tegeringar, hvilka hade! grundvalen för sitt be .)stånd i företrädesrättigheter, äro i begrepp a! gifva vika för folksuveräniteten. Folken sjelfv I öfvertaga ledningen af sina öden, och den politisk makten blir alla medborgares gemensamma ar Vid denna storartade ombildning, som sker alle städes under den mångfald, som betecknar de nyare civilisationen, behöfves ett mäktigt sedlig element, hvilket bemäktigar sig medborgaren vi den husliga härden, utbildar Hans hjerta och för stånd, utvecklar hos honom rättsidgernå och drif ver den höga läran om pligten tillblomstring Detta moraliska element är kyrkan. — — Man försäkrar, att de besparingar, som skola komma att synas vid framläggandet ai nästa budget, skola belöpa sig till 300 mill realer. SCHWEIZ. Vid den konferens, som den 13 d:s öppna des i Bern angående Gotthards-banan, val Schweiz representeradt af förbundspresidenter Welti, förbundsrådet Schenk, samt cheferna för inrikesoch post-departementen. Dessutom hade komiten för banans anläggande sändt deputerade för att lemna upplysningar om företagets tekniska och finansiella sidor. Italien var representeradt af sin ambassadör hos förbundsregeringen senatorn Melegari, samt af parlamentsledamoten Correnti och ingeniörenBiglia. RYSSLAND. Officielt tillkännagifves, att det rysk-danska submarin-telegraf-bolaget förklarat sig biträda det år 1868 i Wien afbrutna internationella telegraffördraget. I Lithauen ha redan blifvit i landtkommunerna anstälda 2000 folkskollärare af rysk nationalitet, hvilken, då de äfven bekänna sig till grekiska religionen, med stor ifver verka ej för allenast skolbarnens, utan äfven den vuxna befolkningens russificering. TURKIET. De nya reglementariska bestämningar, som turkiska regeringen på senaste tiden träffat med hänsyn till resandes uppehåll i landet och utländningars nationalisation, förändra i högst väsentlig mån så sakernas förra ordning, att de framkallat motsägelser från flera främmande makters sida. Så har bland annat nordamerikanska sändebudet i Konstantinopel förklarat, att hans regering icke kommer att erkänna de Portens föreskrifter, enligt hvilka ingen turkisk undersåte kan få infödingsrätt i utlandet utan sultanens särskilda tillåtelse. Förenta Staterna påstå sig vara berättigade att gifva infödingsrätt, utan att fråga efter om en sådan tillåtelse gifvits eller icke, och fordra genom nämnde sitt sändebud att man skall såsom amerikansk medborgare erkänna hvar och en turkisk undersåte sow erhållit en sålan rätt.