m kunniga personer, En af styrelsens ledami sa I ter skulle i egenskap af inspektor framför c er j andra hafva till åliggande, att personlige al med uppmärksamhet följa undervisningen oc a I högskolans öfriga angelägenheter. sl) Då denna styrelse komme att utöfva e .stort inflytande på högskolan och, så a t säga, hafva hennes närmaste framtid i s hand, är det af synnerlig vigt att få den I tro vi ock skola vinnas om styrelsens leds möter utses sålunda, att två väljas afk. Vc tenskapsakademien, en af Stockholms stads fullmäktige, och en af den förening, som hs till uppgift att bringa högskölan till stånc alla för fyra år i sender; att lärarne repre senteras i styrelsen af sin rektor; att bemälå fem ledamöter välja ytterligare två, jemvi för fyra år i sender, samt att i afseende de fyra förstnämnda så ordnas, att hvarje å n elett betryggande sätt sammansatt. Dettami A a I blott en af dem utträder ur styrelsen. Ve tenskapsakademiens lämplighet såsom valkor poration synes oss framgå deraf, att hon mer: Jän något annat vetenskapligt samfund i vår Iland räknar representanter för bildningen olika riktningar. Enär Stockholms kommur har ett särskildt intresse uti högskolans upprättande och framgång, samt det i följd hära kan emotses, att hon skall blifva omhuldac af såväl kommunen som många i hufvudstaden bvsatta enskilda personer, så ligger härut ett talande skäl för kommunalstyrelsens rätt att utseen ledamot. Det torde ock finnas både lämpligt och nödvändigt, att högskoleföreningen, åtminstone tillsvidare och intilldess högskolan kommit i gång och vunnit någon stadga, jemväl får utse en ledamot i hennes styrelse. Att lärarne få ett ord med i denna styrelse kan icke annat än lända till båtnad, och att de sålunda tillkomna ledamöterna få sjelfve utse någon eller några medlemmar är så mycket nödvändigare, som styrelsen i annat fall kunde se sig urståndsatt att få en duglig och verksam inspektor, enär de utaf de särskilda korporationerna valda ledamöterna, om än så utmärkta, möjligen icke alltid befinnas lämpliga eller hugade at öfvertaga denna maktpåliggande befattning. I afseende å den årliga granskningen af högskolans räkenskaper och ekonomiska förvaltning anse vi lämpligast, att denna, åtminstone tillsvidare, verkställes af revisorer, som utses dels af Stockholms stadsfullmäktige, dels af högskoleföreningen, och att, sedan vederbörande fått tillfälle yttra sig ianledning af revisorernas berättelse, stausfullmäktige afgöra, huruvida ansvarsfrihet skall medgifvas eller ej. Förvaltningen vore på sådant sätt ställd under en allmän och oftentligen beslutande myndighets kontroll. Beträffande högskolans omfattning, så, enär vi anse, att till en början några lärare icke behöfva anställas för det teologiska studiet, h då för den medicinska undervisningen en roanstalt, Carolinska institutet, redan fins, skulle högskolan tilisvidare meddela unrvisning endast i de ämner, som tillhöra ridiska och filosofiska fakulteterna vid de undra universiteten, eller statskunskap och agfarenuhet, filosofi, historia, språkforskning ;ch litteratur, samt matematik och naturveenskaper. För denna omfattning af högolan hafva vi, med ledning af hvad erfaenheten vid andra sådana läroanstalter giffer vid handen, beräknat lärarnes antal till gofem. I hvilken utsträckning högskolan I komma att öppnas måste bero på omtändigheterna, och ej minst på den för högkolans framgång och anseende utomordentgt vigtiga, att tillgång finnes på lärare med. ramstående förmåga. . Innan högskolans verksamhet tager sin bör-! an, skall föreningen hafva att för henne fast-: tälla grundstadgar, innefattande de för hen-i es organisation och verksamhet nödiga be-: tänmmelser, angående: högskolans styrelse och: konomiska förvaltning; lärarnes tillsättandet ch entledigande, deras åligganden och rät-1i I Il gheter; läroämnena och deras fördelning på e särskilda lärarne; den studerande ungdoen, hvad som erfordras för att blifva insrifven såsom lärjunge, och på hvilka vi or det må vara tillåtet för andra att beagna undervisningen; beskaffenheten af ochit ittet för de kunskapsprof, som lärjungarne lå vara berättigade att undergå, och de vits-f rd, som deröfver skola meddelas; med mera gg ylikt. I dessa stadgar bör äfven föreskrif-e Y f I Ir p as huru ändringar i dem skola åstadkomas, hvilket vi anse böra ske genom samerkan at styrelsen och de korporationer, som sa att utse dess ledamöter, under iakttaande af betryggande föreskrifter. Dä vi nu gå att yttra oss om den ekono-d ka sidan af saken, vilja vi till en början inra, att en af anledningarne hvarför hit-n lis föga eller intet blifvit gjordt till för-l: erkligande af tanken på en högskola i Stockä olm, utan tvifvel är en öfverdrifven före-!g ällning om dermed förenade kostnader. År-t sa utgifterna för denna högskola, tänkt ils ennes största utsträckning, äro visserligen a ora, ehuru de äfven då ej uppgå till högreln lopp, än som motsvarar räntan å anlägg-u ngskostnaden för några få mils jernväg. (en högskolan kan ej på en gång uppnå en dan fulländning, och till följd derat blifva ven de större kostnaderan endast så smångom af nöden. BSärskildt har säkerligen nken på alla de byggnader, som man föreällt sig behöfva uppföras väckt farhågor. essa äro likväl i hög grad öfverdrifoa; ty, om det att utgifterna för sådana byggnar, när de en gång behöfva uppföras, utan ifvel ej på långt när blifva så stora, som an vanligen tänker sig dem, så kunna de ke ifrågakomma förr än längre fram, då gskolan vunnit en större utbildning, och!F ven då endast småningom. Under tiden