ödets lotter här i verlden: Vi ha velat vet — säger tidningen — huru den verkställand makten begagnar rättigheten att från en af delning i budgeten till en annan öfverflytt do af lagstiftande kåren hevikeda salsan slagen. Hvao 1869 års budget angår, så ha kåren bestämt dc utomordentliga utgiftern; för ministern för det kejserliga huset och d sköna konsterna. tt dekret af den 28 Jul nedsätter dössa tiötomördentliga utgifter mec 28,500 frånces. Och hvartillskall denna sam. ma användas? Artikeln 2 i dekretet underrättar oss derom: Hon skall användas för ett nytt kapitel i nämda budget, hvilket ha titeln: Hr Troplongs (den för en tid sedar aflidne seittatspresidentens) begrafning. Båledes borttapss eh stämila, som af lagstiftabde kåren blifvit bestämd för ett visst ändamål; det statsbehof,. hvarför hon var afsedd, skall lida men deraf, men man måste besörja begrafning åt hr Troplong, som i sin lifstid uppbar 300,000 francs i lön, och vi äro tvungne att betala denna fattige mans begrafningskostnader! 28,000 francs! Fins det iogen titväg att för billigare pris begrafva kejsarrikets höge embetsmän, och skulle de icke under sin lifstid kunna göra några besparingar, så att den dryga utgiften icko måtte betunga oss? I motsats till detta dekret finna Vi ett annat, dateradt den 10 Juli 1869, hvilket fastställer pensioneringen af ett antal lärare och lärarinnor. Hr Gazeau erhöll efter nära 25 års tjenstetid och på grund af sina försvagade krafter 77 francs om året. Hr Desplar bar efter 40 års tjenstgörlng rätfighet till en årlig pension af 127 francs; hr Rouland bekom efter 41 tjensteår 118 francs: Fröken Mariol Riol har verkat såsom lärarinna i mer än 31 år; hennes pension uppgår till 92 francs (7 fr. 66 cent. i månaden). Enkefru Peyron, föreståndarinna för en vårdsanstalt för barn, hvilken hon har haft om händer i 32 år och 3 månader, hugnas med 40 francs (3 fr. 30 cent; i inånaden). Kortligen, dettå dekret bestämmer pensioner åt 30 lärare och lärarinnor. Dessa 36 Ppersoner bekomma årligen tillsammans 5168 francs, i medeltal hvar och en 141 fr. 56 cent. om året, 12 fr. i månaden, 40 cent. om dagen, och detta sedan de tjenstgjort i 38, i medeltal 35 år, och hvilken tjenstgöring? i den offentliga undervisningen. Fyrtio centimes om dagen åt sådana tjenare! Och 28,500 francs för att begrafva den såsom millionär aflidde lir Troplong! Så är detl ENGLAND, Den 23 dennes kommer handtverksföreningarnas allmänva kongress att sammanträda i Birmingham och vara samlad tillj den 30. På densamma bli 27 af de mest betydande handtverksföreningarna i Storbritannien och Irländ representerade, och en mängd föredrag komma att hållas om kapital joch arbete, lagstiftning 0. s. v. Samtidigt skall ett stort arbetaremöte ega rum. NORD-TYSKLAND. Frih; Gablenz har tillsändt Köln. Ztg en skrifvelse med anledning af den föregifna brefvexlingen mellan konungen af Preussen och kejsaren af Österrike. Meddelandet i Sachs. Ztg är efter hans påstående alldeles ofullständigt. Jag förklarar härmed offentligt,, skrifver han, att jag hvarken på den uppgifna eller någon annan tid mottagit ett bref från H. M:t konung Wilhelm, hvilket jag skulle besörja till kejsaren af Österrike, och att jag lika litet varit i den ställning att kunna öfverbringa ett bref från H. M:t kejsar Frans Josef till konungen af Preussen. SPANIEN, Angående det republikanska partiet i Spanien och dess verksambet skritver en korrespondent till Köln. Ztg: Utan stort larm, men oafbratet och energiskt, ha på den pyrenHeiska halfön åsigterna om den bästa statsreformen — efter förebilden af Schwetz och den amerikanska unionen — blifvit utvecklade och spridda, understödda å ena sidan af det långa och fåfänga sökandet efter en konung, och å den andra genom triumfer, som de republikanska cortesmedlemmarne så ofta vunnit. På visst sätt kan sägas, att slutstenen nu blifvit fogad till den märkvärbyggnaden af Spaniens. blifvande inre politik: Sedan hvardera af de fem statsgrupperna, bildats, har nu äfven det band blifvit befästadt, som skall förena dem alla. Pacta central federativo, är afslutet mellan de republikanska statsbildningarne: Aragonien-CatalonienValencia, Murcia-AndalusienEstremadura, Nyaoch Gamla Oastilien, Baskiska länderna och Navarra, samt Asturien-Galicien. Ett manifest, innehållande fem artiklar och undertecknadt af deputerade från de särskilda statsgrupperna, med Leon Merino från Cordova som president, innehåller grunddragen till det eftersträfvade förbundet. I detta manifest förklara representanterna af förbundsdagarne i Tortosa, Cordova, Valladolid, Eibar och Corunna, att de förbinda b och förena sig till alla ändamål, som hafva afseende på försvaret af de republikanska principerna och på den hållning, som det republikanska partiet har att iakttaga. Lansi dets regeringsform skulle blifva den demoå kratiskt-federativa republiken, hvilken säk krast skulle betrygga den nationella enheten. H Endast genom denna form är det att vänta d Spaniens och Portugals frivilliga förening, ta heter det i urkunden. Som centralmyndigk het skall ett provisoriskt förbundsråd insättas, fo till hvilket hvarje särskild förbundsdag sänder tre medlemmar; intilldess dessa blifvit valda, leda de nu församlade representand terna af de fem statsgrupperna de löpande göromålen. Då carlisternas uppror i Spanien misslycsd geo prre få8 Vt Mn Hå tb förr OM PN AA IN ÄUH Br I DM I DM I vt HR KI Kr pss