att den sålt 357,000 exemplar af sitt tors ummer och för följande dag beräknades att 400,000 exemplar skulle gå ut. Äfven de stora politiska t dningarne meddela spaltlånga redogörelser för hur vid brottets föröfvande måste ha tillgått, ty till någon visshet har man ännu icke kommit. Teegrammer i Paristidningarne meddela, att de två förmodade mördarne, fadren Jean och sonen Gustave Kincke, blifvit häktade i Havre. Vi meddela här, i korthet, det nya som rörande det föröfvade brottet kommit i dagen: Man har fått reda på en kusk, som den ifrågavarande söndagsaftonen vid 11-tiden skjutsat de sex offren från jernvägsstationen till Pantin. En ung man om tjugu år hade åtföljt fruntimret och de fem barnen och sedan han instufvat dem i åkdonet hoppade han sjelf upp på kuskbocken och gaf befällning åt kusken att köra. Denne gjorde så. Då man kom fram hoppade den unge mannen af åkdonet, öppnade dörren och promenerade vägen framåt jemte modren och den lilla flickan Maria. Det var dåj alldeles) mörkt. Kusken fick order att vänta och den unge mannen tillsade barnen att förhålla sig stilla i vagnen. Efter 20 minuter ungefär kom den unge mannen tillbaka ensam, han hemtade nu två af barnen och när han en qvart derefter återkom hemtade han de två qvarvarande och utan att förråda den minsta rörelse betalade kusken. Denne hade icke hört det minsta buller eller skrik medan han väntade med sitt åkdon. Han misstänkte ingenting och for sin väg. Alla de sex olyckliga hade efter hvarandra blifvit mördade på det rysligaste sätt. Den unge mannen, Gustave Kincke, hade på lördagsaftonen hos en smed i Pantin köpt en jordhacka och en spade, med hvilka grafven uppgräfts, och mordverktygen voro en dolk och en stor knif, hvilka anträffats. Äldste gossen hade efter ett häftigt motstånd blifvit strypt med halsduken. På måndags morgonen hade man sett far och son eiter sitt hemska nattarbete sitta på ett utskänkningsställe vid rue de Magenta och intaga förfriskningar. Sonen gick derefter hem till sitt logis och bytte om kläder och man har sedan funnit att de qvarlemnade voro sudlade med blod. Fadren har man ej sett i sällskap med sonen förr än då; han hade icke visat sig på hotellet der so-. nen bodde. När landtbrukaren Langlais tidigt på måndagsmorgonen gick ut på sina egor, då han upptäckte den nyss tillmyllade grafven, såg han något afstånd två karlar skyndsamt aflägsna sig, men han kunde ej känna igen dem. — Körande orsaken till den förfärliga gerningen svätvar man ännu i okunnighet. Å ena sidan påstås, att hustrun varit sin man otrogen och att denne öfvertalat sonen Gustave, hvilken härstammade från Kinckes föregående gifte, att vara sig bebjelplig vid utkräfvandet af hämnd på sin nuvarande hustru, med hvilken han ej lefvat tillsammans på längre tid. Gustave hade vistats hos fadren. 2 andra sidan säger man, att Kincke förmått hustrun, som bodde i Roubaix med barnen, att realisera hvad bon hade för att jemte mannen emigrera till Amerika och att far ochson velat åtkomma den stora penningsumma hon medförde till Paris: Men detta allt är blott gissningar, Flera tidningar påstå, att fadren och sonen Kincke ej ensamma begått mordet utan haft medhjelpare, åtminstone en, en ung karl som ett par änger besökt Gustave Kincke i det hotell der han bodde. Andra säga att de ensamma föröfvat gerningen, men de ha svårt att förklara huru de begge männen hunnit på så kort tid föröfva morden, räfva afven och igenskotta den. Men grafven kunde ha varit gräfd natten förut, fastän ingen obseryerat den på det ödsliga ställe der morden begingos. Fru Kincke var född i Taregin och k ER hade hon sagt till grannarne, att hon skulle fara till Elsas mod sina barn, och hon reste på söndagsmiddagen.