medförande ett eskimoiskt äkta par och dess döttrar. Enligt ett telegram till New-York Tribune medför han underrättelser om sir John Franklins och hans kamraters död, förmodligen af köld och svält, på King Williams land, samt öfverty: ande bevis på att ingen af dem någonsin uppnått Montreal Island, I Han har funnit skeletter af de olyckliga deltagarne I expeditionen och för med sig hem ett af dem, Likaledes har han funnit åtskilliga dem tillbörande föremål, samt lemningar af ett par båtr, och han har träffat eskimoer, hvilka bestämt förklara, att Franklins skepp blefvo fastklärrda i isen, så att han och hans folk måste gå i land i båtarne, och att de då omkommo sdan deras proviantförråd var förbrukadt. Öfverallt der han fann spår af att sir John Fraklins kamrater afidit, reste han minnesmärker, öfver dem och hedrade deras minne enom att hissa flagg och gifva salut. Kapten ll ärsnar redan nästa år anträda en ny nordpolsexpedition. f ännu större intresse äro några meddelanden som ingått till Times från Newyork. De uppgifva, att man nyss i nämde stad mottagit ett telegram fråa San Francisco, hvari meddelas, att man vid San Baenaventura, en stad på Kaliforniens kust, belägen på 36 gr. N. bredd, den 30 Augusti funnit ett mycket illa medfaret dokument på stranden. Det innehöll en uppmaning till upphittaren att insända det till amiralitetssekreteraren i London eller till brittiske konsuln i, närmaste hamn. Denna uppmaning var återgifven på sex särskilda RE och dokumentet upptogs för öfrigt af medlelanden om sir John Franklin och hans expedition. Den kaiiforniske korrespondenten berättar, att dokumentet påtagligen är kastadt i sjön på 69, 37, 40 N. B. och 98 4, 5 O. längd. Det omförmäler, att expeditionen, 105 man, under befäl af F. Crozier, hade lemnat Erebus och Terror, och att det lyckats dem att uppnå ofvan angifna punkt; att de öfvervintrade på Beechy Island åren 1846 och 1847, och att sir John Franklin afled den 11 Juni sistvämde år. Telegrammet tillägger, att dokumentet i öfrigt innehåller många intressanta meddelanden om expeditionen. Denna underrättelse har väckt stor uppmärksamhet i Amerika, der man antager att dokumentet är äkta. Det är tydligen skrifvet på ett af de skemata, som -vanigen tilldelas engelska örlogsexpeditioner, och om det sålunda verkligen är äkta, måste det hafva jort en resa af 6000 engelska mil för att Nor Kaliforniens kust, samt hafva passerat den hemlighetsfulla nordvestpassagen, för hvars upptäcki vd John Franklin och hans följeslagare offrat lifvet. — Signor Mendioroz, välbekant för vår publik sedan italienska operasejourn vid Mindre teatern ifiol, skall, enligt LIndep.-belge, inom kort uppträda på Italienska operan i Paris såsom Figaro i Barberaren. — Morden i Pantin. Le Temps för den 13 dennes innehåller den underrättelsen, att Jean Kincks lik blifvit funnet i en grop i skogen mellan Ollviller och Watviller i Elsass; det var öfvertäckt med sand och torra löf. Man har vidtagit åtgärder för att transportera det till Paris. Tropman skulle genast efter likets ankomst dit konfronteras med detsamma. -— Hygglig betjenimg. Med anledning deraf att man beskyllt M:me Ratazzi att håfva vid ett i La Morgue betett sig så, som om hon befunnit sig i en elegant salong, förklarar en gammal ba ronessa Erdeck i Monitören, att hon alldeles icke finner det så underligt, och berättar vid samma tillfälle om en middag, i hvilken hon en gång del tog i Toulon. För några år sedan, säger hon -—obesökte jag bagnon derstädes och spisade hos direktören. Betjeningen vid bordet var så egen domlig, att jag aldrig kan glömma den. Allatje nare voro straffångar. Den, som efter engelsk sec skar för vid buffeten, hade mördat en mennisk: med knifstygn. Matsedlarne voro särdeles vä skrifna af en förfalskare, Den uppmärksamme tjenare, som kringbar tallrikar och tände rommer på plumpuddingen, var en tillförene mycket fruk tad mordbrännare, och det var en beryktad gift blandare, som, då han hälde vin i mitt glas, hvi et mig i örat: Lacrymee Christi från Komet to — En samvetsgrann tjenare. En herre had Dyligen antagit en ny betjent och skickade honon till en vän med ett bref. Betjenten aflemnade bref vet ordentligt och blef stående vid dörren. De är icke något svar, sade brefmottagaren; men kar len rörde sig icke ur stället. Ni behöfver ick