Med hänsyn till nationens politiska o sociala lif är det äfven af annat skäl hög angeläget att en Högskola upprättas i hu Tuästaden. Det är nemligen gifvet att, u der alla omständigheter, hufvudstadens infl tande på hela landet är mycket stort. O detta inflytande skall blifva till landets v eller ej, det beror visserligen icke ensamt hofvudstaden, som å sin sida måste emottag de från öfriga riket ditströmmande kraft sådane de äro, utan på hela landet, som ti stor del sjeift skapar sin hufvudstad och så lunda också blir ansvarigt för den riktnin dess inflytande tager. Men ingen med öppn ögon och öppet sinne för fosterlandets vi kan misstaga sig om vigten deraf, att huf vudstadens inverkan på det öfriga riket bli så god som möjligt. För att detta må kun na ske, fordras att den sjelf är genomträng af en hög och ädel odling. Ett af de oct tergifliga vilkoren derför är åter att hufvud staden förses med det verksamma medel til en förhöjd intelligens och sedlig förädling som en der upprättad Högskola kan skänka En sådan åtgärd har också på den sista tiden fått en ännu större vigt genom den för. ändring i vårt samhällsskick, som kallat med borgare af alla klasser att deltaga i de offentliga angelägenheterna, Härigenom hafva våra sambhällsinrättningar blifvit grundade på förutsättningen af en hög medborgerlig bildning och en hög samfundsanda; och denna förutsättning kan icke blifva en tillfredsstäl. lande verklighet med mindre än att hufvudstaden, som utgör samhällslifvets hjertpunkt, höjes i förhållande tillsde stegrade anspråken på nationens odling. Redan är äntydt, huru nödvändigt det är för oss, såsom ett litet folk, att noga taga vara på våra andliga krafter och de för deras tillgodogörande samlade bjelpmedel, samt tillse, att hvad häraf finnes må i så fullt mått som möjligt komma vår kultur till godo. Men huru förfara vi i detta afseende? I Stockholm finnas ej mindre än sju akademier, jemte fiera andra samfund tör odling af vetenskap och konst; der finnes en afdelning af Högskolan, den medicinska, uti Carolinska institutet; tre andra läroverk, nemligen Teknologiska institutet, Bergsskolan och rarmaceutiska institutet, hvilka i åtskilliga länder jemväl utgöra delar af Högskolan, samt en Krigshögskola. Dessa äro nu i allmänhet utan närmare beröring med hvarandra. De utveckla visserligen det oaktadt en ganska stor verksamhet, men huru mycket mera fruktbringande skulle ej denna vara, om i hufvudstaden funnes en högskola, som kunde bilda ett. samband dem emellan och förena krafterna. Hvar och en af de nämda vetenskapliga samfunden och bildningsanstalterna har sin mera åt ett särskildt mål rik tade bestämmelse, och ingen af dem kan de före blifva en för alla gemensam förer pånkt. Högskolan deremot, hvilken odlar alla grenar af menskligt vetande och förfogar öfver talrikare arbetskrafter i vete pens tjenst, är til följd af denna sin mångsidighet och sin större styrka särskildt egnad att utgöra föreningslänken mellan dem alla och själen uti deras sålunda gemensamt vordna odlingsarbete, I Stockholm finnas vidare samlingar för vetenskap och konst i sådan mängd och tilll: sådant värde, att intet annat ställe i riket erbjuder något dermed jemförligt, såsom, för att blott anföra några exempel: Nationalmusei samlingar för skön konst, fornkunskap m. m., riksmusei naturhistoriska samlingar, k. biblioteket, riksarkivet, och alla de sär skilda akademiernas samt öfriga bildnings anstalternas bibliotek och samlingar. Dessa rika skatter för mensklig bildning i! alla riktningar kunna nu icke på långt när läuda till det gagn, som skulle vinnas, om i hufvudstaden funnes en högskola, hvars lärare och lärjungar kunde deraf draga nytta, och hvilken genom sin mäktiga bildningskraft spridde håg och förmåga att vidsträcktare än nu göra dem truktbringande. Besinnar man tillika, att vi i hufvudstaden hafva undervisningsanstalter, utom dem, som redan blifvit nämda, till långt större mängd och omfattning än annorstädes i riket, såsom ett stort antal elementarläroverk, såväl statens som af enskilda upprättade, två seminarier för bildande af lärarinnor, slöjdskola, skogsinstitut, krigsskola, sjökrigsskola, navigationsskola, b handelsinstitat m. fl., på hvilka undervisp ningsanstalter och deras stora rarepersonal j högskolan kunde hafva ett välgörande infly3 8 mm Sm HH UV rm tande; att i hufvudstaden finnes en talrik embetsmannapersonal, civil och militär, samt t andra bildade och bildningsälskande personer, ) säkerligen i tusental, för hvilkas odlingssträfu vande högskolan kunde komma till godo, vare sig omedelbart genom att lemna tillfälle till I studier eller medelbart genom den allmänna 1 eggelse till vetenskapligt lif och andlig föru kofran, hon skulle medföra; så måste den 1 misshushållning med andliga krafter, som nu eger rum i ett land, hvilket icke har råd att v förlora någon af dem, väcka allvarliga bekymmer och mana till skyndsamt godtgörande af det försummade. Det bör icke lemnas alldeles oanmärkt, huru1 som, under den tid frågan om en högskolas in! h rättande i hufvudstaden varit å bane, Stockfö holms kommun i flera afseenden vunnit en sådan utveckling, att han nu vida mera än n tillförene erbjuder en beredd jordmån för en pe högskola, och ett vidsträckt Tält för hennes !y. inflytande. Under det senast förflutna fjer-h dedels århundradet har Stockholms folkmängd d ökats med mer än femtio procent. Sam-)y färdseln med det öfriga riket, med brödra-!T anden och med utlandet har i hög grad tillel tagit och blir med hvarje år allt lifligare. ! a ldaan adt Inkan