— Promielån. När staterna äro i förlägenhet om penningar — skrifver en utländsk tidning — upptaga de statslån och utfärda obligationer, men som dessa på de senare åren stått i en låg kurs på de europeiska börserna, har man hittat på att göra statslånen till premielån, d. v. s, man har försett obligationerna med ett löpande nummer, på hvilket man, om man har tur, kan erhålla en större eller mindre vinst och i alla händelser efter viss tids förlopp sina penningar tillbaka. Till betäckning af dessa vinster användas de räntor, staterna eljest måste betala för lånen. Detta sätt att anskaffa penningar har för låntagaren flera ekonomiska fördelar. För det första bespar staten sig de betydliga förlusterna på obligationerna; för det andra är man icke så noga med säkerheten, som då man har särskilda bankirhus att göra med, och för det tredje gör det allmänna spelbegäret, att lånet, hvilket vanligen utfärdas i helt små delar, hastigt kommer till stånd. Af dylika premielån finns det för närvarande i Europa 75, af hvilka endast från början af år 1865 upptagits 22. Samtliga lånen representera en pennicgsumma af 3,741 ,000,000 franes. Antalet af de obligationer, som sålunda äro i rörelsen, kan beräknas till omkring 13,000,000 stycken, hvilka lyda på från 10 francs till 500 thaler. På de särskilda länderna äro lånen fördelade sålunda: Österrike 18, Frankrike 6, Belgien 12, Preussen 3, Ryssland 3, Italien 8, Baiern 4, Baden 3, Fristäderna 3, Sverge 2, Storhertigdömet Hessen 2, Schweiz 2, Anhalt-Dessau 1, hertigdömet KoburgGotha 1, Holland 3, Spanien 1, SchaumburgLippe 1, Braunschweig 1 och Rumänien 1. De flesta af dessa äro jernvägslån och ha knappt annan säkerhet än sjelfva jernvägarne, och huru god denna i många fall kan vara, vilja vi lemna derhän.