: TURKIET. Moniteur Universel berättar, att man i Konstantinopel vidtager storartade förberedelser till kejsarinnan Eugenies emottagande. S ,mmarresidensen (yalis) Peyler Bey, Sötvattnen och Beicos, hvilka alla tre ligga på asiatiska sidan af Bosporen, stå redo att för henne upplåta sina gemak, och sultanen har sjelf tagit befattning med dessa slotts inredning. Bland nöjen, som skola erbjudas den höga damen, upptager programmet besök i de talrika historiska byggnaderna och minnesmärkena, revyer till lands och sjös samt slutligen efter en stor middag, som skall egå rum i Tokkat, ett nära Svarta hafvet beläget lustslott, det egendomliga skådespelet af en illumination utaf Bosporens begge stränder. NORD-AMERIKA. Times korrespondent i Filadelfia är i tillfälle att meddela åtskilliga upplysningar rörande de flera gånger omtalade mystiska förhandlingarne mellan Nordamerika och Spanien angående ön Cuba, Officielt förnekas bestämdt, att någon underhandling egt eller eger rum, och Grants alla agenter lära erhållit order att gå tillväga med den yttersta hemlighetsfullbet; men allmänheten är icke dessmindre öfvertygad om, att Grants regering med ifver eftertraktar Cubas besittning. För närvarande är det ej rent ut fråga om köp, men det säges allmänt, att general Sickles blifvit skickad till Madrid för att underhandla om Cubas oathängighet under en provisorisk regering. I händelse Spanien går in derpå, skulle bemälda regering betala Spanien en bestämd godtgörelse-samma, hvarefter alla spanska trupper skulle lemna ön. Nordamerikanska kongressen skulle då öfvertaga gafantien för den cubanska skulden. yktet berättar vidare, att spanska sändebudet i Washington godkänner denna plan, hvars genomförande måste anses liktydig med Cubas inkorporerande i unionen. — Emellertid uppfattas saken något anrorlunda af den nordamerikanska pressen. Den påstår, att man icke har någon säkerhet för, att representantkammaren går in på att öfvertaga garantien för den cubanska skulden, ty väl önskar Nordamerika Cubas annexion, men det är anledning att tro, det unionen förr eller senare kan erhålla ön, utan att derigenom riskera en enda dollar. Icke heller är man säker på, om cubanerne utan förbehåll vilja uppgifva deras sjelfständighet. Den patriotiska juntan i Newyork har redan tillskickat utrikesministern Fish en skrifvelse, hvari den protesterar mot utbetalandet af någon penningsumma för Cubas oafhängighet, betonande att infödda cubaner ega mer än två tredjedelar af ön. Den förmodan, att kabinettet i Washington likväl under hand arbetar på ätt draga Cuba till sig, har fått ny näring genom den bekanta seqvestern på de 30 kanonbåtarne, som för spansk räkning bygts på nordamerikanska varf, såsom det hette för att begagnas i kriget mot Peru, men utan tvifvel i verkligheten bestämda att användas i de cubanska farvattnen. Allmänna opinionen i Amerika ser häri ett försök att understödja Cabas sak. Man tror också, att Grants kabinett i denna fråga låtit inverka på sig af ett demokratiskt möte i Newyork, hvilket mycket starkt uttalade sig för Cubas och Irlands oafhängighet, Emellertid har sevestreriogen af kanonbåtarne förorsakat Grant flera obehagligheter. Det spanska sändebudet, som har rykte om sig att vara en mycket slug diplomat, yrkade genast på fartygens frigifvande, och Grant afreste till följd deraf skyndsamt till West-Point för att samråda med utrikesministern Fish. Man tror nu att spanska ministern skall förklara, att kanonbåtarne verkligen äro afsedda att användas icke mot Peru, utan mot de eubanska insurgenterna, I sådant fall blir Grant tvungen att utleverera kanonbåtarne, eftersom cubanerne ej äro erkända såsom krigförande makt. Icke få politiker finnasi Nordamerika, till och med bland det republikanska partiet, hvilka tro att Grant och Fish genom seqvestrerandet af de ifrågavarande kanonbåtarne begått ett ledsamt fel, som isynnerhet kommer att skada deras vänner på Cuba. pr oo rr