i såpsjuderier och ljusfabriker vid smältning talg och vid andra dylika tillfällen, derföre att m: för ögonblicket saknat tjenliga medel att qväf lågan. Ett sådant medel, hvarpå man hittills f tat alltför liten uppmärksamhet, oaktadt dess för räden framför flera andra, utgöres af en tät stå rådsväf. Användningen deraf beror på det b kanta rönet, att flammor ej förmå tränga igeno en sådan väf, om den är någorlunda fin. Man skaff. sig en dylik väfnad och utspänner den i en rar likt bottnen i ett såll, samt hänger upp den n; gonstädes, der den kan lätt och hastigt åtkon mas, i det rum der man brukar koka ferniss smälta fett, tillverka beck, harts och dylikt. Fatte smälkitteln eld, så lägger man blott stältrådsrame öfver kärlets kant; lågan slocknar då spart oc faran är med detsamma förbi. Man behöfver ick då för släckningens skull gripa till den annar vanliga nödhjelpen att kasta aska eller sand i kit teln, och på det viset förderfva koket; oberäk nadt att den ur den heta smältan utvecklade ga sen får tillfälle att komma ut obehindradt oci icke vid påläggning af ett tätt lock föranled explosion. Nytt sätt att torka växtoch djurämnen, AF DOKTOR JOH. MÖLLER. I ett reaktionsglas, fyldt till hälften med smäl klorcalcium, giuter man ether, och anbringar de: ofvan ett kärl, hvari det som skall torkas befin nes. Alltsammans ställes på en tjock spegelglas skifva och öfverstjelpes med en glasklocka. hvar: lanslipade kant passar fullständigt intill skifvan orkningen uppkommer derigenom att klorcalcium oupphörligt håller ethern fri från vatten; tillföljd hvaraf af klockan uppfyllande etherångorna bibehålla förmågan att insuga fuktighet från de ämnen, som de omgifva. Det som torkats på detta sätt har ett helt annat utseende än andra torkade växteller djurämnen. Växtämnena bibehålla sina naturliga färger, och djurämnena sin mjukhet och spänstighet. Kol af hafstång. I Annales du Genie civil för Februari 1869 berättas att man begynnt bränna ett slagskol af hafstång, hvilket funnits särdeles brukbart till silning och renifg af vatten, polering af glas, borttagande af syra från vin, samt fällning och blekning af åtskilliga kemiska lösningar, och att det till dylikt bruk eger så stora företräden framför annat kol, att kolad hafstång begynnt i Frankrike blifva en vigtig handelsartikel. Ramie-växten. I åtskilliga trakter af nordamerikanska sydstaterna har man begynnt upptaga vidsträckta odlingar för den s. k. ramie-växten. En enda plantageegare vid Missisipppi utbjöd nyligen 500,000 plantor åt andra odlare, och från Europa ingå till Neu Orleans talrika reqvisitioner på tågor af denna växt. Den hör till tistlarnas slägte, och fortplantas med lätthet genom sättqvistar, men är för öfrigt flerårig och ger inom tropikerna tre till fyra skördar om året. Tågorna af denna växt äro längre och mera silkeslika än bomull, tunna, i blandning med ull eller bomull, ett särdeles vackert råämne, och bilda när de förarbetas oblandade en väfnad som liknar Lyon-siden. Konstgjorda agater. AF G, WEISSKOPF. Man blandar på vanligt vis en fluss till rubinglas, nemligen af sand 100 , mönja 170, pottaska 32, borax 22, arsenik 0,4 och guldklorid af 2 dukater. Dukaterna lösas på förhand i så litet kungsvatten som möjligt, och lösningen utspädes med 15 I vatten samt blandas noggrannt med den öfriga massan. Blandningen ihopsmältes i lasugnen, der den hålles smält 7 till 8 timmar. Slutligen omrör man den med en björkgren eller kastar in i den några potates, hvarefter dess bearbetning genast kan börjas. Den visar sig nu, i det kallnade glaset, med grå, bruna, röda, mjölkhvita och genomskinliga teckningar och ränder, I förvillande lik naturlig agat. Den kan utan särdeles förändring tåla en förnyad smältning och passar utmärkt väl ill smycken, Barytglas. En fransk glasbruksegare, Jeanne, i Paris, använder till fönsterglas och andra glasarbeten svafvelsyrad baryt (tungspat) efter nedanstående recepter, för olika glassorter: Svafvelsyrad baryt... 1000. 1000. 1000. 1000. delar, Svafvelsyradt natron 350. 266. 120. 2000. 5 1000. 830. 660, 550. 61. 96. 51. 82, Kaolin.... 20. 40. 53. 66. Kalkhydrat. 10. — 10 — a Kolsyrad kalk 16, — 16. Mängden af svafvelsyradt natron kan minskas i mån af den vid smältningen använda hettan; de bär ofvan uppgifna beloppen äro maxima. Kaolinen gör glaset hårdare, och de här uppgifna tillsatserna deraf kunna ökas eller minskas, i mån af den större eller mindre hårdhet, man åsyftar hos laset. Barythaltigt glas smälter lättare än det blott med svatvelsyradt natron beredda, erfordgar minåre alkalier, eger större glans och kostar mindre. UU bom mm pm Ca Bortskaffande af snö medelst ånga. Man har förut sett af tidningarne att försök gjorts i England till snös bortskaffande genom smältning nied ånga. I en utländsk tidskrift för f år finner man ärom några närmare upplysninle rar, som vi här medacla. Det är en engelsk cid ilingeniör, Treherne, som föränledt försöken, hvilka s! fortsatts på kommunalmyndigheicrpas i London Pp vekostnad, och med mycken framgång, exligt Lon-m lonboarnes tycke. Man begagnade härvid pannan iu il en ångspruta om 40 hästkrafter, hvilken drogs in på två höga hjul af en häst. Från ångrummet jade man ledt åtskilliga rör, hvartdera slutande l ned en sprit3, som kunde sänkas mer eller minIre djupt ned i soön. Det visade sig att man cunde smälta bort omkring fyra hästlass snö imi0 a MM tr uten. el Gjutjerns bärdning. kil Af Tu. H. JunKiss id Jernet uppvärmes till mörkröd glödgning, tages ka r elden och beströs med ett pulver af 7 del.lb: ankalium och 1 del träkol, bringas i elden el illdess att pulvret försvunnit och jernet åter) N lifvit mörkt rödglödgadt, semt afkyles slutligen il de n blandning af 962 vigter vatten, 23 svafvelsyra,!H : salmiak och 6 kok: fö 03 Kitt för jern och sten. 35 et Af POLLACK. fö Detta kitt består blott af silfverglitt och glyce-):? n, som sammanblandas till en grötformig massa, l tal ch omedelbart före användandet, emedan denl art hårdnar. Man kan härmed täta sprickor på att ro, kitta fast jern vid jern, jern vid sten, och rå; en vid sten. Det hårdnade kittet angripes endast ha starka syror, och erfordrar blott ett par timars torkning för att uppnå fullständig styrka och ghet. e Ny möbelpolityr. Af C. PUscHER. Man löser 1 vigt alun i 6 vigter vatten och inandar i denna lösning ett ytterst finslammadt ge Iver af pimpsten eller kiselhaltig mojord, till-) na