de välbergade utgöra flertalet, så följer deraf att konsumtionen af alla lefnadsmedel nu måste oafbrutet stiga. Gränsen derför kan ingen uppgifva. Om tio år skall det visa sig att hvarje britisk undersåte konsumerar mera än fallet nu är., — Vi hysa den öfvertygelsen, att hvad Economist yttrat om den engelska befolkningens konsumtion af lefnadsmedel, kunde innan de svåra åren inträdde i någon mån tillämpas äfven på våra förhållanden. Det kan icke förnekas att äfven hos oss den stora massan af folket började lefva bättre och förtära starkare föda än förr. Faktiskt är äfven att till husdjuren användes ofantliga qvantiteter spanmål i samma mån boskapsskötseln bedrifves med mera omsorg. Den del af vårt lands. rika spanmålsskörd, som i höst kan exporteras, utgör sannolikt blott en mindre del af det för utförsel disponibla. Vida mera skulle kunna exporteras,om landtmannen,: sedan skörd en blifvit fullbordad, endast fått sysselsätta sig: med -att tröska och afyttra den. Men först och främst har höstsådden upptagit mycken tid; den verkstäldes i allmänhet senare i år än de föregående åren. Vidare tagas arbetare och. dragare i anspråk för höstplöjningen, hvilken numera fordrar mycken tid, sedan vexelbruket blifvit infördt, och detta arbetes omsorgsfulla utförande är oafvisligen nödvändigt för kommande års gröda. Atskilliga andra höstarbeten kunna icke heller eftersättas. Ingenstädes på landet hör man nu klagas öfver brist på arbete, men väl öfver brist på arbetare. Den rika skörden är dertill orsaken. Det är sannolikt att huru stor vår spanmålsexport i höst än må blifva, så kommer den att öfverträffas af nästa års våroch sommarexport. Men ju längre sjöfarten i höst kan fortgå, desto lyckhgare är det för landet, ty ett prisfall å spanmålen inträffar sannolikt i vår. Längst kommer utskeppningen att förtgå från hamnarne i Skåne och på vestra kusten. Nyttan af våra jernvägar, blir nu påfallande. Utan dessa skulle höstskeppningen sannolikt icke uppgått till en tredjedel mot hvad förhållandet pu är. Man hade föreställt sig att den ytterst knappa foderskörden förlidet år skulle medfört en ofantligt stor nedslagtning af hornboskap. Man befarade en märkbar brist på kreatur i höst. Men den har icke inträffat. På alla kreatursmarknader har tillgången varit riklig, priserna icke öfverdrifvet höga, , och djuren hafva befunnits ifgodt hull. ÅA de egendomar, der kreatur insättas till gödning, äro stallningarne fulltaliga, och man kan motse väl gödda kreatur under vinterns lopp, enär tillgången på foder och spanmål är så riklig, Sannolikt blir exporten af gödkreatur till England ganska betydlig, om de landtmän, som egna sig