Sedan fal: ajdlf blifvit härtill genom ackl: matiokt tätsedd och förklarat sig villig a emottaga förtroendet, ehuru han dervid ni a tvekade såsom sjelf i en tidning till ka idat föreslagen, framstälde han såsom förs frågan för mötet att besvara, hvilka kand dater som kunde finnas, och uppmanade t närvarande valmävnen att i detta afseenc gifva sina ietiingar tillkänna. Diskussionen öppnades af prof. Elias Frie Denne talare ansåg, att då samhället haft lycka och hedern att under EA riksda; ER representeras af en man sådan som prof. Ribbin; man för ingen del borde fästa sina tankar på ni fa annan kandidat, hvilken — Han måtte vat ivem som helst — säkerligen icke skulle kunn gå upp emot hr R. hvarken i talang eller erft renhet. ; Med denne talare förenade sig till alla dela prof. Rabenius, som derjemte fästade uppmärk samheten på att detta samhälle såsom rikets för sta universitetsstad hade särskilda och vigtiga in tressen att bevaka. Prof. Ribbing hade genom si föregående riksdagsmannaverksamhet på ett ekla tant sätt ådagalagt sin förmåga att representer: Upsala stad. Man gjorde derföre orätt, om mai ej återvalde honom, Ordföranden anmälde att till ordföranden fö detta möte ankommit en skrifvelse, hvilken har nu anhöll att få uppläsa och befanns densamma som var undertecknad af adjunkten F. G. Afze lius, föreslå till riksdagsman för staden professo! Nordling. Hr Afzelius, som varit förhindrad att personligen tillstädeskomma, ansåg sig ej behöfva 4 fake några skäl för sitt förslag. Han var öfvertygad, att ingen i högre grad än professor Nordling kunde vara egnad att förmedla de stridiga åsigterna. Derjemte förklarade -brefskrifvaren, att om något profval: skulle verkställas, sådant ej borde ske i dag, enär ingen antydan derom i inbjudningen till mötet varit synlig. Med anledning af denna skrifvelse förklarade hr Nordling, det han, som ansåg professor Ribbing såsom den lämpligaste kandidaten till riksdagsman, ingalunda önskade blifva till representant utsedd, eHuru han visserligen ej hade giltiga skäl att afsäga sig förtroendet, för den händelse det af valmännen blefve honom lemnadt. Ordet begärdes härefter af professor Almön. Tal; ansåg det farligt att uppställa nya kandidater, då man hade prof. Ribbing. Någon utmärktare och erfarnare riksdagsman än denne kunde svårligen erhållas, och genom att föreslå andra skulle sendast röstsplittring åstadkommas. Det vore ogrannlaga, förmenade talaren, att utan några framstälda skäl och anledningar underkänna herr R. och komma fram med nya kandidater. Hvad beträffade: profval kunde detta ske i dag såväl som en annan dag, fastän intet bärom nämnts i inbjudniogen. Likväl kunde tal. ej fatta, hvartill ett sådant skulle gagna, när den ende ifrågasatte kandidaten utom professor Ribbing förklarat sig önska ej vid riksdagsmannavalet ifrågakomma. Handianden Söderman: Tal. trodde ej att ett rofval skulle åstadkomma någon fara för protessor Ribbings val. Det vore ju angenämt att re gång få se enhällighet göra sig gällande vid ett riksdagsmannaval i Upsala; denna, ansåg tal., skulle genom ett profval bebrämjar Prof. Rydin: Efter det nya statsskickets införande har en brytningsperiod inträdt. Frågor af genomgripande vigt stå på dagordningen. Talaren ville endast nämna försvarsverkets ombildnin, skatteaflösning, en annan fördelning af skatterna, ombildning af embetsmannaoch skolväsendet. Det vore derföre vigtigt att till riksdagsman för staden välja en man, som haft tillfälle att sätta sig in i förhållandena. Af de redan hållna riksdagsmannavalen hade man erfarit, hurusom en stor mängd nya representanter blifvit insatta i Andra kammaren. För Riksdagens kontiunitet vore nödvändigt att personer valdes, förtrogna med det förflutna och hemmastadda i Kammaren. De för denna stad vigtigaste frågor voro universitetsoch jernvägsfrågan. Prof. Ribbing hade visat sig mycket intresserad för dessa frågor. Han vore en man som ej låter sig ledas från sin öfvertygelse; men han fattade ej heller en sådan utan trägna studier och mogen överläggning. Vid behandlinen af kulturfrågan hade han dessutom intagit en ögst framstående plats inom Kammaren. Talaren ville på grund af egen riksdagsmannaerfarenhet, fästa uppmärksamheten på, huru vigtigt det är att en representant har Kammarens gehör. Det vore ej tillräckligt för en riksdagsman att kunna tänka redigt och klart; han måste äfven kunna flytande framställa sin mening och för densamma vinna uppmärksimhet. Prof. Ribbing kommenderade tystnad i Kammaren så ofta ban stej spp för att tala, Tvifvelaktigt vore, om detta ble ve förhållandet med en nyvald representant. Tal. slutade med att för det allmänna bästa och för Upsala stads bästa och anseende önska det prof. Ribbing måtte återväljas. Då ingen talare härefter anmälde sig förklarades diskussionen slutad. Ordföranden avmärkte, att man nu antingen kunde stanna vid det som händt utan att afgifva något särskildt yttrande, eller också framställa proposition på de särskildt uppgifna kandidaterna — något som dock vore mindre lämpligt, enär äfven andra än valmän funnos närvarande — eller slutligen anställa ett profval. Efter någon diskussion, i hvilken deltogo hrr adjunkten Fries, prof. Malmström, handlanden Söderman och frih. Alströmer, beslöt mötet, på förslag af prof. Rydin, att upplösa sig med förklaring, det prof. Ribbing är mötets kandidat till riksdagsman för staden. Sammanträdet afslöts kl. omkring 7 eftermiddagen. EEE