jlänge kunna erhållas utan nämnvärda kost nader. Så hafva vi grundad anledning an taga, att för de naturvetenskapliga föreläs ningar och öfningar, som nödvändigt fordr särskildt inrättade lokaler med dertit! hörand apparater och samlingar, flera af de i dett ! afseende redan befintliga lägenheter skola be redvilligt ställas ätven till högskolans tjens och hvad de öfriga föreläsniogarne beträffa kan tillgång lätt beredas till de få rum, sor för dem äro af nöden. -) De för undervisningen erforderliga biblio tek och samlingar finnas redan till störst delen i hufvudstaden, rikare och dyrbvarar än på något annat ställe i landet. Hva härotöfver kan vara behöfligt är i afseend å kostnaderna jemförelsevis ringa, och de anskaffande beror bufvudsakligen på lärarn nit och omtanka. En sådan för undervis ningen nödig anläggning som t. ex. en botaI nisk trädgård, är något som i allt fall säkerligen kommer att snart nog förskaffas åt hufvudstaden, och utgifterna derför behöfva sår ledes icke nu tagas i beräknirg. Vi anse, att lärare vid högskolan böra fast anställas endast i den mån framstående och pröfvade förmågor finnas att til gå, och ati anställningarne till en början måste till stor del blifva allenast uppdrag för kortare tid, hvartill man endast kan påräkna yngre lä rare och möjligen en eller annan äldre vetenskapsman, som mindre för aflöningen än för sakens framgång skulle vilja någon tid egna sina krafter åt lärarekallet vid högskolan. Under denra förutsättning bör äfven lärarnes aflöning kunna bestridas med en Jemförelsevis ringa kostnad. Arvoden motsvarande adjunktslönerna vid de andra universiteten samt första och andra gradens lekner vid elementarläroverken böra blifva illräckliga för att kunna eftersträfvas af yngre vetenskapsmän, såsom docenter vid ögskolorna och andra med dem jemförliga e, Vi tro derföre, att årliga summan för lärarnes aflöning till en början icke behöfver beräknas högre än efter ett medeltal af 2500 rdr. I ötverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, hafva vi funnit oss kunna antaga, att Stockholms högskola skall till en början kunna upprätthållas med följande kostnadsbelopp, nemligen: lön till 25 lärare, i medeltal 2500 rår, 62! 500 rdr; rektorsarvode samt aflöning åt förvaltningstjenstemän och vaktbetjening 7500 rdr; särskilda kostnader för de naturvetenskapliga studierna 7000 rår, samt för bestridande af andra utgifter 3000 rår, eller tillhopa 80,000 rdr årligen. Till betäckande af dessa kostnader lärjungarne och öfrige åhörara vid högskolan i främsta rummet bidraga. Vi trö 2ss kunna beräkna deras tillskott genom inskrifningss pennirgar, termins fgifter af de egentliga lärDo måste jungarne, och afgifter af andra personer, som besöka föreläsningarna, till åtminstone 20, 000 rdr. Vidare hafva vi för afsigt att ingå till Stockholms stadsfullmäktige, med hemstäl-. lan, dels huruvida icke kommunen skalle vara j. villig att lemna ett årligt bidrag till unge-: färligen enahanda belopp, dels att räntan af 4 den för en högre bildningsanstalt i hutvudji. staden samlade Decemberfonden, bvilken fond för närvarande uppgår till nära 75,000 rer, måtte få användas för högskolans ändamål. Blefve de nu nämda årliga inkomsterna tillgängliga, så vore det beräknade årsbehofset fyldt, derest högskolan egde en grundfond, som uppginge till så stort belopp, att den lemnade omkring 25,000 rår i ärlig ränta. I samma mån denna fond blefve än större, sattes man i tillfälle att utveckla högskolan, att genom stadig anställning mot. tillräckligt stor lön vid henne fästa den ena framstående förmågan efter den andra, samt att bestrida äfven öfriga af en utvidgad verksamhet och stegrade anspråk betingade större utgifter. Ia grundfond, med hvars afkasthing högskolan kan bestrida en geddel af sina utgifter, anse vi så mycket oundgänglivare, som det, efter vår uppfattning, ligger mycken vigt uppå, att hon så litet som möjigt är ekonomiskt beroende. Vi vända oss till våra medborgare och nedborgarinnor, i hufvudstaden som i landsorten, med anhållan att de, hvar efter sin örmåga, ville lemna och anskaffa bidrag till srundfonden för Stockholms högskola. Den nkla erinran, att frågan gäller ett national-s verk, som skall mäktigt bidraga till värt olks förädling, vår nationalitets upprätthål! ande, samt vårt lands sjelfbestånd och obeoende, synes oss innebära den k aftigaste naniog till varm och enig verksamhet för let stora målet. De medel som inflyta skola redovisas i allnänna tidningarne. De komma att förvanda as i säkra räntebärande värdepap mna att hos Stockholms stadsfullmä iktive öra framställning derom, att medlen må, in! illdess en styrelse för högskolan trädt i verkamhet, få förvaltas för föreningens räkning ft stadens drätselnämnd, samt att förvaltingen måtte få granskas af revisorer, som tses af stadsfullmäktige och föreningen. Stockbolm den 14 Okt. 1869. H. A. Abelin. . Professor. G. Fr Almqvist. General-direktör. H. Ankarerona. Major. Edv. Bergh. Professor. N. J. Berlin, General-direktör. Alf. Björkman. örest. för Stockholms SIöjdskola. Edv. Ci rleson. Led. af Riksd:s Första kamräare: Å. Adlersparre. Kommendör vid K. Flottan. N. J. Andersson. Professor. Carl Benedicks. General-konsul. C. F. Bergstedt. Gillis Bildt. Öfverståthållare. R. Bruzelius. Med, dir.