föreställa sig, att bolaget SkandiZ skulle velat inom staden Gefle riskora de 312 mil. lioner rdr och derutöfver, om hvilka nu är fråga? Så stora risker passa icke för de vinstsökande inrättningarne. Skulle dock dessa hus antagas til försäkring, blefve det mot ärliga Preraier af mycket höga belopp. . Det var också icke på något flyktigt hugskott eller på sådana tidsförhållanden, som numera försvunnit, utan på en nödvändig, sann och varaktig grund, man år 1828 bildade Städernas allmänna brandstodsbolag, — nemligen på principen af delegarnes ömsesidiga förbindelse till ersättning af den skada som verkligen inträffade. Man ville icke betunga delegarne med en ständigt fortgående ärlig afgift till bildande af en fond, som kunde vara tillräcklig för alle inträffande kostnader, utan man fordrade endast för de tre första åren al hvarje försäkringstagares delaktighet i bolaget en afgift, som utan tvifvel måste erkännas vara ganska lindrig, enär man i allmänhet icke hört någon klagan deröfver, utan bolaget vunnit safbruten och betydande tillökning. Men af denna lindring, som besparade delegarne deras penningar intill den stund, då de nödvändigt måste fordras, följde vilkoret af skyldigheten till extra afgift i behofvets stund. bedan delegare i bolaget afbördat sig de tre årens ordinarie afgift, kunde han under flera på hvarandra följande år sitta i sin försäkrade egendom ostörd och glömma sjelfva nödvändigheten af något vidare kraf. Stundom måste dock sådant komma, såsom nu efter Geflebranden. Det fordras vid dylika olycksfall den eftertanke, som icke förbiser den rätta synpunkten för bedömande af frågan om hårdheten eller billigheten i vilkoren för delegarerätt i bolaget. Det måste nemligen blifva klart, att om, för en längre tidrymd at en försäkrings tillvaro — synnerligen före den nu inträffade Geflebranden — de tre årens inträdesafgifter och alla påkomna extra afgifter sammanräknade fördelas på hvarje år, skall denna årsafgift finnas utgöra ett belopp, för hvilket, såsom årlig premie, försäkring icke skulle hafva kunnat vinnas i någon annan brandförsäkringsinrätning. Gefle-branden var en svår olycka, som tungt drabbar bolagets delegare; men icke heller denna rubbar vår nu gjorda allmänna betraktelse, och det ligger i allt fall utom mensklig synvidd att beräkna, om icke under t. ex. tidrymden af tio år efter denna händelse, ställningen kan vara så gynnsam, att de, som deltagit i kostnaden för Geflebranden, med skäl kunna anse sig ha bibehållit sina försäkringar för en ganska lindrig ärsafgift. En extra afgift, äfven mångfaldigt större än den af Gefle-branden förorsakade, skulle i allt fall ligga inom den i bolagets organisa-tionsgrund förutsatta möjlighet. För en sådan möjlighet kan hvar ochen känna djup oro; men, jemte den liugnande betraktelsen af bolagets ganska lyckliga erfarenhet under den förflutna långa tidrymden af denna inrättnings tillvaro och verksamhet, har man att göra sig den frågan: finnes för våra landsortsstäder valet af något bättre tillfälle fr brandförsäkring, än i ett på sådan hufvudgrund inrättadt bolag, som Städernas allmänna brandstodsbolag? Vi tro att denna fråga måste besvaras nekande, till och med så strängt, att icke ens på något vilkor försäkring kunnat annorstädes vinnas, och att, i följd der-: af, den timade olyckan bör tåligt bäras utan någon harm mot ifrågavarande inrättning, som varit och ännu är för landsortsstäderna i allmänhet nödvändig, och hvars delegare varit så långt ifrån liknöjda för förbättringar af denna institution, att en af dem förordnad komitc har utarbetat förslag till förnyadt reglemente för braridstodsbolaget, hvilket ock den 4 December 1868 blifvit af K. M:t faststäldt. Särdeles måste vi uppmana hvarje bolagets delegare, att, innan han af en sådan harm, eller af bekymmer öfver den oroande Geflebranden låter leda sig till åtgärden att uppsäga sin försäkring hos Städernas allmänna brandstodsbolag, noga göra sig underrättad, om verkligen någon assuransinrättning finnes, inhemsk eller utländsk, der han och de med honom från en och samma stad tillskyndande husegarne skulle kunna vinna likartad försäkring, samt om beskaffenheten af vilkoren derför. En sådan åtgärd bör vara de högnt pröfvande förståndets sak, icke känslens, Man har hört yttras önskningar om bradstodsbolagets sammankallande till extra bolagsstämma, för tillvägabringande af n: got utaf K. M:t stadfästadt beslut om förän ring i de reglemertets stadganden, som bestämma utvägar för betalningen af brandstoden iGofle. I anledning häraf anhålles om benägen uppmärksamhet derå, att de i Gefle brandskadades juridiska rättighet i afseende å tiden för ersättningens utbetalning från bolaget är grundad i reglementets nu varande lydelse och lagligen icke kan rubbas genom något beslut å blifvande extra bolagsstämma; hvadan bolafe styrelse har skyldighet attmedelst uppänade medel, eller utfärdade räntebärande förbindelser till de brandskadade verkställa denna utbetalning redan före den tid, då, enligt 68 i reglementet, bolagets delegare tidigast kunde tillbextra bolagsstämma sammankomma (icke före tre månader från kallelsens kungörande). Extra bolagsstämma skulle således icke kunna uträtta det ringaste i denna fråga. Dessutom är att bemärka, att ordinarie bolagsstämma infaller redan då blott två af de utsatta sju betalningsterminerna förflutit, och således fem återstå, för hvilka. om någon möjlighet dertill finnes, bolagsstämman kunde hinna besluta utomordentliga åtgärder. Afven har det talats om någon allmännare önskan, att omförmälda af styrelsen i des: kungörelse den 31 sistl. Juli utsatta termine för extra afgiftens successiva inbetalning kunPA 1. AA fu ndnan 43 nm Anen malla n4: Jan TIA SÅ