— ; kr Kinashetydelse somverldsmakt. jT L tig Långt borta, på andra sidan af jordklotet, Di vid Stora oceanens vida kuster, har ettstortr artadt och i många afseenden särdeles egenfö domligt lif börjat utveckla sig. Våra dagar lif äro vittne till en kulturhistorisk företeelse, Ju som i sig innebär möjligheten åf de mest öftil verraskande följder. Vi mena det gamla, en väldiga Kinas framträdande på det moderna krt kulturlifvets vädjobana, ett framträdande, ri som försiggått, utan att vi, sjelfkära europåer, he kunrat göra oss en riktig föreställning om sv det stundande fenomenet och hvars fulla och v hotfulla betydelse de flesta europber på lånet vi när icke veta att tillbörligt uppskatta. ffelb engelska kanonerna kunna viopa v slag vid h Pehos stränder och åter, likso7,, är 1860, kunna t: de hvita barbarerna åt tågorna offra något S af den kinesiske kjsarens palatser — men k sönerna af den olommiga midtens riken hota få att göra större och vigtigare eröfringar på ir bekostn2a af den ,hvita racen.. Såsom viln af dur följande skola se, utbreda sig kine-1 forna rundtomkring Stora oceanens kuster, s likaväl i Australien som Kalifornien, ja, delt ha inträngt och intränga fortfarande till och med i det inre af Amerika. De ersätta der d i alla afseenden Begern och kunna i många fall täfla med europeen. I förmågan att ut-t härda olika klimat öfverträffa de till och !å med, hvad de tropiska länderna vidkommer, i den sistnämnda, 8 Vi lemna derhän att här bedöma kinesens ja naturliga anlag för framåtskridande, utan s kasta till en början en blick på de faktiska jr förhållandena för dagen. 1 Mer än en af nutidens djupare, i tingens f väsende inträngande tänkare eller skickliga l jakttagare af kulturens utvecklingsgång ilt skilda delar af jorden har — ofta med för1 våning — anmärkt och fästat uppmärksamr heten på det kinesiska folkets stora förmåga ! att kunna täfla med de hvita, det vill säga, l de europeiska folkstammarne. Tvärtemot t asiatens vanliga obenägenhet för arbete, är kinesen flitig, ihärdig, sparsam och måttlig. s Det är isynnerhet förstnämnda egenskap, ellt ler den att han älskar arbetet, som gör ho! nom till en farlig konkurrent. Han arbetar ! nemligen, öfver hufvud taget, billigare än ! europgen. Vi hålla derföre också för att! frågan om den från dag till dag tillväxande 1 kinesiska utvandringen till af europeer kolo-1 niserade länder, främst af Amerika och Au-t stralien, är ett moment af högsta vigt att ! fästa sig vid. Låtom oss kasta en fördomsfri blick. på l: detta besynnerliga folks lif under de senaste: decennierna. Af den inre historien är föga bekant och hvad man tror sig känna är oi tast endast grundadt på några resandes af. vande, i alla fall fördomsfulla hypotZser eller någon lärd mandarins med fl rosenrödt gjorda beskrifningar. Men svad vi med öppna ögon kunna se och hvad man nogsamt ätven kan tillåta sig atl, öfhandla, om också ännu icke bedöma, aet är den kinesiska nationens inflytande utåt, dess söners i vår tid städse allt mera växande antal i de europeiska besittningarne utom vår verldsdel, ja, äfven detta ihärdiga och sega folks öfversvämmande af rent asiatiska; i och för-sig ganska mäktiga länder. Sålunda är det invandring af kineser, som återställt det gamla konunogariket Siams blomstring. Floden Menams stora dalgång, liksom Kambodja och i allmänhet alla länder emellan Indien och Kina voro, för ungefär ett sekel sedan, nästan aldeles toma på menniskor. Då invandrar plötsligen, i följd af hittills ännu outredda orsaker, en skara af icke mindre än tre millioner kineser. De förvandlade sig snart till riktiga siameser, de odla jorden, betala skatt och utgöra en arbetsam, i nationalekonomiskt åfseende, produktiv befolkning. Enligt engelska tidningen Economist höll i dessa dagar sir Bartle Frere ett tal i British association, hvari han förutspådde, att den nu öde och folktoma Brabhmaputradalen, som är engelsk tillhörignet, skulle befolkas af kineser, så snart den påtänkta jernvägen emellan denna dal och det vestra Kina komme till stånd. Som en mäktig svallvå skall en talrik kinesisk invandring, lockad ai föreställningen om ett obebodt och fruktbart land, långsamt men oemotståndligt framrulla; och då skola Brahmaputradalen och sannolikt äfven Irawadys flodområde åter för andra gången blifva rikt befolkade. Då Kina törmedelst en sådan utvandring icke förlorar någonting, utan derigenom endast förebygger de tallösa, ohyggliga barnamorden, så är i sjelfva verket den kinesiska utvandringen att anse såsom en ren vinning för menniskoslägtets effektiva tillväxt samt uppodlandet af fruktbara jordsträckor, de der kunaa bereda uppehälle åt tretio å fyratio millioner arbetsamma menniskor. Detta, om vi få uttrycka oss sålunda, öfversvallande, af det kinesiska elementet inom sjeltva Asien är redan i och för sig egnadt att väcka och vid sig i hög grad fästa den tänkande verldsborgarens uppmärksamhet, emedan derigenom på motsvarande och vigtiga landområden nästan all möjlighet att utbreda sin makt omintetgöres för en euro peisk befolkning, äfvensom hela den stora orienten derigenom småningom kommer att erhålla en alldeles ny prägel. Men detta är dock på fångt när icke den vigtigaste af de beröringspunkter som den anyaste tiden åstadkommit emellan Europa och det gamla, liksom åter uppvaknande Kina. Såsom vi redan ofvanföre antydt eger nemligen -en i väldiga dimensioner tillväxande utvandring från Kina till Australien och Amerika rum i våra dagar. Denna jemförelsevis nya rörelse, som för den europeiska kulturens utbredning öfver jorden, kan ha ganska ällR ma RUT Rs ETT n