generaler na buitvit häktade och Here fransmän lära vara invecklade i sammansvärjningen Mexikanska armen, som hittills bildats genom utskrifning, skall hädanefter hållas fulltalig genom värfning, för hvilket ändamål värfvare blifvit utskickade till alla delar af landet. ls sta nn Landtekonomiskt. Fruktodling och trädplantering. Knapt ges något, som så förtjenar omhuldas och är mer egnadt att sprida nytta, trefnad och frid än trädgårdsodling. Hon lemnar ett rikt förråd i hushållningen af smakliga och helsosamma födoämnen och drycker, bidrar i hög grad till glädjen och hemtrefnaden, samt mildrar sederna; ty ingen som i någon mån med kärlek egnar sig åt det älskliga och fridsamma yrket, kan undgå att deraf fördelaktigt beröras. Denna sanning kan dock ej vinna sin fulla bekräftelse, förr än trädgårdsodlingen allmännare spridts bland den stora befolktiingen. Först när den minsta koja får sin lilla trädgårdstäppa, kan denna odlings alla fördelar fullt framträda. Må denna ock blott frambringa hvad, som fordras för egarens behof, så är det redan mycket. Må den lerna köksväxter för hushållet, frukt och bär till torkniog, syltning och saft, bär och annan frukt till vin, så att bränvinet kunde inskränkas och man undginge att spilla pengar på de vedervärdiga och ohelsosamma blandningar, som under namn af viner purras på allmänheten, så vore detta en rätt god hjelp i hushållet. Må vi arbeta på, att den dag nalkas, då hvarje husmor på landot sjelf tillverkar sitt ärliga och goda fruktvin. Låt trädgården derjemte innehålla åtminstone en. behaglig sittplats, t. ex. en liten löfsal, en liten blomlist, och åtminstone några prydnadsbuskar, samt omges af en tät och välskött häck, till prydnad och skydd mot vinden för menniskor, växter och några bikupor; och det skall säkerligen vänja siånet vid hemtrefnad, ordniög och snygghet. Försköniog och putsning föda ordningssinne och arbetssamhet, och dessa åter förnöjsamhet, sällhet och öppet sinne för bildning och själens högre behof. Leopold sjunger om den gömda tänkarns gång bland löfvens skygd. Nemora et lucus voro redan i forntiden meditationens-platser. Lagern och eklöfvet voro af gammalt det teoretiska och praktiska snillets symboler. . Och har man snyggt utanför stugan, vill. man ock ha snyggt derinom. Snygghet är första trappsteget till bildning. De på landet så ofta bortspilda barnaåren kunna här få en lämplig, oskyldig, nöjsam och välgörande sysselsättning, Låt kvart bårn få sin lilla buske eller. träd med särskildt uppdrag, pligt och rättighet att hålla ett visst distrikt af trädgården deromkring putsadt och fint, ; och det vanliga dolska okynpet skall öfvergå till den strängaste ordvingsdisciplin och en. obeveklig fiskalisering af alla öfverträdelser. Här, liksom i så många andra fall, der det gäller inverkning på den stora allmänheten, . vänder sig tanken hoppfullt till folkskolelärarne, och det är glädjande att veta, det ganska många. sådana med mycket intresse omfatta trädgärdsodlingen. Få barnen här den rätta riktniogen, skall Sverge snart vara vunnet för Floras och Pomonas sak. Men innan denna yngre, lyckligare generation inträder i ledet, låtom oss redan nu yrka, att hvarje koja får en omgifning af träd och buskar: En sådan plantering betalar sig rikt äfven genom den helsosamma loft. den medför och de giftångor den uppsuper ur jorden kring boningsstäder. Man har ock en vinst deri, att sjelfva huset, då det presenterar sig inom en ram af grönt, får ett fördelaktigare utseende och derigenom ett högre värde. Må emellertid sorgfälligt tillses, att folsko. lorna öfverallt få planteringsland. Enligt stadgan af 18 Juni 1842 och k. cirk. af 5 Dec. 1862 var det statsmakternas mening, att vid hvarje folkskola skall finnas planteringsland och att undervisning i trädgårdsskötsel skall i folkskolan meddelas allmogens barn. Detta förbisågs länge, men börjar nu efterlefvas; och i mån som planteringsland anslås åt folkskolorna börja deras lärare förskaffa sig kunskap 1iträdgärdsskötseln. Flere lärare ha redan genomgått en kurs i trädgårdsskötseln samt ha genom anläggningar och plånteringar ådagalagt att deras undervisning burit frukt. De ynglingar, som utbildas till lärare, erhålla nu vid seminarium god kännedom i trädgårdsskötsel. Man torde således kunna motse en tid, då folkskollärarn tillika är trädgårdsmästare och hvarje folkskola förses med trädgård och plantskola, hvaritrån allmogen förskaffar sig fruktträd och der dess barn få lära fruktträds behandling. På några ställen utdelas premier för trädgårdsanläggning. Trädgården bör dock vara sin egen belöning, och det är bättre att använda dessa medel till goda trädeskolor, helst anlagda af allmogen eller skollärarn; ty dels medför en trädskola ej alltid för anläggaren så gifna fördelar som en trädgård, och dels befordras fruktträdsodlingen i allmänhet mer af en enda större plantskola än af ett halft tjog trädgårdar. Deremot är afstor vigt, att trädgårdarne kunna för billigt pris och på nära håll få goda fruktträd ur trädskolorna. En god trädskolas inflytande visas af följande: En trädgårdselev, som tjenstgjort i Kjöbenhavn vid. en trädgård, som företrädesvis: bestod af trädskolor, hvilka årligen afkastade betydliga summor, blef genom gifte egare af ettbättre hemman i Bohuslän. Här anlade han en stor trädskola och kunde snart utbjuda flera tusen förädlade ungträd. Saken; var för ny, och sedan han uttagit eget behof för en. betydlig trädgårdsanläggning, såldes)g det öfriga för snart sagdtingentiog. Affären var sålunda för honom sjelf klen; men de oj som besökt orten och funnit att ingenstädes 4, inom provinsen finnas så många och goda få fruktträd, kunna intyga, att mannen med sin ej trädskola ej verkat förgäfves. å II Fal rdr förp nrö fR AA Of sd VD RH 0 Nr OBE Anön Or kMON Mo fr