voro på vär till polisvaktkontoret och passerade k nst Lamblardie-bron, då i detsamma en åkare1 1 :oska passerade och en drucken person föll så golt sem i famnen på gendarmen Ferrand, hvilkon derigenom nödgades.skilja sig några steg från X! Sir. fånge. Denne gnade sig ar tillfället och S! tog till benen, förföljd af gendarmen, som ropade: j9 arrestera karlen, det är troligen en mördarel la aommen till yttersta ändan af quai Videcoq, sl oppade Wolff hed på en der liggande flotte samt al derifrån i sjön. FGendarmen, som var hack i häl efter, började ropa på hjelp och en stor folkhop samlades gejnns här ingen som kan simma, denna kari måste bergas!s ropade gendarmen. Man såg Wolfs kropp i vattenytan, men han gjorde icke något försök att hålla sig uppe. Då framträdde en person vid namn Hauguel, varfsarbetare i Havre, och sade: sJag åtager mig det Ferrand bad honom taga sig till vara, ty han hade att göra med en farlig person. eVar inte rädd., svarade Hauguel, och kastade Big fullklädd som han var i vattnet. Mellan fången och Hauguel uppstod nu en förfärlig strid, i det den förre sökte draga sin räddare med sig i djupet, och den senare sträfvade ilj fullgöra sin pligt och rädda honom emot hans Vila. a Fången, som höll Hauguel i benen, förlorade snart sansningen, dervid det lyckades Hauguel återföra honom till vattenytan, i det han fattade honom kring veka lifvet med venstra armen. Såsom vi redan nämt bekände den häktade ändtligen en följande dag,: att hans rätta namn var Traupmann, samt att han i förenipg med de båda Kinck, far och son, voro de som ensamme begått morden. Han säger sig icke ha sett den äldre Kinck sedan morden begingos. Det är den yngre Kinck som gifvit honom penningar att fly samt öfverlemnat till honom den äldre Kincks papper, som funnos hos honom då han häktades. Frågor om driffjedrarne till brottet besvarar han endast med. ordet: svartsjuka. . Om han talat sanning, hvilket synes högeligen tvifvelaktigt, lärer väl, efter hvad man bör hoppas, den följande ransakningen komma att ådagalägga. pwWodm oem POM jord ad jon Pg Par RR — Om bildhuggaren Dantan, tom nyigen afled i Paris meddelas följande anekdoter: En dag kom en ung man in till bildhuggaren och sade till honom: Jag har en syster, som lider af en obotlig sjukdom. Vi ha ej något portätt af henne som är likt och jag kommer fördenskull för att bedja er modellera en byst af henne. Men om man skulle bedja henne att sitta för er, skulle det väcka hennes misstankar och kanske till och med medföra fara för hennes lif. Vi förlita oss derföre å att det skulle vara er möjligt att modeliera enne ur minnet, Följande dag underrättade den unge mannen sin syster om att han ville skänka henne ett smycke samt att han med anledning deraf skickat efter en lärling hos juveleraren Fossin, för att hon sjelf skulle kunna få välja. Lärlingen var ingen annan än Dantan sjelf. Medan den unga flickan undersökte juvelerna, betraktade Danton henne uppmärksamt och efter sin hemkomst modellerade han hennes byst, som blef af en öfverraskande likhet. Ett år härefter kom en gammal man till Dantan och bad honom att modellera en byst af hans döende son. Denne son vår broder till den unga flickan, hvars byst Danton året förut modellerat. Men äfven här måste man använda list. Man meddelade den unge mannen att några förändringar skulle företagas i hans bostad och en dag inträdde en tapetserare till honom och förelade honom några planer och beräkningar samt anbragte derunder en spegel så klokt, att han i densamma kunde se den sjukes jnaigte Tapetseraren aflägsnade sig och kort tid derefter fick systerns hyst ett likt och mästerligt utfördt motstycke i broderns byst. Tapetseraren var, såsom man lätt kan tänka, bildhuggaren Dantan, som genom lösskägg och peruk gjort sig oigenkänlig. — Ett nytt slags visitkort. Den bekanta parisiska operettsångerskan Hortense Schneider tillbragte i år sina sommarferier i Baden-Baden och gjorde derifrån en dag utflygt i dess vackra omgifningar. Samma dag kom en rik engelsman, lord S., för att göra en visit hos henne, men fick veta att storhertiginnan af Gerolstein, hade rest bort och ej var att återförvänta den dagen. Enpolsmannen begaf sig ögonblickligen till en iuvelerare och lät denne på ett stycke kartongpapper sammansätta hans namn af dyrbara diamanter, hvarpå han skickade det värdefulla visitkortet bem till sångerskans bostad. Då hon hemkom och såg kortet, utbrast hon: Skada att den hyggliga karlen icke var spanior, så hade hans namn säkert varit längre — Aflöningarne i Nordtyska förbundshåren. Generaifältmarskalken Wrangel har, utom möblerad våning och fri ved, en kontant lön af 4000 thaler, en ordinarie tillökning af 5000 thaler och en extraordinarie af 2000, tillsammans 11,000 thaler eller omkring 29,300 rdr svenskt rmt. De kommenderande generalerna hafva, utom fri bostad och ved, i lön 4000 thaler samt i tjenstgöringspenningar 6000 thaler. Generalinspektören för artilleriet bar i lön 4000 thaler och i tjenstgöringspenningar lika mycket. De 25 divisionsgeneralerna hafva i lön 4000 thaler och i tjenstgöringspenningar 1500 thaler; de 48 infanteribrigadgeneralerna, 25 artilleribrigadgeneraler och inspektörerna öfver trossväsendet m. fl. hafva i lön 3000 thaler och tjenstgöringspenningar 300 thaler. — En gäckad älskare i England har skickat sin bedrägliga flamma, efter det hon gift sig med en annan, följande räkning: Mrs — förut miss — debet: för 53 glas vin, som jag på åtskilliga marknader druckit med henne, 13 shillings 3 pence; för ett par skor och reparation af ett annat par, som jag uppslitit på grund af mina besök hos henne, 4 SN 6 p.; för en läkareräkning å kurerandet af en snufva, som jag en regnig afton ådragit mig under hennes fönster, 9 pund st., 9 sh. 9 p.; för brefporto o. s v. 1 sh. 11 p.; för en tidspillan under 99 rendezvous, å 2 sh. 6 p., 12 pund st.; för en tidspillan af 12 dagar, som jag tillbragt i hennes sällskap, 4 pund st. 7 sh. 6 p.; för bedrägligt förfarande, då hon ej tagit mig till man, 100 pund st. — Summa 128 pund st. 14 sh. 9 pence. — När kommer en flicka på öfverblifna kartan? En gammal ungkarl har i en amerikansk tidning meddelat följande iakttagelser öfver denna vigtiga fråga: När hon suckar hvarje gång det taläs om bröllop. När hon består sig katt och uppföder den med mjölk. När hon läser kärleksbistorier på sängen. När hon under samtal med personer håller handen för munnen för att icke visa sina tänder. När hon oupphörligt klagar öfver drag. . När hon ständigt talar om manspersoners nedrig—— heter. När hon förbjuder sin piga att ha älskare. När hon går och lägger sig med natt-tröja och strumpor. i Det sistnämda skall vara det säkraste känneteckMN org om mt on Fn srn nns TAL AT DOG