Article Image
utom i jemförelse med inteckningar den sto; fördelen, att kapitalegaren erhåller räntan, c den förfaller till betalning. teman — Landtbruks-akademiens samman komst den 18 September. Sedan åtki liga officiella skrifvelser från civildepartemen tet m. m. föredragits, meddelades berättels från svenska Trädgårdsföreningen för des verksamhet samt undervisningen vid des elevskola från våren 1868 till samma tid in nevarande år. — Härefter anmäldes, att, se dan genom professorn A. J. Erdmanns utnäm ning till akademiens hedersledamot, en plat blifvit ledig inom vetenskaps-afdelningen, had ledamöterna inom densamma enligt stadgarn: upprättat förslag till det lediga rommet så lunda, att generaldirektören dr N. J. Berlin professorn dr Sten Stenberg samt Professor! m. m. Victor Eggerts uppförts å förslaget som bordlades till nästa sammankomst, di val genom omröstning kommer att ske, Genom utrikes-departementet hade till akademien öfverlemnats en afhandling af djurläkaren Oppermann å Holsteinborg om de schweiziska boskapsracerna, hvilken referorades af hr Dannfelt, som lemnade en skildring af provinsen Algau, hvilken han unde Innovarande års sommar besökt. Han vidrörde dervid detta lands läge, klimat, befolkning, bostäder och jordbruksförhållanden. I sistanförde hänseende framhölls hurusom dervarande landtbrukare uteslutande egnade sig åt boskapsskötsel, så att odling af säd eller rotfrukter nära nog alldeles icke förekomme. Allmän välmåga hade härigenom blifvit rådande, och enligt talarens öfvertygelse skulle samaa resultat vara att förvänta, derest ett likartadt förfaringssätt iakttoges inom våra norrländska provinser. Likaledes meddelades, hurusom den inom Preussen redan sedan längre tid med synnerlig omsorg bedrifna hushållningen med statens skogar haft till följd, att medelafkastningen af dessa pr tunnland under sistlidet år uppgått till 54 rdr, under det att åkerbruket å statens domäner liktidigt afkastat 38 rdr pr tunnland. De för landtmannen bekymmersamma förhållanden, som under senare åren inom Sverge varit rådande, hade talaren återfunnit lika svåra, om ej värre, uti åtskilliga tyska stater, hvarpå bevis anfördes från såväl Baiern som Preussen. Så hade uti sistanförde land genom tvångsauktion försålda egendomar under SäteBondStadsrier, hemman. egendomar. 19. 2584. 1538. 33. 2863. 1651. 1865 , 41. 3257. 1790. 1866 . 54. 3784. 2098. 1867 . TT. 5333. 3200. Såsom orsak härtill hade flere olika förhållanden framhållits, framför allt ökade skattebördor, olämplig tull-lagstiftning samt kapitalisternas förkärlek för fondpapper, som försvårade belåningen af jordbrukshypoteken. Afven uti vårt närmaste grannland Danmark hade, såsom af en vid senaste landtbruksmöte i Kjöbenhavn meddelad statistisk öfversigt af dervarande landtmannaförhållanden kunde inhemtas, landtbruket under senare åren lidit af ogynnsamma förhållanden. Så hade t. ex. utförseln af säd, med afdrag af införseln, uppgått till: Ar 1865—66 3,832,831 tunnor. 1866—67 2.940,113 1867—68 2,626,253 — n 1868—69 1,863,811 — Af smör åter: Ar 1865—66 — 41,270 tunnor. 1866—067 42.411 — 1857—68 —38,040 — 1868—69 27.872 Af oxar och kor: Ar 1865—66 41,424 stycken. 1866—67 46.371 1867—68 —37,793 1868—69 —36,363 Hr Dannfelt förevisade äfven Estremadura superfosfat, fosfoguano och benmjöl, som finnas till salu i hufvudstaden, och för hvilkas värde och användning redogjordes. — Med anledning häraf begärde akademiens sekreteoxe ordet och fästade uppmärksamheten på fördelarna af nu i handeln tillgängliga artificiella gödningsämnen, som i södra och vestra delarna af landet redan vunnit stor användning — särdeles den s. k. Bakerguanon och åtskilliga superfosfater — och ansåg talaren det för jordbrukets fortgående utveckling vara oundgängligen nödvändigt, att allmännare och i större omfattning, än som hittills hos oss skett, använda de lätt och för lämpliga priser nu tillgängliga mineraliska och med konst beredda gödningsämnena, utan hvilka riklig föda å de odlade fälten näppeligen kunde beredas kulturväxterna, ej heller någon högre afkastning kunna vinnas af åkerbruket. Akademiens agrikulturkemist, professor Bergstrand, redogjorde för de undersökningar, som vid akademiens försöksstation nyligen blifvit verkstälda rörande användningen för jordbruket af spigg, samt om sockerhalten af hvitbetor, odlade innevarande sommar i grannskapet af Stockholm och i Westerås-trakten. Hr Wistrand fästade uppmärksamheten på en ny exportartikel, som innevarande SO7umar utgått från Skåne, nemligen åtskiluga der och annorstädes i landet vildt fö ekommande medicinalväxter, såsom Ch amomilla m. fl., som inköpts och torkats 45 en droguehandlare, hvilken deraf erhå.it så ansenliga qvantiteter, att icke ndast behofvet för landet derat blifvit ryldt, utan derat exporterats ända till 5030 å 6000 I i veckan, allt efter som insamlingen och torkningen fortgått; och hade allmogen i trakten genom insamlingen haft en icke obetydlig förtjenst. Till akademiens modellsamling hade förärats af arkiatern Bonsdortf i Helsingfors tvenne myllningsplogar, sådana dessa i Finland begagnas; dessa plogar förevisades, och redogjorde sekreteraren för deras användning. Till akademiens bibliotek hade dr Sorauer i Dahme insändt åtskilliga af honom utgifna År 1863 utgjorts af. 1864 afhandlingar, hvilka äfven af sekreteraren anmäldes. . Shyungen tillkännagafs, att akademiens högtidssammankomst för året kommer att hållas onsdagen den 29 innevarande månad. —— oo Frimnrarne och hundturken. Gata!

21 september 1869, sida 3

Thumbnail