SIESETR ERRIN MYSA SHIIRSSAeEg SIN Sv o TAR Penna omsorg och prydlighet samt stor flit, i hvilket afseende de ej stå efter topografiska kårens öfriga arbeten. Vår ur uteslutande principiel synpunkt uttalade önskan om afvägningar utefter vattendelare, önska vi ej se uppfattad såsom något klander, enär dess uppfyllande fördyrar kartverkets utgifvande. Vigti are ärutan tvifvel den ekonomiska synpunkten, hvilken redan i andra afseenden inverkat på topografiska kårens utmärkta arbeten. — Geographische Mittheilungen, von d:r A. Peterman. Af denna förträffliga tidskrift har 8:de häftet för året kommit oss tillhanda, innehållande, som vanligt, flera goda saker. Bland de större uppsatserna finna vi en om en ny upptäcktsresa midt igenom Nubien från Suakin vid Röda hafvet till Nilen af d:r Schweinfurt, med en karta öfver hans marschroute, samt en redogörelse för den astronomisk-geognostiska expedition som förliden vår af Ed. Mohr företogs i Syd-Afrika. Ett särskilt intresse får häftet af den stora öfversigtskarta öfver Alexander v. Humboldts resor, hvarmed tidskriftens utgifvare velat för sin del bidraga till firandet af den store naturforskarens minne. Märkvärdigt nog, ha dessa för den nyare geografien så ytterst vigtiga resor ännu ej varit i kartbild framstälda, medan i våra dagar eljest den minsta upptäcktsresa som tränger in i obekanta eller endast mycket litet kända trakter genast blir kartografiskt återgifven. Det behöfs blott en blick på denna karta för att öfvertyga sig om den ofantliga vidden af det forskningsfält Kosmos författare genomströfvat. Börjande nordost om sjön Balkasch i Sibirien sträcker sig den färgade linie, som betecknar hans resor, genom vestra Asien, öfverstiger Ural, genomkorsar Europa i alla riktningar, går öfver Atlanten till norra kusten af Syd-Amerika, intränger djupt bland Orinocos Llanos, drar sig fram öfver Vestindiens öar, går tillbaka till Anderna, vidare öfver Stilla hafvet till Mexiko och Förenta Staterna samt derifrån tillbaka till Europa. Bland öfriga uppsatser meddelar häftet några utdrag ur prof. Friedr. Millers i det stora Novara-verket intagna etnografiska skildring af Kina och kinesarna. Man finner der flera intressanta drag om detta märkvärdiga folk. Kinesen, säger prof. Miller, är utilitariern par preference bland folken. Han är flitig, måttlig, företagsam och ständigt vid jemnt lynne. Han har blott sinne för sådana saker som röra det dagliga lifvet, förhållanden som ligga utanför detsamma förefalla honom fullkomligt obegripliga. Han odlar derför endast de konster och vetenskaper som ingripa i det dagliga lifvet. Att befatta sig med spekulationer öfver saker som ej ligga inom hans synkrets anser den bildade kinesen för en stor dårskap. Denna iktning på det praktiska, som leder till en allsidig beröring med menniskor, liksom en tillsats af en viss portion flegma och en allt från ungdomen sorgfälligt ledd uppfostran ha till följd, att råheten hos kinesen nästan helt och hållet försvinner och han blir en person som utmärker sig genom ett fint och angenämt omgängessätt. Af dessa företräden är kinesen också medveten och låter europån, som i hans ögon är en rå, obildad barbar, ofta känna sin öfverlägsenhet. — Bayard Taylor, den här i Sverge väl kände amerikanske föfattaren och reseskildraren, har nyligen under titeln The Byeways of Europe, utgifvit en samling skizzer från en mängd vinklar och vrår af vår verldsdel, såsom Appenzell, Majorca, Minorca, Andorra, Corsica, Rauh, AR m 1 af turister mindre besökta orter och trakter. — James Rotschild, som för icke länge sedan afled i Paris, lärer ha efterlemnat memoirer, hvilka Du befinna sig under pressen. En litteratör i Paris lärer ha satt köpmannaprosan uti smakligare orm. — F. Fazy, den bekante schweiziske politikern, arbetar på en sjlfbiografi, som på en gång skall utkomma på tyska och franska. — En operett af Samuel David, med titel Tu Pas volu Bar nyligen med stor framgång blifvit uppförd på Bouffes Parisiens i Paris. — Stadsteatern i Hamburg bar engagerat den för svenska publiken icke obekante hr Richard såsom bjeltetenor, men publiken kan icke fördraga honom och direktionen är i stort bryderi. — Dr Louis Lacaze, som nyligen afled i Paris, har till Louvrens museum testamenterat sina konstsamlingar, som äro uppskattade till ett värde af 2 millioner francs. msn — ww oo ER RE om