js lerta visat courage, ty detta tycktes ts Janse fordrades då man förordade hr Ditzir Igers kandidatur. Hr Hierta hade nämnt t Ditzingers Pigeunhets men hr Malmsten vil ej hafva en blygsam riksdagsman, utan ; man I Öfvervägande nej-rop tillföllo hr Ditzir I ger, och förklarade ordföranden sig blott h T hört ett fåtal ja-rop. Hr . Ekgrens namn upprepades, Hr Wal lenberg: uppträdde och yttrade: Jag ber at få fästa församlingens uppmärksamhet pi att hr Ekgren gjort sig känd genom en 20 årig talangfull publicistisk verksamhet. Ha har haft en god skola, ty under en lång följ af år har han åhört riksdagarnes förhand lingar. Det är på detta sätt man blir för trogen -med ärendena och har tillfälle at studera de särskilda karaktererna inom riks församlingen. Hr Ekgren skulle följaktlige icke känna sig främmande nere i Kamma ren. Läktarne hade äfven varit hr Wallen bergs skola, ty under tre riksdagar, in nan han sjelf blef vald till representant hade han tillbragt hvarje ledig stund har haft, för att från läktarne följa riksdagsför handlingarne, hvarför han icke känt si; främmande, då han derefter inträdde i representationen. Hr -Ekgren vore föröfrig tillräckligt aktad och känd, samt tillräcklig! liberalt sinnad för alla, som icke fordrade att. grundlagarne skulle omstöpas hvart 5:t år Hr Meijerberg sade sig förut hafva förordat hr Ekgrens val, och han gjorde det äfven nu, i den öfvertygelsen, att man i honom skulle få en af de bästa riksdagsmännen. Hr Ekgrens stora redbarhet och fasta karakter, snabba uppfattning af diskussionen, stora förmåga att redigt uttrycka sig och hastigt formulera propositioner, gjorde honom till en af de lämpligaste och bästa riksdagskandidater. Hr Ekgren vore derjemte en sansad och förståndig liberal mani detta ords bästa bemärkelse, hvarför tal. varmt förordade honom. Vid framställd fråga, rörande hr Ekgren, hördes blandade jaoch nejrop, af hvilka de förra voro öfvervägande; ordföranden förklarade tankarne delade, Hr Grafströms namn mottogs likaledes med blandade jaoch nejrop, och förklarades på samma sätt meningarne delade om honom. För hr Hedin hördes starka och uthålliga jarop, blandade med ett fåtal nejrop. Ordf. sade sig hafva uppfattat ropen så, att flertalet ansett honom böra upptagas. Frib. Liljenerantg namn mottogs med öfvervägande jarop, enligt ref. uppfattning. Ordf. sade sig anse meningarne delade. För herr Ljungberg hördes blandade jaoch nejrop. I fråga om hr Mankell hördes öfvervägande nejrop, och förklarade ordf. tankarne mycket deiade, Blandade jaoch nejrop mötte uppropandet af hr Nordenskiölds namn, och mycket Ö gande nejrophördes för hr Keyser. sl öfvervägande jarop, hvarrlas namn mottogs med mycide nejrop, anseende ordföranden att det ojemförligt större flertalet ropat 10). Härefter föredrogs sista listan, då her Iklahls och Hultgrens namn-mottogos med stärka ch uthålliga nejrop. Slutligen uppropades hr Leufstedts namn. Hr Lindborg begärde ordet, yttrande, att om man ned sitt val fölle på en man ur de djupa ederna, vore hr Leufstedt rätta mannen, och ade hr Lindborg, efter det att hr Leufstedt vå sätt skett gjort reda för siva åsigter, väntat att få höra detta namn genljuda geiom salen. Hr Wallenberg underkastade hr Leufstedts nförande en kritisk granskning och varnade land annat för de tendenser, som uppenbaade sig i benägenheten att hvarje riksdag omtöpa grundlagen. Då hr Wallenberg 1 förigående berörde privatbanksfrågan, hördes tskilliga hyssjningar, hvilket föranledde hr Wallenberg att yttra: ;Mina herrar! Den som usen gånger sett hafvet i storm tappar ej oncepterna för en lindrig susning från en ;ktad församling. (Munterhet och bifall ) Hr Rubenson ville uppträda mot hr Walenbergs åsigt, att grundlagen ej borde ändras, y — ansåg talaren — så länge 26 rikslagsordningen och 28 regeringsformen finas, hvilka utestänga icke-bekännare af luherska läran från valbarhet och förvärfrande af sitt bröd i statens tjenst, så länge cke menniskorätten i Sverge gör sig gällande, å länge statskyrkans mur afstänger medjorgare från medborgerliga kall, så länge är rundlagen icke tillfredsställande! (Bra!) Om jet finns en orättvisa i en lag, bör väl denna rättvisa borttagas, äfven om lagen är ny! Jet vore å egna och sina trosförvandters ägnar talaren ville inlägga protest mot hr Wallenbergs åsigt, ty den svenske juden är ck menniska! (Starka bravorop och applåer. Hr Malmsten trodde, att det icke fanns ågon af de personer, som blifvit nämnda, wvilka icke instämde i hr Rubensons uttaande, men tal. kände ej förstå hvad detta ade med hr Leufstedt att göra. Hr Malmten gjorde derefter ett djerft saltus in ,deonstrando genom det om en egen uppfatting af takt vittnande utropet: Hr Leufstedt ar yttrat, att vi vid Riksdagen ej behöfva ågra vetenskapsmän, men jag anser, att vi ite heller behöfva en klädmäklare!, hvarfter hr Malmsten lempvade tribunen, följd af tt ogillande sorl. På ordförandens fråga om br Leufstedts andidatur! gillades svarades med-starka jach nejrop, hvilka senare ansågos vara öfervägande. Ordföranden hembar härefter de församade sitt tack för det förtroende som visats onom, hvarefter mötet upplöstes. FOSTER One SIR lam otandinaviasta Fanstntattllninman