VT) SaUde. fa tLvadens nytta vid eldsvador finna n otaliga exempel. -) Östra och södra Rysslands byar och små !I städer, som lemna de bästa soldaterna oc utmärka sig för en frisk och stark befolk ning, ligga pittoreskt omgifna af och inflä tade mellan parker och trädgårdar. I Frank rikes många kala, trädlösa landsträckor ä folket fattigt, håglöst, sjukligt och småväx fälten lemna magra, halft förtorkade skör dar. Ofverallt är skogsoch bergsbon star kare, lifligare, härdigare och gladare än de ofta tröga, tunga, surmulna och knarrig slättbon. I Paris och flera franska städer har ma börjat fästa vigt vid träd och deras vård Till och med kafeerna vid boulevarden kunn: bjuda på luft ochskugga under almarne, ät ven om de ofta se magra och stympade ut Den fulaste stubbe är dock en skatt, så läng han har någon grönska och lif i behåll. Liksom skogen ofta blir läkarens bästa ordination för en tvinande patient, så är ock hvarje träd utanför vårt fönster ett sig ständigt fyllande Kärl med ett universalmedel mo städernas skadliga utdunstningar, en aldrig sinande enkans oljokruka för den lidand menskligheten. Fält, som sakna regnsamlande och stormIskyddande parker, träddungar och skogar, torka ut och öfvergå till hedar. Nordtyska I slätterna stå i fara för denna förödelse, ty träd och skogar sköflas der obarmhertigt. Också krympa floderna alltmer ihop, såsom Elbe visar. Humboldt såg en flod, hvilken kom från ett skogklädt berg, alldeles försvinna vid skogens borthuggning, och efter 120 år återkomma, då skogen hunnit åter bekläda bergets sidor. ja I Ostindien söker man nu. genom plantering återvinna det paradis, som genom trädsköfling förvandlats till pestöknar. Skogsförstörelsen i Amerikas norra trakter har på 50 år verkat, att vinterns kalla, skarpa, och sommarns torrheta vindar hota att föröda landet. Trädplanteringar äro äfven nyttiga som tillhåll för småfåglar, jordbrukarens bästa vänner. Ingenstäds finner man så få småfåglar, som der träd saknas, men deremot ta der alltid mask och ohyra öfverhand på sädesfälten, en naturlig följd af förstnämde förhållande. Genom brist på skydd kunna ej småfåglar förkofra sig. Nästan enda möjliga vägen att få fruktodling och trädplantering i gång på landsbygden, innan folkskolorna hinna uppfostra den unga generationen, och i alla fall ett högst vigtigt supplement till denna, är, att :upplysta och välvilliga godsegare arbeta på bildande af trädplanteringsföreningar inom kommunerna. Vi ba förskaffat oss del af några nygjorda försök i det hänseendet uti Vestmarland, och anse oss böra meddela något derom till efterföljd, ledning och uppmuntran för andra orter, der sådart ännu ej blifvit påtänkt. Det är en till provinsen under senaretiden inflyttad man, grefve G. M. Hamilton på Hedensberg, som bland andra gagneliga och patriotiska företag äfven!egnat sin uppmärksamhet åt denna sak samt derpå offrat tid och möda. Man får af sådana arbeten ej vänta några hastiga och lysande frukter. Men ju långsammare denna skörd mognar, ju förtjenstfullare är det, att tiden ej förspilles, utan att man med varsamhot, tålamod och ej tröttande efterhängsenhet griper verket an. Man får aldrig begära för mycket.på en gång af vår något långtänkta och vanligen mycket upptagna allmoge; det är att qvälva barnet i sin linda. Om våren, som är bästa och säkraste planteringstiden, har man det ofta brådskande vårbruket att egna alla krafter och tankar; hösten har ock sina omsorger och mera tröttade sinnen. Värsta föret är alltid i portgången. . När någon hunpit så långt, att han kan skörda något af sin plantering, då verkar exemplet med sin allt lifvande makt. Grefve H. stälde för två år sedan särskilda adresser till Tillberga och Thortuna församlingsbor med uppmaning till bildande af trädplanteringsföreningar. Några reglementen uppgjordes visligen ej; det är blott det moraliska bandet, som sammanhåller föreningen, tills nyttan kan synbarligare framträda. Nästan samtlige Tillberga sockenbor ha underskrifvit och Thortunarne äro på god väg. I Tillberga ha aflidne kyrkoherden, agronomen Lampa och fabrikör Söderström föregått med godt exempel, äfvensom skolläraren, och apläggningarne och planteringarne kring det nya prydliga skolhuset. skola nu bli ett mönster för sockenborna och ge barnen håg att ha snyggt och trefligt omkring sig, äfven i hemmen. t , S I fjol höst skref grefve H. en artikel i Westmanlands läns tidning, stäld till allmogens ståndpunkt och tveksamhet vid allt nytt, och anförde deri tom exempel på nyttan af. trädgårdar, hur en torpare under Frösåker fått af ett grågyllensträd 30 rdr 1865 och 21 rdr 1867; frågade om det ej kunde löna sig att i deras stenbackar ha några träd, hvilka, utom trefnad, kunde ge en god behållning för ringa besvär; vädjade till husmödrarne, om de ej skulle tycka om att ha rötter till soppan om vintern, bär om sommarn till beredande af dryck och för soppa om vintern etc. etc. samt iramdrog äfven som exempel på trefnad genom planteringar nu aflidne kronofogden Iveri i det gröna så väl inbäddade -Yllersta. Artikeln var undertecknad Skogsvän,. Vi hoppas att ej såra någon med de här utförda nomina propria. Isamma hopp gå vi vidare Hedensberg på ifvet. HSäkraste sättet att få fram en sak är genom praktisk öfvertygelse och exempel. Bland flera sådana må nämnas hvad skogvaktaren vid Hedensberg, en slesvigare, på 3 ir uträttat i en riktning, Han har anlagt en vacker och nätt större trädgård samt väl nplanterat sin bostad, grunddikat sin träda och brutit upp sten, så att der för 3 år selan voro stenrös, växa nu de vackraste grönsaker. Som detta ligger vid vägen, stannar ofta folk och betraktar de vackra ärterna, bönorna etc. etc. Den påpasslige husbonden aller då ofta öfver dem med frågan, om de bi I me I 2 at FR sad DR TA RR ER EK ha EE Få pr mt pt jan KE jag pc Band bd fn pa, mA bed Gode j skulle kunna ha så bra hemma bos sig rcksa: dertill ha de svårt att neka och fan