metoden. Denna hade ock till följd af de före gående, frågornas innehåll blifvit tillräckligt om tugged, oaktadt dess afgörande (ifall den e) lång förra blifvit afgjord) just ej kunde bero på et fokskolläraremöte. Inspektören är Uddgrenföre slog derföre, att man skulle förbigå; dessa oci företaga de följande frågorna, som mera direk berörde folkskollärarnes ställning till kommunen arneri och deras föräldrar m. m. Detta förslag godkändes genom omröstning, i hvilken, såson sig borde, skollärarinnorna äfven deltogo, med 3 ja mot 51 nej. Åttonde frågan lydde: cHuru långt böra för drars skyldigheter och rättigheter sträcka sig afseende på barnens undervisning ? Efter åtskillig diskussion antogs ett af lektor Blomstrand formuleradt beslut af ungefär följande innehåll: Föräldrarnes skyldighet är att bestrida den första undervisning, som behöfs för inträde i folkskolan eller bekosta densamma; deras rättighet är, ifall de det kunna, att bestrida den undervisning som går utöfver den nyssnämnda, dock med skyldighet att underkasta sig den kontroll som öfver densamma kan. blifva bestäma. Nionde frågan var: aEfter hvad grunder och i hvad ordning böra statens bidrag utgå? Tvenne olika förslag till svar härå framställdes och voro af följande innehåll, den första: Statsbidrag böra utgå till fattiga församlingar, som ej, utan att alltför mycket betungas, kunna bekosta fullgod undervisning, men då i en enda post och med vilkor, att undervisningen ändamålsenligt ordnas; en andra: statsbidrugep. böra utgå efter samma grunder och ordning som för de öfriga undervisnivgsverken, med undantag af småbarnsskolorna. På denna fråga skall diskussionen utgöra svar. Tionde fråga cÅr nu gällande lagstiftning i afseende på folkskolorna sådan den bör vara? Och mn så icke är, hvilka förändringar vore deri önskiga? Med anledning af den långt framskridna tiden, ville. mötet ej vid detta tillfälle afge svar på frågar. : Elfte frågan lydde: Huru skola de olägenheter undgås, som hittills uppstått genom seminariibetygens vexlande form och betydelse? Och hvartill kan det, väl tjena att, enligt nu gällande ordning, folkskoleläraren aldrig kan för kunskaper eller skickighet uppnå betyget berömlig? Urider diskussionen om denna fråga framhölls der, orättvisa, som begås mot de yngre lärarne derigenom att betyget berömlig numera icke utrdelas. — Mötet uttalade önskvärdheten af att man Återginge till den gamla betygsgradationen. Tolfte frågan: sÄr den nuvarande folkskolein) spektionen i alla hänseenden sådan, som den bör . vara? Och borde icke inspektörerna särskildt läggas att tillse och efterhöra, om skolläraren : verkligen erhåller den i lag föreskrifna och der-S atöfver lofvade lönen ? besvarades på förslag af a ektor Blornstrand ungefär sålunda: Inspektionen ör anmärka och beifra befintliga fel och brister, rskildt, med afseende på skollärarnes löner och itöfva tillsyn öfver efterlefnad af gällande lagC amt meddela upplysningar och råd, men dessa S ji form af befallning. S Sedan öfverläggningsärendena sålunda voro ge! Vv b iomgångna, utsågos till justeringsmän för protocollet kontraktsprosten dr Lindskog, folkskoleinpektören C.A. Uddgren och klockaren G. 0. WiI! ander, 1